Spinelli använde mer än halva sitt liv till att införa de programpunkter som har berörts i det föregående. Arbetet på att åstadkomma kärnvapennedrustning, delning av makten i höjdled och överhuvudtaget en demokratisk europeisk republik bör naturligvis fortsätta också under nästa valperiod. Men att lova förverkliga dessa saker under följande fem år vore antagligen att lova för mycket.
Eftersom jag ställer upp i valen på Piratpartiets lista lovar jag att verka för internets frihet från regeringsinblandning, för nätneutralitet mot de stora telekom- och IT-bolagens dominans, för att främja användningen av fri software och öppen källkod i offentliga sammanhang (helst också privat) och för en refomering av upphovsrätten enligt de riktlinjer som Christian Engström (MEP) och Rick Falkvinge drar upp i sin skrift The Case for Copyright Reform, utgiven av Piratpartiet och The Greens|European Free Alliance in the European Parliament 2012.
Man kan — bör åtminstone — inte kompromissa med sanningen. Med politiker både kan och bör man däremot göra kompromisser. Till mina egna favoriter i EU-valen 2014 hör bland andra Tarja Cronberg (grön) och Nils Torvalds (sfp). Med dem och många andra vill jag gärna samarbeta fast de inte i alla frågor tänker som jag. Apropå favoritkandidater: Vore jag tysk skulle jag rösta på "die Spitzenkandidatin der Piratenpartei" Julia Reda.
Man borde ha väntat med att införa valutan euro tills EU är en självständig politisk och militär union, som inte först och främst är en frihandelszon. Nu när inget slut på eurons kris längre kan skönjas borde man inse sitt misstag och medge, att en återgång till nationella valutor i flera fall vore ett klokare alternativ. För övrigt är jag övertygad om att vi också inom en framtida riktig förbundsstat kommer att behöva mer än ett betalningsmedel. Digitaliseringen och internet gör att bitcoinliknande kryptovalutor kan tas i bruk och kan i förlängningen leda till avancerade former av gåvoekonomi och byteshandel utan pengar. Jag lovar försöka bidra till ett nytänkande, som så småningom ska sätta punkt för bankirernas herravälde.
Särskilt viktigt med tanke på decentraliseringen och demokratiseringen av informationssamhället är det att dela ägandet och förvaltandet av de fiberoptiska näten i höjdled. Dessa nät, som utgör internets fysiska infrastruktur, borde vara naturliga monopol, som ägs av medborgarna och drivs i kommunal regi. Överhuvudtaget borde internet förvaltas kommunalt, genom biblioteken. Om detta skriver jag mer i boken Biblioteksaktivisten — essäer om makt och bibliotek i informationssamhället (2013). —I skräckscenariet, som redan i viss mån blivit verklighet, lyckas ett litet antal banker och transnationella affärskorporationer tillskansa sig makten över nätets infrastruktur och därigenom ännu mer än så. På detta område behöver nya lagar stiftas av EU:s folkvalda representanter och särskilt i det lagberedningsarbetet vill jag alltså försöka göra mitt bästa som en asiapoliitikko ("sakpolitiker") i Riikka Pakarinens mening.
