15

Griffin och 9/11 kommissionen. Inledning

16

Enligt den vedertagna tolkningen av händelserna den 11 september 2001 lyckades det islamistiska terroristnätverket al-Qaida, som leddes av Usama bin Ladin, överrumpla USAs underrättelse- och försvarsväsen. Nitton namngivna utländska terrorister kapade fyra civila flygplan och använde två av dem som missiler mot tvillingtornen WTC 1 och WTC 2 i New Yorks World Trade Center. Tornen totalförstördes p.g.a kollisionerna och bränderna. Med det tredje planet rammade terroristerna försvarsministeriets huvudbyggnad Pentagon i Washington. Det fjärde planet, som också var på väg mot ett terrormål i Washington, störtade efter att passagerarna hade lyckats övermanna kaparna.

17

Till stöd för denna tolkning finns först och främst den officiella undersökningskommissionens rapport från juli 2004.  ²  Som rapportens författare står de tio medlemmarna (5 republikaner, 5 demokrater) i undersökningskommissionen, som tillsattes av USAs kongress och president i november 2002 och som leddes av Thomas H. Kean och Lee H. Hamilton. Kommissionen hade till sitt förfogande en medarbetar- och rådgivarstab (ca 70 personer), som i sin tur leddes av f.d. medlemmen av nationella säkerhetsrådet (under Bush d.ä.), historikern Philip Zelikow.

18

Men många människor betvivlar, att det som har sagts om 9/11-händelserna från officiellt håll är sant. Journalister, forskare, studenter, familjemedlemmar till offren i WTC, med flera har pekat på motsägelser och tagit fram information, som stöder alternativa tolkningar av händelserna. Varken den officiella 9/11-kommissionens rapport från 2004, som fokuserade på det amerikanska underrättelseväsendets brister eller senare utredningar av händelserna i WTC och Pentagon har förmått tysta kritikerna. Det har tvärtom uppstått en bred och brokig "rörelse för sanning om 9/11" — "The 9/11 Truth Movement" — och denna rörelse har bara fortsatt att växa.   ³ 

19

Berättelsen om 11 september, sådan som den formades och spreds av nyhetsmedia, tycktes också mig från första början föga trovärdig. Men under de första tre åren tänkte jag mera på vad 9/11-händelserna skulle komma att betyda för den allmänna politiska utvecklingen än på händelserna som sådana. För ATTAC, vars finländska avdelning hade grundats på våren 2001 och för Världens sociala forum, som hade hållits första gången i Porto Alegre i januari 2001, ja, för hela den internationella globaliseringskritiska rörelse, som hade uppstått under 1990-talet och kring millennieskiftet, framstod 9/11 som ett stort bakslag.

20

Under hösten 2004 och i början av 2005 utkom två böcker om 9/11 av en amerikansk humanistisk vetenskapsman vid namn David Ray Griffin. Den första boken, The New Pearl Harbor,   ⁴  publicerades ungefär samtidigt som den officiella undersökningskommissionens rapport blev klar. Griffin sammanfattade i stort sätt vad "sanningsrörelsen" vid det laget hade kommit fram till. I sin andra bok om 9/11, som utkom i början av 2005, tog Griffin 9/11-kommissionens "utelämnanden och förvrängningar" under luppen.  ⁵  Griffins ingående kritiska granskning av den officiella rapporten lämnade föga tvivel om att denna snarare dolde än avslöjade vad som hade hänt.

21

Genom internet och djungeltelegrafen fick Griffins böcker stort genomslag i Amerika och även internationellt. Men det uppstod inte någon motsvarande diskussion och debatt i dagstidningarna, radion och televisionen. 9/11-kommissionen och dess uppdragsgivare, dvs USAs regering, gick inte heller i svaromål. Chefen för undersökningskommissionens medarbetarstab, Philip Zelikow, angav tonen för vad jag skulle vilja karakterisera som den officiella hållningen till kritikerna. Han jämförde dem med Whack-A Mole, ett spel som går ut på att träffa mullvadar som sticker upp huvudet genom spelbordet med en klubba. "När vi skrev rapporten undvek vi noga att besvara några teorier", sade Zelikow till Washington Post i oktober 2004, "det är som att spela slå ned mullvadarna. Man lyckas aldrig träffa dem alla". Zelikov påpekade vidare, att det inte är lönt att diskutera med den hårda kärnan av konspirationsteoretiker, som aldrig kommer att ge upp. "Men det bekymrar vi oss inte om", tillade han. "Bekymrade blir vi först när infektionen sprider sig som i Kennedymordets fall. Då kan publikens förtroende undergrävas så mycket att hela kroppen drabbas av bakteriehärden."   ⁶ 

22

Det var då, på senhösten 2004, som också undertecknad blev en av dessa oförargliga mullvadar, alternativt livsfarliga bakterier. Jag läste alltså Griffins böcker och parallellt med dem den officiella rapporten om 9/11. Och trots att mer än sex år har gått sedan dess anser jag fortfarande att frågorna, som denna läsning väckte, väntar på tillfredsställande svar. Här följer den översikt av frågeställningarna, som jag gjorde på den tiden. Jag låter texten stå som den publicerades i Ny Tid 25.2.2005.

23

Varför prejades inte de kapade passagerarplanen av militärens jaktplan innan de kolliderade med WTC-tornen och Pentagon?

24

Enligt reglementet borde den civila luftfartsmyndigheten (FAA) omedelbart ha rapporterat om alla avvikelser från de avtalade flygrutterna till flygförsvaret (NORAD), som i sin tur utan dröjsmål borde ha sänt upp jaktplan för att genskjuta ifrågavarande flygplan. Sådana uppsändningar av jaktplan (den amerikanska termen för detta är scramble) utförs rutinmässigt. Enligt FAA gjordes det 67 gånger mellan september 2000 och juni 2001.

25

Kritikerna påpekade att FAA:s personal upptäckte den första avvikelsen 8.14 (en kvart efter planets avfärd från Boston 7.59) och blev på det klara med att det rörde sig om en flygkapning kl 8.21 varefter de slog larm. Nordöstra flygförsvarssektionen (NEADS) borde utan vidare ha hunnit upp flyg nr 11, som kraschade i norra WTC-tornet kl 8.46. Ännu bättre möjligheter borde militären ha haft att preja flyg nr 175, som kolliderade med södra tornet kl 9.03 — för att inte tala om flyg nr 77, som rammade Pentagon kl 9.38, dvs 52 minuter efter den första kraschen! Hur lyckades kaparna i alla dessa tre fall med sina passagerarplan vinna kapplöpningen med USAs flygförsvar?

26

Enligt den första versionen av händelserna hann militären överhuvudtaget inte sända upp några jaktplan före krascherna i WTC-tornen och Pentagon. En vecka senare (18.9.2001) ändrade sig militärledningen och sade att F-15 plan trots allt hade gått upp från flygbasen Otis kl 8.52 och från Langley kl 9.30. Dessa plan hade emellertid inte hunnit fram i tid. Sommaren 2004 presenterade komissionen ytterligare en tredje version av händelserna. Kommissionen skyller misslyckandet på den civila luftfartsmyndigheten FAA:s förvirring och klumpiga agerande, på försvarets hierarkiska beslutsstrukturer och försvarsledningens bristande fantasi. Griffin ägnade närapå hälften av Omissions and Distortions åt en detaljgranskning av de uteblivna jaktplanens problematik. Viktiga men fortsättningsvis outredda delfrågor rör bl a de exakta klockslagen för de första meddelandena om kapningarna från FAA till NORAD, klockslagen för upprättandet av telefonkonferenser mellan de civila och militära myndigheterna och valet av flygbaser (Andrews och Macguire låg bättre till än de som användes — Otis och Langley — för att hinna i tid till New York respektive Washington). Griffins slutsats är att kommissionens rapport bara ger ytterligare näring åt misstanken att militärledningen avsiktligt fördröjde flygförsvarets intervention.

27

Hur kunde tvillingtornen WTC 1 och WTC 2 samt WTC 7 falla ihop?

28

WTC 1 rammades kl 8.46 och kollapsade kl 10.28. WTC 2, som träffades av det andra planet kl 9.03, rasade plötsligt ihop kl 9.59. WTC 7, som stod en god bit från WTC 1 och WTC 2, kollapsade kl 17.20. Alla tre byggnader rasade på ett sätt som påminner om avsiktlig demolering genom sprängning. Enligt den gängse uppfattningen ska byggnaderna ha kollapsat av de skador som flygplanen orsakade och de bränder som antändes av den brinnande flygbensinen.

29

Kritikerna, till vilka även fysiker, byggnadsingenjörer, brandmän och andra specialister anslutit sig, har förundrat sig över att WTC 2 kollapsade före WTC 1 trots att branden i WTC 2 började senare, var mindre och höll på att slockna när tornet rasade. Men ett stort problem med den officiella versionen är enligt kritikerna att WTC-tornens stålkonstruktioner borde ha stått kvar också efter kollisionerna och bränderna eftersom konstruktionsstål smälter först vid temperaturer på över 1300 grader. Bränder av det slag som rasade i WTC-tornen utvecklar helt enkelt inte så höga temperaturer. Ett annat stort problem är att tornen rasade med hastigheter, som närmade sig hastigheten under fritt fall. De många intakta våningarna under bränderna borde rimligtvis ha förhindrat rasen eller åtminstone ha gjort dem betydligt långsammare. I 9/11-kommissionens rapport finns inga tecken på förvåning över de plötsliga rasen. Kritikernas argument har helt enkelt förbigåtts och deras alternativa förklaring till rasen, nämligen att byggnaderna raserades med hjälp av sprängladdningar, nämns överhuvudtaget inte. I en fotnot påpekar kommissionsrapporten i alla fall att de yttre väggarna av 14-tums stålbalkar "bar upp största delen av byggnadernas vikt" medan deras inre bestod av "ett ihåligt schakt, i vilket hissar och trappor hade grupperats". Men denna indirekta förklaring är grundfalsk, skriver Griffin, eftersom kärnan i vart och ett av tornen var byggd av 47 massiva stålpelare. I verkligheten var det dessa inre pelare som "bar upp största delen av byggnadernas vikt".

30

Hur visste Giuliani att tvillingtornen skulle kollapsa?

31

De som sett Michael Moores film Fahrenheit 9/11 har inte kunnat undgå att ställa kritiska frågor om president Bushs roll i sammanhanget. Däremot har New Yorks borgmästare Rudolph Giuliani framstått som en hjälte. Men i ett samtal med journalisten Peter Jennings vid ABC News, gjorde Giuliani följande anmärkningsvärda uttalande: "Medan vi opererade [från nödcentralen på 23 våningen i WTC 7] fick vi veta att World Trade Center skulle kollapsa och det kollapsade också innan vi kunde ta oss ut ur byggnaden".

32

Problemet med det här uttalandet är att det inte fanns någon anledning att tro att tvillingtornen skulle kollapsa. Brandmännen som äntrade det södra tornet genom trappuppgångarna anade det inte. Ändå kunde tydligen någon berätta om de förestående kollapserna för Giuliani så att han hade vetskap om dem innan de ägde rum. Borde inte kommissionen ha ställt några frågor till Giuliani om detta, t.ex. frågan om vem som satt inne med denna kunskap på förhand?

33

Varför förbigick 9/11-kommissionen det som hände med WTC 7?

34

En av de största luckorna i den officiella 9/11-rapporten gäller byggnaden WTC 7. Denna byggnad kunde te sig relativt obetydlig i jämbredd med de skyhöga tvillingtornen med 110 våningar. Men WTC 7 var trots allt också en väldig skyskrapa med 47 våningar. Byggnaden inhyste, som vi sett ovan, bl.a. borgmästarens nödcentral. Försvarsministeriet och CIA disponerade över våning 25 medan US Secret Service fanns på våning 9-10.

35

P g a bränderna och sammanstörtningarna i WTC 1 och WTC 2 uppstod det visserligen smärre bränder också i WTC 7. Ändå har ingen kunnat förklara hur det kom sig att WTC 7 plötsligt störtade samman sju timmar efter tvillingtornens kollapser - såvida det inte skedde genom sprängning vid byggnadens fot. Federala räddningscentralen (FEMA) lägger i sin rapport enbart fram en skakig hypotes om att raset möjligen kunde ha förorsakats av brinnande dieselolja. TV-nyhetsmannen Dan Rather noterade för sin del att WTC 7s kollaps "liknade bilder som vi har sett för mycket av på televisionen, som visar hur en byggnad med avsikt förstörs med välplacerade dynamitpatroner".

36

I kommissionens rapport förbigås WTC 7 med tystnad. Också husägaren Larry Silversteins märkliga erkännande (i september 2002) att han i förbigående hade föreslagit för brandmästaren att det kanske vore bäst att riva huset ("pull it") ifall brandkåren inte lyckades få kontroll över bränderna, har negligerats. Till saken hör, att Silverstein sex veckor före 9/11 gjorde upp ett långvarigt försäkringsavtal om WTC-byggnaderna.

37

Träffades Pentagon verkligen av en Boeing 757?

38

Attacken mot Pentagon uppvisar de mest förbluffande motsägelserna i samband med 9/11. Innan vi tar upp frågan om vad det egentligen var som kraschade i Pentagon bör vi notera att Pentagon är utrustat med avancerade och automatiserade missilförsvarssystem. Hur kommer det sig att dessa system överhuvudtaget släppte igenom någonting som närmade sig byggnaden genom luften?

39

Kritikerna anser sig ha belägg för att det var någonting annat än ett passagerarplan av typ Boeing 757 som kolliderade med USAs försvarsministeriums huvudbyggnad Pentagon. Enligt den officiella versionen trängde Boeingen i sin helhet in i byggnaden. Det finns emellertid fotografier av hålet i väggen sådant det såg ut innan fasaden på den ifrågavarande delen av Pentagon rasade. Fotografierna togs av korpralen i marinkåren Jason Ingersoll och av AP-reportern Tom Horan. Det runda hål i väggen som syns på fotografierna har en diameter på ca 6 meter. Genom ett så litet hål ryms inte en Boeing. Och vad blev det av Boeingens vingar, motorer och den höga stjärten? Det syns just inga spår av dem på fotografierna. Boeingens infallsvinkel och flyghöjd vid själva kollisionen var också sådana att motorerna borde ha plöjt upp fåror i gräsmattan utanför. Men kritikerna påpekar att man kunde ha spelat fotboll på gräsmattan — också efter kollisionen. Antag att den officiella tolkningen stämmer, d.v.s. att Boeingen i sin helhet på något konstigt sätt lyckades försvinna in i den massiva byggnaden utan att lämna just någonting efter sig utanför. Då borde väl åtminstone motorerna och delar av flygskrovet ha återfunnits inne i Pentagon? Om detta har chefen för räddningsmanskapet senare gett olika, sinsemellan motstridiga uttalanden. Men detta noterade kommissionen emellertid inte, lika lite som den tog upp kritikernas huvudfråga: var det faktiskt en Boeing 757 som rammade Pentagon?

40

Hur kunde de passagerare som omkom i Pentagon identifieras? Enligt den officiella rapporten utvecklade branden inne i Pentagon så höga temperaturer att flygplans-vraket smalt och försvann. Vi står alltså igen inför problemet med osannolikt höga temperaturer. Om metallen smalt, vad hände då med planets passagerare? De måste bokstavligen ha gått upp i rök. Ändå kunde passagerarna enligt Washington Post (21.11.2001) identifieras med hjälp av fingeravtryck. Enligt en annan version kunde de identifieras genom DNA-test. Samma motsägelse vidlåder denna version. Griffin ställer den logiska frågan: hur kunde kommissionen undgå att ta upp och undersöka denna motsägelse?

41

Blev det fjärde planet nedskjutet?

42

Det fjärde flygplanet ska enligt den officiella versionen ha störtat på en åker. Enligt 9/11-kommissionen hade detta flyg kraschat innan militären fick reda på dess existens.

43

Kritikerna har emellertid en hel del information som tyder på att detta plan blev nedskjutet. En nyhetsrapport från CBS News och uttalanden av en flygkontrollör samt av Paul Wolfowitz ger vid handen att planet blev upphunnet av ett F-16 jaktplan. Såväl utsagor från dem som fanns med på planet och från ögonvittnen på marken tyder på att planet angreps med en missil.

44

Kommissionen misslyckas i sitt försök att bevisa att militären inte kunde ha skjutit ned planet, skriver Griffin. Å andra sidan lyckas kommissionen inte tillbakavisa indicierna på att militären faktiskt sköt ned planet. Den tar inte ens upp dem till behandling, konstaterar Griffin.

45

Vad vet vi egentligen om flygplanskaparna?

46

Kommissionen tillhandahåller en lista med 19 namngivna flygplanskapare. Pinsamt nog har inte mindre än sex av dessa personer senare låtit sig intervjuas av journalister. Griffin formulerar kritikernas fråga: hur ska vi kunna tro på att kommissionens rapport baserar sig på "noggrannt undersökningsarbete" (Kean och Hamilton i sitt förord till 9/11-rapporten) ifall dess stab inte ens visste att Associated Press, BBC och Telegraph hade påträffat sex av de påstådda självmordskaparna vid liv?

47

Hur vet vi att just de 19 kapare som namngivits befann sig ombord på de fyra planen? Flygbolagen har vägrat att släppa ifrån sig de slutliga passagerarlistorna. Kommissionen hade dock kunnat kräva att få se dem. Men ingenting i rapporten tyder på att kommissionen ens diskuterat frågan om att bekräfta flygplanskaparnas identitet. Kommissionen upprepade helt enkelt den vedertagna historien om de 19 flygplanskaparna utan att undersöka den närmare.

48

Frågor med anledning av Usama bin Ladins sjukhusvistelse i Dubai i juli 2004

49

För den som inte tagit del av t.ex. Griffins två böcker om 9/11 kan den officiella 9/11-rapporten säkert tyckas vara väldigt kritisk mot i synnerhet det amerikanska underrättelseväsendet. Kommissionen påpekar flera fall av ineffektivitet och dålig koordinering inom säkerhetstjänsterna. De islamistiska terroristernas rörelser under åren före 9/11 kartläggs. Rapporten nämner också flera tillfällen då Usama bin Ladin egentligen borde ha kunnat gripas, om bara de amerikanska agenterna hade varit lite vaksammare och effektivare.

50

Dock inte alla tillfällen. I juli 2001, då USAs regering redan hade utfäst en belöning på 5 miljoner dollar för bin Ladins huvud, togs denne in för vård på American Hospital i Dubai i Förenade Arabemiraten. Enligt den undersökande journalisten Richard Labévière behandlades bin Ladin av en amerikansk läkare, Terry Callaway, och fick även besök på sjukbädden av den lokala CIA-agenten Larry Mitchell.

51

Dessa påståenden förnekades visserligen av CIA, sjukhuset och bin Ladin själv, men nyhetsbyråerna i Europa som kablade ut historien, höll åtminstone för en tid fast vid den. Callaway vägrade för sin del att kommentera saken. Nu kunde man ju tycka att 9/11-kommissionen borde ha kollat upp hur det egentligen förhöll sig genom att kalla in Callaway för att vittna under ed. Men nej, det gjorde den inte. Rapporten nämner överhuvudtaget varken Callaway, Labévière eller Mitchell.

52

Vilka nya möjligheter öppnade 9/11 för USAs politiska och militära ledning?

53

Här ska jag avsluta min skiss av de frågeställningar som våra dagars "sanningsrörelse" fortfarande brottas med. Jag är medveten om att flera ytterligare viktiga frågor inte ens fått ett omnämnande ovan. Ta bara en sådan sak som president Bushs egendomliga passivitet i skolklassen i Florida. Eller frågan om den pakistanska säkerhetstjänsten ISI:s eventuella medverkan i förberedelserna av 9/11. För att inte tala om den övergripande frågan: vad var motivet? Varför utfördes dessa spektakulära terrordåd? Cui bono? Vilka hade något att vinna på 9/11?

54

9/11 möjliggjorde kriget i Afghanistan och ockupationen av Irak, kriget mot terrorismen och kraftigt ökade anslag för rymdförsvarsprogrammet, som leds av försvarsminister Donald Rumsfeld och general Richard B. Myers (det var han som var högsta chef för USAs försvarsmakt under 9/11) och som innebär en ambitiös plan på att hålla hela världen under kontroll via rymden. Dessa motiv utgör inte som sådana några bevis för en konspiration men i en seriös brottsundersökning bör de givetvis klarläggas och prövas.

55

I boken "The New Pearl Harbor" byggde Griffin vidare på bl.a. den kanadensiska forskaren Michel Chossudovskis undersökningar och på Paul Thompsons detaljerade 9/11-krönika   ⁷  Bland källor som har stått eller står nära USA-regeringen uppmärksammade Griffin speciellt fd säkerhetsrådgivaren Zbigniew Brzezinskis samt vice försvarsministern Paul Wolfowitz uttalanden.

56

Brzezinski avslöjade i sin bok The Grand Chessboard från 1997, att CIA under Jimmy Carters presidentperiod började utbilda islamistiska rebeller mot regimen i Afghanistan redan före den sovjetiska invasionen år 1979. En av dessa krigare i Allahs men samtidigt också i USAs tjänst var Usama bin Ladin.   ⁸ 

57

Brzezinski beskrev Centralasien som nyckeln till världsherravälde. Men, påpekade Brzezinski, "USA är alltför demokratiskt på hemmaplan för att vara autokratiskt på bortaplan". Detta gör det svårt att till fullo utnyttja landets militära styrka. Endast "ett plötsligt hot eller en utmaning mot publikens känsla av välbefinnande hemma hos sig" kunde skapa de rätta folkliga passionerna och den utrikespolitiska konsensus som det stora målet kräver. 9/11 kan tyckas ha skapat precis ett sådant hot och en sådan utmaning.

58

Det japanska anfallet på Pearl Harbor 7.12.1941 är en given parallell till händelserna 11.9.2001. Men var "det nya Pearl Harbor" någonting som USA-regimens neokonservativa hökar inte bara önskade sig utan som de också aktivt bidrog till att skapa? Det vet vi inte. Förutom Brzezinskis resonemang bör vi dock enligt Griffin reflektera också över ett profetiskt uttalande från föreningen Project for the New American Century (PNAC).

59

PNAC räknar bl.a. Dick Cheney, Richard Perle, Donald Rumsfeld, Lewis Libby och Paul Wolfowitz till sina medlemmar. Ett år före 9/11 skrev Libby och Wolfowitz ihop en plädering för kraftigt ökade försvarsutgifter, som skulle göra det möjligt för USA att utnyttja de teknologiska framstegen till sin militära fördel. Utvecklingen i denna riktning var på tok för långsam, ansåg författarna, men den skulle kunna påskyndas ifall USA drabbades av "någon katastrofal och katalyserande händelse" såsom ett nytt Pearl Harbor".

60

Vi vet att en sådan händelse inträffade 9/11 2001. Innan han lade sig på kvällen 9/11 antecknade president Bush mycket riktigt följande i sin dagbok: "Idag har det 21 århundradets Pearl Harbor ägt rum" (enl OD).

61

Men i 9/11-kommissionens rapport söker man, konstaterade Griffin, förgäves efter en granskning av Bush-administrationens eventuella motiv för att medverka i förverkligandet av det nya "Pearl Harbor".

62

— — — Här slutar min sex år gamla översikt av någonting, som i media vanligen har kallats för konspirationsteorier om 9/11. Nu som då finner jag anledning att tillägga, att frågorna inte är härledda ur varandra. Det betyder, att också om en grundlig utredning av en eller flera av dessa frågor skulle stöda den officiella versionen, så skulle de återstående öppna frågorna fortfarande pocka på svar.

63

I den meningen var Zelikows liknelse med "mullvadarna" när allt kommer omkring inte helt vilseledande. Under årens lopp har myndigheterna i USA nämligen preciserat sin version samtidigt som också kritikerna har gjort framsteg i sina undersökningar. Således har diskussionerna om 9/11 emellanåt börjat likna tvister mellan vetenskapliga forskare, som benhårt håller fast vid sina respektive teorier. I vetenskapen måste å andra sidan en teori överges, eller åtminstone ifrågasättas, ifall den innehåller en motsägelse, eller ifall den inte kan förklara en iakttagelse, som upprepade gånger har bekräftats av oberoende observatörer. Det räcker också med en enda motsägelse eller en enda oförklarlig observation — så snart en sådan "mullvad" sticker upp sitt huvud uppstår dispyter och i längden måste sannolikt hela teorin överges till förmån för en alternativ teori, som är mer koherent och som bättre förklarar forskarnas empiriska rön.

64

Ännu för sex år sedan ansåg jag också att de kritiska frågornas ordningsföljd var mer eller mindre ovidkommande. När jag idag tänker tillbaka på detta synsätt framstår det närmast som en försvarsreaktion. Genom att endast peka på en rad enskilda iakttagelser och motsägelser ville jag från början göra klart, att jag inte ägnade mig åt spekulationer och att jag inte heller trodde mig ha kommit fram till en alternativ teori. Så upplevde jag också Griffins metod i de två ovannämnda böckerna.

65

Och så upplever jag väl i grunden fortfarande 9/11-händelserna. Under årens lopp har det emellertid samlat sig en hel del att tillägga.

 

---