Aktuellt
Filosoficafé
Korpo Filosofidagar
Politikcafé
FBF:s kulturpris
Publikationer
Kontaktuppgifter
Bli medlem

Folkets Bildningsförbund
Allmänt om FBF
Bildningsuppdrag
Historia

Folkuniversitetet
Allmänt om folkuniversitetet
Kommande folkuniversitet
Tidigare folkuniversitet

Till Ikaros-webbsajt.

Tidigare folkuniversitet

Folkuniversiteten 2016

Frihandelsavtalet TTIP - hot eller räddning?

Frihandelsavtalet TTIP mellan USA och EU har diskuterats flitigt i media under senaste år. Förhandlingarna mellan EU och USA håller på som bäst och frihandelsavtalets öde är fortfarande en öppen fråga. Förespråkarna hävdar att avtalet skulle rädda den stagnerande europeiska ekonomin genom tillväxt och nya arbetstillfällen. Kritikerna däremot ser avtalet som ett hot både för miljön och demokratin.

Den 26.11. ordnar FBF ett diskussionstillfället för att reda ut vad TTIP avtalet handlar om och vilka möjligheter och hot som det kan innefatta. Vi skall ställa frågor som: har TTIP avtalet en demokratisk förankring? Vilka intressen tjänar TTIP avtalet? Vilka fördelar och nackdelar kan avtalet innebära för miljöskyddet, demokratin och den ekonomiska tillväxten? Vad innebär egentligen möjligheten för investerare att stämma stater som avtalet inbegriper?

Program

Plats: Gillesgården, Auragatan 1 G, Åbo
Tid: Lördagen 26.11. kl. 13-18.

Moderator: Christian Sourander.

Se Evenemanget på Facebook.

Christer Lindholm är ekonomie doktor i nationalekonomi, författare och kolumnist för bl.a. Forum för ekonomi och teknik, Vasabladet och Österbottens Tidning. Han är för tillfället aktuell med boken Viis taloudesta - viisi myyttiä, jotka romuttavat hyvinvoinnin.

Lindholms PowerPoint-presentation.

Martin Björklund är forskare vid Erik Castrén Institutet vid Juridiska fakulteten på Helsingfors Universitet där han har utfört forskning bl.a. för Utrikesministeriet om ekonomiska sanktioner och Verkningarna av WTO's tvistlösningsmekanism för utvecklingsländer. Under 2017 slutför han sin doktorsavhandling om WTO's tvistlösningsmekanism. Han har undervisat i över 10 år om nationell offentlig rätt och konstitutionell rätt vid Svenska social- och kommunalhögskolan och i 15 år undervisat i världshandelsrätt (International Trade Law) vid juridiska fakulteten på HU. 2014 blev Martin Björklund invald i HU Lärarakademi. Innan han återvände till universitetet arbetade arbetade han på Handels- och industriministeriet med EU's inre marknad och östutvidgning. Martin Björklund har avgivit utlåtanden om TTIP och tvivstlösningsmekanismen inför Riksdagens Stora Utskott, Lagutskott och hållit flera anföranden och deltagit i paneldebatter bl.a. i TV. och kommenterar regelbundet frågan bl.a. via Twitter.

Björklunds PowerPoint-presentation.

Li Eriksdotter Andersson driver bloggen Fakta om TTIP och har arbetat med opinionsbildning i frågan på olika sätt sedan förhandlingarna började (se till exempel denna intervju i Röd Press). Läser annars en master i historia och arbetar som kulturskribent.

Anderssons PowerPoint-presentation.

Evenemanget ordnas med stöd från Europainformationen.


Seminarium i Karleby 3.9.2016 – Vägen mot en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel

Den 3.9.2016 firas 50 år av ekologisk odling vid Holmqvists gård i Karleby. Bondgården håller då öppna dörrar med bland annat arbetsuppvisning, utställning av arbetsredskap, info om ekologisk odling och husbyggnad. Se nedan detaljerat program för hela dagen.

I samarbete med Holmqvists gård ordnar FBF under dagen seminariet: Vägen mot en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.

Program för seminariet

Kommentatorer: Thomas Snellman och Anders Norrback.

Moderator: Marcus Prest.

Arbetsuppvisningar:

Att beskåda:

Övrigt:

Seminarium kl 15-18 ”Vägen mot en hållbar produktion och konsumtion av livsmedel”


Skall konsten tjäna det goda?

Alla tre föredrag från seminariet ”Skall konsten tjäna det goda?” i Helsingfors 31.1 tillgängliga som videoklipp på nätet! Klicka på länkarna under för att se föredragen.

Som ni minns var seminariets tema följande:

Konstens och litteraturens relation till moral och politik har diskuteras flitigt under senare tid. En central fråga har varit vilket sorts ansvar konstnärer har för de idéer och förhållningssätt som deras verk uttrycker. I detta sammanhang ställs ofta två idéer mot varandra: 1) idén om konsten som en sanningssägare som blottlägger både beundransvärda eller förkastliga delar av den mänskliga tillvaron, och 2) idén om konsten som det godas tjänare som skall utvärderas i relation till våra moraliska och politiska ideal. I kulturdebatten relateras denna dikotomi ofta till frågor om konstens frihet – vilka möjligheter finns överhuvudtaget för fritt skapande om den goda konsten skall bekräfta våra värderingar?

Under seminariet skall vi diskutera konstens och framför allt litteraturens relation till moral och politik. Handlar moral om att följa färdigt fastställda normer? Eller handlar moral mer om att försöka nå insikt och klarhet i frågor som är oss angelägna? Om det senare alternativet skulle vara mer i linje med människors moraliska strävanden, hur skulle vi i så fall ställa frågan om konstens relation till moral? Tänk om just frågan om frihet är en central moralisk fråga? Våra tankar om konst och moral kan inte vara mer belysande än våra tankar om hur vi ska förstå moral. Bör vi inte vara öppna för att lära oss att bättre förstå moralens innebörd? Och borde inte konstens relation till moralen vara öppen av samma skäl?

Tillbaka till sidans början


Folkuniversiteten 2014

Diskussionstillfället ”Demokratins framtid i Europa”

Tid: 11.5.2014
Plats: Gillesgården, Auragatan 1 G, Åbo

Under senaste år har rubrikerna präglats av ödesmättade nyheter om Europas ekonomiska och sociala kris. Flera sydeuropeiska länder har tvingats till brutala sparkurer med hög arbetslöshet och social misär som följd. Samtidigt har högerextrema och antidemokratiska krafter fått allt starkare fotfäste i Europa i allmänhet och Sydeuropa i synnerhet. Den organisation som bär det största ansvaret för Europas framtid, det vill säga EU, upplevs ofta som ogenomskinlig och onåbar av unionsmedborgarna. Resultatet av dessa utvecklingslinjer är att demokratins framtid i Europa är hotad. Inför Europaparlamentsvalet måste vi därför ställa följande avgörande fråga: hur skall Europas välfärd och demokrati tryggas i en tid av ekonomisk och social kris?

Under diskussionstillfället diskuterar vi frågan om demokratins framtid i Europa ur ett brett samhälleligt perspektiv. Vi synar tre olika aspekter av hotet mot demokratin i Europa: EU:s demokratiska förankring, eurokrisens ’lösningar’, och situationen på den hårdast drabbade platsen i det nuvarande Europaprojektet; Aten.

Medverkande föreläsare:

Diskussionstillfället ordnades med stöd från Utrikesministeriets Europainformation.

Tillbaka till sidans början


Folkuniversiteten 2013

Etik och ansvar. Ett seminarium med anledning av Kierkegaards 200-årsjubileum

Tid: 23.11.2013
Plats: Karleby Hembygdsgård, Kyrkbacken, Kyrkostigen 4, 67700 Karleby

I år har det gått 200 år sedan världens mest kända nordiska filosof, Sören Kierkegaard, föddes. För att uppmärksamma Kierkegaards verk som filosof och samhällsdebattör ordnar vi ett seminarium med titeln ”Etik och ansvar”.

Kierkegaard presenterade revolutionerande moraliska och existentiella tankegångar som är ständigt aktuella i dagens samhällsdiskussioner. Hans idéer om etik och den enskildes ansvar har haft ett mycket djupt inflytande på hur vi uppfattar den moderna människans verklighet. Men Kierkegaard var inte enbart filosof utan i högst grad också en samhällstillvänd ordkonstnär som med ironi och mångbottnad humor fann läsare inom den breda allmänheten. Under seminariet vill vi uppmärksamma just denna aspekt av Kierkegaards verk. I folkbildningens tradition ordnar vi ett öppet seminarium där två inbjudna filosofer och Kierkegaardläsare presenterar sin vision av Kierkegaards filosofiska gärning för att sedan delta i diskussion med publiken.

Medverkande föreläsare:

Arrangörer:

Folkets Bildningsförbund r.f.
Anders Chydenius Prästgårdsförening r.f.


Möten med filosofi och konst i vardagen

Tid: 19.1.2013
Plats: Jungsborg, Tvärgatan 8, 67100 Karleby

Är filosofi och konst någonting invecklat och världsfrånvänt? Är det enbart en fråga för professionella filosofer och konstnärer? Men tänk om det istället är så att bägge har en avgörande roll i den enskildes liv och kulturen som helhet, och att båda är oumbärliga för vår förståelse av oss själva och världen.

Medverkande föreläsare:

Arrangörer:

Anders Chydenius Prästgårdsförening r.f.
Folkets Bildningsförbund r.f.
Karleby Ungdomsförening r.f. www.karlebyuf.fi

Tillbaka till sidans början


Folkuniversitetet 2012

Diskussionstillfället ”Europas kris”

Tid: 10.11.2012
Plats: Café Gadolinia, Porthansgatan 3-5, 20500 Åbo.

I massmedia talas det ofta om att den europeiska kontinenten befinner sig i ett kristillstånd. Europa är drabbat av skuldkriser, hög arbetslöshet och växande socioekonomiska klyftor mellan både länder och medborgare. Konsekvensen av krisen, och försöken att lösa den genom sparkurer och ekonomiska stödpaket, har lett till att efterkrigstidens stora projekt att förena Europa till en union av fred, frihet och välfärd håller på att rämna i fogarna.

Under diskussionstillfället ”Europas kris” skall vi diskutera vad den europeiska krisen handlar om ur ett brett samhälleligt perspektiv. Vi skall därför syna både kända och ouppmärksammade aspekter av krisens anatomi: från lösningsmodeller för överskuldsatta länder till situationen för Europas fattiga arbetarklass och det nuvarande Europaprojektets existentiella kris. Vi skall ställa en mycket omfattande men viktig fråga – vilka framtidsutsikter har demokratin och välfärden i Europa?

Medverkande föreläsare:

Diskussionstillfället ordnades med stöd från Utrikesministeriets Europainformation

Tillbaka till sidans början


Folkuniversiteten 2011

Det ordnades två folkuniversitet 2011. Bägge hölls i Åbo med cirka 40 deltagare för vardera.

Perspektiv på den europeiska krisen

Tid: 3.12.2011
Plats: Gillesgården, Auragatan 1 G, Åbo

Medverkande föreläsare:


Idrottens idé och verklighet

Tid: 26.3.2011
Plats: Gillesgården, Auragatan 1 G, Åbo

Medverkande föreläsare:

Tillbaka till sidans början


Folkuniversiteten 2010

Det ordnades två folkuniversitet 2010. Dessa hölls i Helsingfors med cirka 60 deltagare och i Vasa med cirka 30 deltagare.

Klimatförändringen och sinande naturresurser – vilka är alternativen?

Tid: 29.10.2010
Plats: Vasa

Folkuniversitetet i Vasa ordnades tillsammans med Le Monde diplomatiques svenska redaktion.

Medverkande föreläsare:

Gitarr- och dragspelsduo Joakim Stolpe och Lotta Green framträdde.

Kultur och okultur i konstvärlden del II

Tid: 27.2.2010
Plats: Teater Viirus utrymmen i Helsingfors

Det andra av tre seminarier om konsten och dess roll i kulturen Den första delen ordnades i Helsingfors den 21.11.2009.

Medverkande föreläsare:

Tillbaka till sidans början


Folkuniversiteten 2009

Det ordnades två folkuniversitet 2009. Dessa hölls i Åbo och i Helsingfors.

Kultur och okultur i konstvärlden del I

Tid: 21.11.2009
Plats: Helsingfors

Det första av tre seminarier om konsten och dess roll i kulturen.

Medverkande föreläsare:

Kulturprogram i form av teaterföreställningen Anatomia Lear.

Idrottens Idé och Verklighet – ett seminarium om idrottens roll i kulturen

Tid: 7.11.2009
Plats: Åbo

Medverkande föreläsare:

Tillbaka till sidans början


Folkuniversitetet 2006

Den manliga utmaningen

Tid: 22-23.4.2006
Plats: Åbo

Folkuniversitetet 2006 var ett jämställdhetsseminarium. Ett av seminariets centrala teman var diskussionen om männens roll i jämställdhetsarbetet. Seminariet var finansierat av Nordiska Ministerrådet. Deltagarantalet var ca. 80.

Medverkande föreläsare:

För kulturprogram stod Christer Karlberg, Sverige och Nilla Hansson, Finland.

Tillbaka till sidans början


Folkuniversitetet 2004

Politik och mediespråk

Tid: 10.12.2004 kl. 9.30
Plats: Stora festsalen i Arbetets Vänners hus,
Annegatan 26, H:fors

Om detta handlade det

Varje samhälle löper kontinuerligt en risk för att bli blint för innebörden i sina egna strävanden och prioriteringar. Det finns en risk för att de blinda punkterna i dagens samhälle får stor spridning genom att stereotypa synsätt snabbt blir en del av det mediala språket. Media, som förväntas förmedla kritisk kunskap om det som sker i samhället, tar oreflekterat över en politisk jargong som inte är en neutral beskrivning av samhälleliga skeenden utan ett uttryck för vissa typers ekonomiska och politiska strävanden. Media kommer på så sätt oförmärkt att bli ett språkrör för värderingar och intressen som få av oss egentligen skulle stöda om deras innebörd skulle vara klar för oss.
Avsikten med årets folkuniversitet var att ge impulser till nya infallsvinklar kring frågor om medial rapportering, politik och samhälle.

Som föreläsare medverkade:

Några tankar om årets tema

Det är ett välkänt faktum att det politiska språket ofta innehåller termer och uttryck som inte har någon nämnvärd substantiell innebörd (’behärskad strukturomvandling’ och ’samarbetsförhandling’ är kända exempel). Däremot är det inte lika känt och inte lika lätt att upptäcka att den terminologi som används i mediaspråket inbegriper ett ideologiskt helhetsperspektiv som inte är uttalat. Att det ideologiska perspektivet inte är uttalat betyder att de ideologiska utgångspunkterna framställs som neutrala beskrivningar av ekonomiska och politiska förhållanden. Man kan t.ex. fråga sig om termen globalisering snarare betecknar ett perspektiv som är relevant för internationella storbolag än för en global samhällspolitisk utveckling.

Problemet handlar alltså inte enbart om innebörden i enskilda termer och uttryck utan om en mycket mer omfattande fråga, nämligen hur man ser på samhälle och politik. Om man tar för givet att ’effektivering’, ’privatisering’, ’expansion’, ’globalisering’, ’konkurrens’ etc. är de relevanta termerna som skall användas för att tackla de samhälleliga problemen så innebär det att man också tar en viss samhällssyn för given, men utan någon mer ingående diskussion om vad ett gott samhälle är för något. Man har bara utan att tänka efter tagit för givet att ovännämnda termer kan förbindas med, om inte det goda samhället, så i varje fall det enda ’möjliga’ samhället.

Men vilket slags samhällssyn är det som döljer sig i vår tids mediespråk och politiska språk? Är det så att samhällsklimatet har blivit hårdare och mer egoistiskt eller är det rentav så att hårdheten och egoismen oförmärkt har kommit att prägla vår uppfattning om vad ett samhälle är på ett sådant sätt att vi inte mer ens uppfattar dem som ’hårdhet’ respektive ’egoism’ utan som självklara aspekter av ’samhällsordningen’? Man uttrycker sin upprördhet i mer flagranta fall av girighet men uppfattar dem som enskilda fall i stället för att uppfatta dem som aspekter av den politiska ideologi som råder. Ett annat exempel kunde tas från säkerhetspolitikens område: Natos roll diskuteras på många håll i skenbart kritiska tongångar men man frågar sig inte vilket slags politiska synsätt den allmänt utbredda lusten att ’vara med och bestämma’ är ett uttryck för. Vad handlar denna iver om – en iver som också EU:s expansion bygger på? Denna ’medbestämmandets’ politik ser ut att bygga på konsensus. Vad är denna politik en konsensus om? Är konsensuspolitiken ny form av maktpolitik?

I politiken bygger konsensus alltid på att parterna ser vissa viktiga gemensamma fördelar. De gemensamma fördelarnas viktighet åter framträder då man betraktar vad det är som olika parter är villiga att ge upp för att bibehålla konsensusen. Vad är det då som är så viktigt? Hur skall man lyckas få syn på den? Dagens media verkar sakna intresse för att undersöka samhälleliga fenomen. Förutom ren en personkult, verkar media syssla med direkt rapportering och uttolkning av politiska uttalanden och med att kontrollera den omedelbara sanningshalten i politikers och offentliga personers uttalanden. I vissa aktualitetsprogram och ledare kan mer långsiktiga strategiska mål tas upp. Men inte heller i det här fallet problematiserar man själva grundperspektivet för det som räknas som ett långsiktigt mål.

Kanske politiska partier främst är ute efter att driva nationella intressen – inte intressen hos politiska och andra ledarskikt? Det är givetvis möjligt men en politikers syn på de senare kan mycket väl sammanfall med hennes syn på de förra. Det är välkänt att kommunism lika väl som kapitalism som politiska synsätt skapar det perspektiv ur vilket ’nationellt intresse’ får sin mening. Kommunismens och kapitalismens ömsesidiga försök att avslöja korruptheten i varandras agerande skapade kanske vissa förutsättningar för att betrakta samhälleliga fenomen ur ett litet djupare perspektiv. Är det så att den långtgående konsensusen i samhällspolitiken har skapat en blindhet för omfattande politiska strävanden: Eftersom det inte längre finns någon allvarlig politisk och ideologisk motståndare vars grundläggande strävanden man misstror, har man förlorat sitt sinne för ”grundläggande strävanden” som sådana. Eftersom ”alla är ungefär av samma åsikt” blir de politiska frågorna inskränkta till att gälla rimligheten och ärligheten i själva de politiska procedurerna. Är det så att media har blivit blint för en omfattande politisk strävan som döljer sig bakom den dubbla konsensusen: Den samhällspolitiska konsensusen och den av konsensus bestämda politiska praxisen i den västeuropeiska politiken.

Är strävan efter ett internationellt, enhetligt politiskt etablissemang ett försök att undkomma demokratisk kontroll?

Hurudana samband har detta etablissemang med den ekonomiska globaliseringen? – Det här är helt uppenbart angelägna frågor. Det är också ganska klart att dessa frågor kan belysas enbart om de betraktas ur ett perspektiv som avviker från det synsätt som under den senaste tiden varit gängse inom politik och media.

För några decennier sedan fanns ännu en grundläggande ideologisk debatt. Vilka konsekvenser har avsaknaden av en sådan debatt fått för den samtida synen på samhället? Är det så att vi uppfattar samhället som en tummelplats för olika intressen? Om så är fallet, blir inte de ekonomiska intressena dominerande – närmare bestämt de ekonomiska intressen som redan är mest dominerande? Nu kan man förstås fråga sig vad det är som skall styra samhällsutvecklingen om det inte är olika intressen? Eller kanske ett samhälle inte alls borde styras? Kanske statsmaktens uppgift bara är att skapa betingelser för ekonomiska och kulturella aktiviteter? Kanske tanken om en styrande statsmakt är förlegad; byråkratisk, toppstyrd och inflexibel? Här kan man ställa en rad motfrågor: Om statsmakten avsäger sig styrningen, kommer den makt som därmed avsägs att försvinna eller kommer den att utövas av någon annan? Är tanken att statsmakten inte skall styra och ställa i samhället icke-ideologisk, funktionell och därmed ’neutral’ eller är den ett uttryck för intresset hos de aktörer som kommer att kunna ta över den makt som statsmakten gett ifrån sig? Är det kanske så att en demokratiskt grundad statsmakt är det närmaste vi kan komma då det gäller att hitta ett styre som inte utgår från särskilda intressegrupper? Om det skulle vara så här så blir allt det inflytande som statsmakten ger ifrån sig ett odemokratiskt inflytande. Makt betyder att ha makt över andra. Och betyder inte demokrati att makt i görligaste mån underställs demokratiska processer? – Det här är frågor som inte diskuteras tillräckligt, kanske också frågor som vi i dag tappat ur synfältet.

Det verkar som om media i dag skulle sakna förutsättningar för att ställa frågor ur ett perspektiv som är mer generellt än det perspektiv som uppstår ur intressekonflikter. Det konstateras ofta att företagens intressen inte sammanfaller med den sociala sektorns. Det här är att se på saken ur företagsvärldens perspektiv. Sett ur det sociala perspektivet kunde företagen nämligen sägas ha ett samhällsansvar – vilket är något som inte kan definieras av företagen själva. Det är nämligen samhället som skapar alla de förutsättningar som alls gör företagande möjligt och det är på inget sätt självklart att företag har ’rätt’ att ta avstånd från de sidor i samhället som inte råkar vara förenliga med deras aktuella och kortsiktiga intressen. I dagens media är diskussioner kring frågor som dessa närmast obefintliga. I och med att media bara rapporterar om händelser och intressekonflikter uppstår frågan om inte media – vare sig den vill det eller inte – har blivit ett språkrör för företagsvärlden. Hannes Nykänen

Tillbaka till sidans början


Folkuniversitetet i Åbo 2001-2003

Det 17: e Folkuniversitet genomfördes 11-12.10.2003. Temat var ”Den aktiva medborgaren och facket”. Folkuniversitetet ordnades denna gång i samarbete med Vänsterförbundets Svenska Landstyrelse. Deltagarantalet var ca 80 och som inledare hördes: forskare Kristian Falk, Sverige; M.Phil Iivi Masso, Finland; förtroendeman Roger Svanfors, Finland; kommunfullmäktigeledamot Irja Bergholm, Finland; förtroendeman Rainer Sjövall, Finland; förtroendeman Per Olsen, Danmark; ordf. i SAC Hannele Peltonen, Sverige; arbetsmarknadspolitisk sekreterare Bent Gravesen, Danmark; författare Leif Salmén, Finland; Kurt Tuominen, Finland; Johannes Runeberg, Finland; chefredaktör Torbjörn Kevin, Finland; publicist Ralf Friberg, Finland.

Två av de centrala frågeställningarna i projektet ”Den aktiva medborgaren och facket” var följande. Å ena sidan: hur har fackföreningsrörelsen förvaltat värden som rättvisa, solidaritet och demokrati inom den egna organisationen, i sina medlemmars intressebevakning och i den offentliga debatten? Å andra sidan: i en tid där rådande ideologier och politisk praxis vill sätta dylika värden på undantag, hur skall dessa också i framtiden kunna försvaras? Frågeställningarna blev under seminariet belysta ur flera olika perspektiv. Det kan konstateras att ingen var i besittning av de vises sten när det gäller frågan om fackets framtid. Däremot framkom många goda idéer och konkreta förslag om hur dagens utmaningar kunde bemötas. Dessutom gavs intressanta beskrivningar av aktuella experiment som redan satts igång för att lösa svårigheter som uppstått bl.a. pga. den stora arbetskraftsinvandringen från forna östblocksländer. Diskussionen under seminariet var mycket livlig och andan god.

Det kanske viktigaste resultatet av projektet var de idéer och andan av optimism som såtts i seminariedeltagarnas sinnen. Man kan bara hoppas att detta också leder till konkreta åtgärder i den fackliga verksamheten och kommer till synes i den offentliga diskussionen. Ett mer indirekt resultat är ett förslag till samarbete mellan ABF och FBF i liknande framtida arrangemang.

Rubriken för folkuniversitetet 2002 var ”Den aktiva medborgaren och kunskapens träd,” och det besöktes av ca 90 personer. Som inledare hördes: Prof. Ronny Ambjörnsson, Sverige; forskare Jörgen Lorenzen, Norge; red. Sandra Andersson, Sverige; fil.lic. Jan Svanberg, Finland; projektkoordinator Kristina Luht, Estland och filosof Göran Torkulla, Finland.

Folkuniversitetet år 2001 hade temat ”Den aktiva medborgaren och demokratin”. Folkuniversitetet, som detta år besöktes av ca ett 80- tal deltagare hade följande inledare : Prof. Ove Kaj Pedersen, Danmark, Författaren Per Herngren, Sverige, doc. Fritz C.Holte, Norge, specialmedarbetare Hanna Gedin, Sverige, doc. Drude Dahlerup, Danmark samt författaren och journalisten Maria-Pia Boethius, Sverige.

Tillbaka till sidans början


Folkuniversiteten åren 1987-2000

Tillbaka till sidans början