VALINSAMLINGEN 100 ÅR

I samband med riksdagsvalet i mars 2007 fyllde valinsamlingen 100 år. Den första valinsamlingen anordnades år 1907, i samband med det första riksdagsvalet. Fram till 1960-talet användes insamlingsvinsten till arbetet för bekämpande av tuberkulos. Från 1970-talet började insamlingsverksamheten organiseras utgående från en vidare organisationsbas. Från år 1991 har 17 folkhälsoorganisationer tillsammans genom valinsamlingar samlat in medel för handikapp- och folkhälsoarbetet.

Den första insamlingen redan 1907

Den första valinsamlingen i Finland anordnades redan år 1907, då för första gången ledamöter genom allmän och lika rösträtt valdes till den nya enkammarriksdagen.

Tuberkulos var vid sekelskiftet en allvarlig folksjukdom och en vanlig dödsorsak. Eftersom staten inte var villig att satsa på tuberkulosbekämpning måste finansiering sökas på annat håll. Före riksdagsvalet i mars 1907 vädjade bokförläggaren Werner Söderström i dagstidningarna till läsarna med följande ord: "Kunde man ändå inte föreviga minnet av dessa viktiga dagar med något slags manifestation, ett betydande kärleksfullt värv som kunde omfattas av alla och ur vilket skulle växa försoningens och välsignelsens frukter för all framtid".

Söderström föreslog, att man genom en insamling som anordnades i anslutning till valet skulle lägga grunden till ett nationellt sanatorium för lungsjuka personer. En interimistisk insamlingskommitté tillsattes. Läkarsällskapet Duodecim ansvarade för de medicinska och formella frågorna och Nykterhetens Vänner tog över de praktiska arrangemangen. Att dessa båda samarbetade föll sig naturligt, eftersom sprit och lungtuberkulos ansågs vara nationens största hot.

Först ett par dagar före valen erhölls ett tillstånd, som berättigade till en insamling och tanken som förefallit utopisk blev verklighet. Insamlingen anordnades 15-16 mars 1907 utanför vallokalerna med rekvisita i form av ett plakat som hissades i en flaggstång och som upplyste om lungtuberkulosens faror. Intäkterna från den första valinsamlingen 30.016,87 mk.

Mångsidigt arbete för tuberkulosens bekämpande

I juni 1907 blev kommittén permanent och döptes till Keräystoimikunta Vähävaraisten Keuhkotautisten Hyväksi. 1907 grundades en annan förening inom området, Föreningen för Bekämpandet af Tuberkulosen (Tuberkuloosin Vastustamisyhdistys). Föreningarna grundade i samarbetsfrämjande syfte år 1924 en kommitté som år 1930 utmynnade i Föreningen för Tuberkulosens Bekämpande i Finland (Suomen Tuberkuloosin Vastustamisyhdistys).

Föreningar fick endast litet statligt stöd och därför gällde det, att vid sidan av valinsamlingar även driva in medel på något annat sätt för att finansiera verksamheten. Föreningarna använde medlen till en mångsidig verksamhet för bekämpande av tuberkulos, bl.a. genom anordnandet av tuberkuloskurser, skolning för sköterskor, produktion av undervisningsmaterial och olika upplysningstillfällen. Många sanatorier fick också sin början tack vare valinsamlingsmedel.

Insamlingsarbete på bred bas

När tuberkulosarbetet efter andra världskriget blev lagstadgat minskade kraven på det viktiga arbete Föreningen för Tuberkulosens Bekämpande i Finland utförde. Ett flertal andra handikapp- och folkhälsoföreningar hade grundats i landet och behövde stöd via penninginsamlingar. Redan år 1945 hade Lungskadeförbundet, nuvarande Andningsförbundet Heli fått tillstånd till en insamling i anslutning till kommunalvalet. Förbundet anordnade en insamling även 1956. Förbundet Utvecklingshämning beviljades insamlingstillstånd i anslutning till valet år 1968. Även Invalidförbundet ansökte om tillstånd, som beviljades i samband med riksdagsvalet år 1970.

Det nuvarande samarbetet mellan ett flertal organisationer går tillbaka till år 1972 då Tuberkulos- och lungskadeförbundet, Invalidförbundet, Förbundet Utvecklingshämning, och Krigsinvalidernas Brödraförbund samfällt fortsatte insamlingstraditionen. Förbunden avtalade om, att en fjärdedel av intäkterna skulle gå till de lokala föreningarna samt om fördelning av sina respektive andelar i relation till hur aktivt de lokala föreningarna deltog i insamlingen. Vid riksdagsvalet 1983 inkluderades i insamlingsarbetet De Utvecklingsstördas Stödförbund, De Synskadades Centralförbund, Finlands Dövas Förbund och Hörselvårdsförbundet. Förbundet De Utvecklingsstördas Väl gick med i presidentvalsinsamlingen år 1988.

I kommunalvalet år 1988 beviljades insamlingstillstånd förutom för handikapporganisationerna också för åtta folkhälsoorganisationer: Allergi- och Astmaförbundet, Epilepsiförbundet, Förbundet för Njur- och Transplantationspatienter, Psoriasisförbundet, Diabetesförbundet i Finland, Finlands MS-förbund, Reumaförbundet i Finland och Hjärtsjukdomsförbundet i Finland. Alltsedan riksdagsvalet år 1991 har de 17 ovannämnda organisationerna gemensamt samlat in medel för det inhemska handikapp- och folkhälsoarbetet.

Valinsamlingen fortfarande en viktig inkomstkälla

Då samarbetet på bred bas inleddes år 1997 kom organisationerna överens om en nyfördelning av insamlingsvinsten. Det bestämdes, att vinsten skulle delas jämnt mellan föreningarna och centralförbunden och att förbunden skulle stå för insamlingskostnaderna i dess helhet.

För många lokalföreningar är valinsamlingen en av de viktigaste formerna av medelanskaffning. Föreningarna använder intäkterna bl.a. till grupper för stöd av andra i samma situation, informering, rådgivning och rekreationsverksamhet.

De riksomfattande handikapp- och folkhälsoorganisationernas viktigaste uppgifter är att eftersträva jämlikhet för handikappade individer och olika patientgrupper samt att arbeta för hälsans främjande i vårt samhälle. Arbetsfältet är fortfarande stort nog och allt ekonomiskt stöd är ett välkommet tillägg.

De medborgarorganisationer med sina lokalföreningar som anordnar valinsamlingen har all anledning att vara tacksamma för den stora allmänhetens välvilliga inställning till saken. Valinsamlingarna inbringar fortfarande god vinst, trots att antalet olika insamlingar ständigt växer. Valinsamlingens trumfkort är bl.a. det, att den är inhemsk, att vinsten fördelas på gräsrotsnivå, nära givaren, de små insamlingskostnaderna samt insamlingens ovillkorliga pålitlighet.

Källor:

Ahto-Kari, Reijo: Elämä voittaa, Puoli vuosisataa työtä keuhkovammaisten hyväksi (1991)
Härö, Sakari: Vuosisata tuberkuloosityötä Suomessa (1992)
Mähönen Hannu: Omin voimin yhteistoimin, Invalidiliitto ry 60 vuotta (1998)

Till början av sidan