Svenska på stan





» 10 sätt att utveckla den tvåspråkiga servicen
» Mera vägkost




Språk är mer än bara ett kommunikationsmedel. Språket är knutet till den egna identiteten och därför är det viktigt att bli bemött och ihågkommen på sitt eget språk.
När till exempel skatteförslaget dimper ner i brevlådan är det väl många som öppnar det med bultande hjärta.

 Naturligtvis är det inte bara önskvärt att texten är på ens eget språk, det är dessutom ens lagliga rätt. Men det som inte är skrivet i lagtexten, är mottagarens glädje över att bli bemött på sitt modersmål och känslan av att avsändaren respekterar och accepterar Finlands båda nationalspråk.

10 sätt att utveckla den tvåspråkiga servicen

1 Språkstrategi

God planering är a och o när man vill uppnå ett mål. När man vill förstärka och utveckla användningen av svenska och finska i det dagliga arbetet är det därför viktigt att ha en klar språkstrategi. Det behövs tydliga grundlinjer och delmål. De anställda har en nyckelposition i processen. Informera därför personalen om de krav som lagen ställer, om språkstrategin och om de insatser som behövs för att få till stånd en levande tvåspråkighet på arbetsplatsen. God planering är halva jobbet.

2 Personalen

Personalen är den drivande kraften. Ledningen har en viktig roll när det gäller att motivera och uppmuntra de anställda. Känner man inom myndigheten till vem som kan vilka språk? Troligen  finns det mer språkkunskaper än någon kunde ana! De anställda som förbättrar sina språkkunskaper och därigenom utvecklar sin kompetens upplever säkert glädjen i att lyckas. Det finns många möjligheter till språkutbildning, ta fasta på dem. Att svara på två språk i telefonen eller att säga goddag både på finska och svenska är inte så besvärligt. Med några få ord förmedlas budskapet att här går det bra att uträtta sitt ärende på sitt eget språk. Många bäckar små gör en stor å.

3 Namn och logo

Myndigheternas namn bör användas både på finska och svenska. Detsamma gäller en eventuell logo, ifall den inkluderar myndighetens namn. Gör från början klart för den kreativa formgivaren att de här kraven måste den planerade logon uppfylla.

4 Symboler

Tillgång och efterfrågan möts när den som besöker myndigheten får betjäning på sitt eget språk. När myndigheterna lägger upp sin verksamhet utifrån en genomtänkt språkstrategi så finns det alla förutsättningar för att det här skall lyckas. Inom exempelvis sjukvården är det önskvärt att de anställda använder språksymboler. Varför inte ta i bruk språkflaggor?

5 Skyltar

Skyltar är vägvisare för den som besöker en myndighet. Det är värt att tänka på att skyltarna genom sin visuella utformning och synlighet välkomnar besökarna och signalerar att tvåspråkigheten är en genuin del av vår kultur. Därför är det viktigt att båda språken  syns och skrivs i  samma storlek.  Det här budskapet stöder myndighetens språkstrategi och är som sådant också angeläget för den egna personalen.

6 Information till allmänheten

Tvåspråkigheten skall framgå också i de publikationer och broschyrer som myndigheten producerar. Separata språkversioner är ett alternativ, men en praktisk och framför allt billigare utväg är tvåspråkigt material. Ett läsvänligt alternativ är att båda språken finns sida vid sida i broschyrerna. Med tvåspråkiga blanketter får kunden alltid sin blankett på rätt språk. Då går uppdateringen för båda språken dessutom smidigt. Lätta inbesparingar!

Myndigheternas kontaktuppgifter finns på många olika ställen. Det är betydligt lättare att hitta uppgifter om de presenteras i  samma utsträckning på båda språken. Då behöver man inte söka uppgifterna på flera olika ställen.

7 Webbtjänster

Många söker information om myndigheterna via webben, som har blivit en allt viktigare informationskälla. I dag tar medborgaren ofta den första kontakten med myndigheter just via webbsidorna. Ur språklig synvinkel är det ingen egentlig skillnad om myndigheten erbjuder tjänster direkt eller via datanätet.

Den som söker han finner, och bäst lyckas det om både domänadressen och webbsidorna finns på båda språken. Språkflaggor på ingångssidan eller sökorden suomi/svenska är ett praktiskt sätt att leda användaren vidare till de olika språkversionerna. Om man utser en ansvarsperson som lägger ut uppgifter och kontinuerligt uppdaterar nätinformationen på båda språken så fungerar systemet med tvåspråkiga webbsidor bäst.

8 Brevpapper och visitkort

Varför ha brevpapper på olika språk då man kan slå två flugor i en smäll? När man trycker upp brevpapper med tvåspråkiga brevhuvuden så finns alltid rätt språkversion framme. Lika smidigt fungerar det med tvåspråkiga kuvert. Visitkort med kontaktuppgifter på flera språk informerar om att innehavaren har vilja och förmåga att använda dessa språk.

9 Pressmeddelanden

När informationen genomgående fungerar på både finska och svenska så försäkrar man sig om att exempelvis pressmeddelanden får en större genomslagskraft i både finskspråkiga och svenskspråkiga medier. Om det är myndigheten själv som översätter texten i stället för olika mottagare, så återges nyheten troligen mera exakt.

10 Lediga tjänster

Annonser om lediga tjänster eller befattningar bör ingå i både finskspråkiga och svenskspråkiga tidningar. Samma språkprincip gäller för annonser som läggs ut på Internet.

» Till början

Mera vägkost
 

  • Då myndighererna kartlägger personalens språkkunskaper kan en språkskola vara en god kumpan. Språkskolan kan ta reda på vem som vill förbättra sina språkkunskaper och utforma test för de anställda. Genom att skräddarsy kurser utifrån personalens önskemål och behov når man de bästa resultaten. En förutsättning är att ledningen har en positiv och uppmuntrande inställning till användningen av flera språk.


  • Egna translatorer vid myndigheterna gör att myndigheten snabbt och effektivt kan producera texter på båda språken. Själv är bästa dräng.


  • Översättningsbyråer som har specialiserat sig på myndighetstexter är ett annat alternativ.


  • Forskningscentralen för de inhemska språken ger sakkunnig hjälp med formuleringar på finska eller svenska.


  • På Internet finns det lexikon där man snabbt och enkelt hittar ord och uttryck.


  • Språklagskommittén har i juni 2001 utarbetat ett förslag till ny språklagstiftning i Finland. Kommitténs betänkande innehåller många goda förslag till praktiska åtgärder som kan vidtas för att förverkliga de språkliga rättigheterna i fråga om finska och svenska språket.


  • Det är också tillåtet att leka med språk! Huvudsaken är inte att grammatiken sitter perfekt då man börjar använda ett nytt språk. Det viktiga är att man tillåter sig själv att friska upp de kunskaper man har från förr. Den som kan bättre kan hjälpa de andra. Tillsammans kan man skratta åt fel man gör och glädjas över framsteg.


  • Att ställa upp mål utan uppföljning är som att göra upp semesterplaner utan en semester i sikte. Följ regelbundet upp vilka mål som nåtts och fira dem! Också en lång resa börjar med ett steg.


    • » Till början



    » 10 keinoa kaksikielisyyden kehittämiseen
    » Miten liikkeelle - eväitä matkan varrelle



    Kieli on ihmiselle paljon enemmän kuin viestinnän väline. Suomen lakiin kirjoitettu oikeus tulla kohdatuksi viranomaisen luona omalla kielellään on kaikille itsestäänselvyys. Monasti ei kuitenkaan tule ajatelleeksi, kuinka paljon suuremmasta asiasta on henkilötasolla kysymys. Omalla kielellä lähestytyksi tulemisen ilo ja huomioiduksi tulemisen tunne ei kuitenkaan voi välittyä lakitekstistä. Kieli on olennainen osa henkilön identiteettiä. Vain omalla äidinkielellä asioidessaan ihminen kykenee ilmaisemaan itseään kokonaisvaltaisesti.

    Kielellisistä oikeuksistamme on olemassa lainsäädäntö, koska suomi ja ruotsi ovat Suomen viralliset kansalliskielet. Tuomioistuinten ja muiden viranomaisten tehtävänä on ylläpitää lakiin kirjoitettua kaksikielisyyttä. Nykyään viranomaisten toimintaa ohjaa lisäksi hyvän hallintotavan periaate, joka sisältää myös palveluiden kielellisen näkökulman.

    Kaksikielistä hallintoa käsitelevien säännöstöjen vaateiden täyttäminen saattaa olla haastavaa ja keinojen löytäminen työlästä. Toivommekin voivamme tässä esitteessä tarjota vinkkejä ja ideoita, jotka saattavat helpottaa kaksikielisyyden omaksumista luontevaksi osaksi viranomaisten imagoa.

    Prosessiin ei pidä lähteä hammasta purren vaan hymyssä suin.

    » alkuun

    10 keinoa kaksikielisyyden kehittämiseen

    1 Kielistrategia

    Suunnitelmallisuus on kaiken a ja o johonkin päämäärään pyrittäessä. Suomen ja ruotsin kielen aseman vahvistaminen ja kehittäminen osana jokapäiväistä työtä edellyttää selkeää kielistrategiaa. Tarvitaan selkeät suuntalinjat ja on asetettava välitavoitteita. Henkilöstö on avainasemassa kehitysprosessissa. Heidän tulee olla selvillä lain asettamista vaateista, kielistrategiasta sekä voimavaroista, jotka suunnataan kaksikielisyyden edistämiseen työpaikalla. Hyvin suunniteltu on puoliksi tehty.

    2 Henkilöstö

    Työntekijät ovat kehityksen moottori. Heitä motivoitaessa ja heidän kielitaitoaan tarkasteltaessa johdon rooli on ratkaiseva. Tuntevatko organisaation ihmiset toistensa kielitaidon? Todenäköisesti kielellinen osaaminen on rikkaampaa kuin yleisesti arvellaan! Jokainen, joka haluaa parantaa kielellisiä valmiuksiaan ja sitä kautta kehittää ammattitaitoaan, saa varmasti työhönsä myös onnistumisen iloa. Tilaisuus ja voimavarat koulutukseen ovat olemassa, tartu niihin. Kaksikielinen puhelinvaihteen vastaus tai vastaanoton hyvänpäivän toivotus on pienen vaivannäön takana, mutta tärkeä signaali oikeudesta asioida omalla kielellä. Pienistä puroista syntyy vuolas virta.

    3 Nimi ja logo

    Viranomaisten nimeä tulee käyttää sekä suomeksi että ruotsiksi. Sama pätee logoon, jos se sisältää viranomaisen nimen. Luovan taiteilijan työtä on siis syytä ohjata logoa suunniteltaessa sen verran, että nämä vaateet tulevat suunnitelutyössä huomioon otetuiksi.

    4 Symbolit

    Kysyntä ja tarjonta kohtaavat, kun viranomaisen luona asioiva saa palvelun omalla kielellään. Kun viranomainen rakentaa toimintansa loppuun ajatellun kielistrategian pohjalta, on prosessilla hyvät edellytykset onnistua. Esimerkiksi terveydenhuollossa olisi suotavaa, että henkilökunta käyttää kielisymboleja. Käyttöönhän voi ottaa esimerkiksi kieliliput.

    5 Kyltit

    Kyltit ohjaavat virastossa asioivan asiakkaan oikeaan osoitteeseen. Onkin huomionarvoista, että ne toivottavat visuaaliselta ilmeeltään ja näkyvyydeltään tasapuolisesti asiakkaan molemmilla kielillä tervetulleeksi ja viestivät kielellisen kulttuurimme aidosta arvostamisesta. Tämä viesti on kielistrategiaa tukevana tekijänä tärkeä myös omalle henkilöstölle.

    6 Informaatio kansalaisille

    Virallisen kaksikielisyyden tulee näkyä myös erilaisia julkaisuja ja tietopaketteja tuotettaessa. Kieliversiot voi toteuttaa erillisinä, mutta käytännöllistä ja kustannustehokkaampaa lienee kaksikielisen tuotteen suunnitteleminen. Lukijaystävällinen vaihtoehto on kielten sijoittaminen esitteeseen rinnakkain. Kaksikieliset lomakkeet varmistavat sen, että asiakas saa asiakirjan omalla kielellään. Jos kaikki materiaalit tehdään kaksikielisinä versioina, niiden päivitys helpottuu, kun se voidaan tehdä samanaikaisesti rinnakkain asetetuissa kieliversioissa.

    Kerrankin kivuttomia säästöjä!

    Nykyisessä tietoyhteiskunnassamme viranomaisten kontaktitiedot löytyvät useista paikoista. Etsimistä helpottaa, jos tiedot annetaan samassa laajuudessa molemmilla kielillä. Näin haluamansa tiedon löytääkseen ei tarvitse hakea sitä useasta eri paikasta.

    7 Nettipalvelut

    Asiakkaat hakevat viranomaistarpeissaan tietoa yhä useammin Internetin välityksellä. WWW-sivujen rooli tiedon lähteenä kasvaa jatkuvasti. Nykyään ensimmäinen kontakti kansalaisen ja viranomaisen välillä ovat usein nettisivut eikä kielellisestä näkökulmasta ole merkitystä sillä, tarjoaako viranomainen palvelunsa suorassa henkilökohtaisessa kontaktissa vai netin välityksellä.

    Etsivä löytää parhaiten haluamansa, jos niin domain-nimi kuin myös WWW-sivut ovat kahdella kielellä. Kieliliput avaussivulla tai hakusana suomi/svenska ovat käytännöllisiä tapoja johdattaa käyttäjä oikeaan kieliversioon. Kaksikieliset sivut toimivat parhaiten, kun yksi henkilö nimetään vastuulliseksi sivujen jatkuvasta päivittämisestä ja tietojen täydentämisestä molemmilla kielillä.

    8 Kirjepaperit ja käyntikortit

    Miksei painatettaisi kaksikielisiä kirjepapereita? Siinä lyötäisiin kaksi kärpästä yhdellä iskulla. Kaksikieliset kirjeen otsikkokentät painattamalla varmistetaan, että oikea kieliversio on aina käsillä. Myös kaksikielisten kirjekuorten käyttö tuo samaa joustavuutta yhteydenpitoon. Käyntikortin monikielisyys ilmentää kantajansa halua ja valmiutta toimia eri kielillä.

    9 Tiedotteet

    Tiedottamisen säännöllinen hoitaminen molemmilla kielillä auttaa paitsi haluttujen viestien läpimenoa sekä suomen- että ruotsinkielisissä medioissa myös varmistaa sen, että viestillä on paremmat mahdollisuudet säilyä alkuperäisenä. Käännöstyön suorittaminen viranomaisen toimesta vähentää vastaanottajien käännöstyöstä mahdollisesti aiheutuvan alkuperäisen viestin hämärtymisen.

    10 Rekrytointi-ilmoitukset

    Avoimien paikkojen ilmoituksia laadittaessa on paikallaan kiinnittää huomiota sisällön yhtenevyyteen ruotsin- ja suomenkielisille medioille tarkoitetuissa rekrytointi-ilmoituksissa. Samat haasteet koskevat myös Internetissä julkaistavia avoimien toimien ilmoituksia.

    » alkuun

    Miten liikkeelle - eväitä matkan varrelle
  • Henkilöstön kielitaitoa kartoitettaessa kielikoulu saattaa olla oivallinen kumppani. Kielikoulu voi laatia kielitestin henkilöstölle, jolloin toteutusvaiheessa selvitetään myös työntekijöiden halukkuus ruotsin kielen valmiuksien parantamiseen. Räätälöimällä kielikurssi henkilöstön omien tarpeiden ja toiveiden pohjalta päästään parhaimpiin tuloksiin. Johdon rohkaiseva asenne kielen aktiiviseen käyttämiseen on edellytys tavoitteiden saavuttamiselle.


  • Omat kääntäjät viranomaispuolella varmistavat, että viranomainen kykenee nopeasti ja tehokkaasti tuottamaan tekstejä molemmilla kielillä. Oma apu - paras apu.


  • Tarjolla on myös käännöstoimistoja, jotka ovat erikoistuneet viranomaisteksteihin.


  • Kotimaisten kielten tutkimuskeskukseen voi ottaa yhteyttä, kun tarvitaan asiantuntevaa apua suomen tai ruotsin kielen ilmaisuissa.


  • Internetistä löytyy sanakirjoja, joiden avulla löytää nopeasti ja helposti etsimänsä sanan.


  • Kielilakikomitea laati kesäkuussa 2001 ehdotuksen uudeksi kielilainsäädännöksi Suomessa. Komitean mietintö sisältää monta hyvää ehdotusta käytännön toimenpiteiksi, joihin voidaan ryhtyä suomen ja ruotsin kielen kielellisten oikeuksien toteuttamiseksi.


  • Miksei kielellä voisi myös hiukan leikitellä? Kaiken ei tarvitse olla kieliopillisesti täydellistä. Tärkeintä on antaa jokaiselle mahdollisuus käyttää kielitaitoaan oman osaamisensa mukaan. Pikku pilailu på svenska piristää kummasti työpäivää.


  • Tavoite ilman tulosseurantaa on kuin lomasuunnitelma ilman lomaa. Tarkentakaa välitavoitteita aina matkan varrella ja juhlikaa saavutuksianne! Pitkäkin matka alkaa aina yhdellä askeleella.


    • » alkuun



    		 

    FOLKTINGET  Unionsgatan 45 H 110  00170 Helsingfors  tfn +358 9 6844 250  fax +358 9 6844 2550  folktinget@folktinget.fi