Spanskan, världens tredje största språk, är ett tacksamt läroämne för finlandssvenskarna. Vi har det lätt med uttalet och intonationen. Till att börja med är också konstruktionen ganska logisk och redan med ett ganska litet ordförråd kan man försöka ta sig fram på turistorterna och likaväl utanför dem.
Den här kursen kräver inga förhandskunskaper. Under kursen lär man sig att klara sig i vardagslivet på spanska samt en hel del om livet i de spanskatalande länderna som ju är många.
Boken Mucho gusto 1, Spanska för nybörjare (Kerstin Lagerkrantz och Bärbel Vall, Bonniers). Eleverna behöver skaffa sig både textboken (Libro de textos) och övningsboken (Libro de ejercicios). Därtill blir det extra övningar och spel.
Studiegruppen kunde träffas en gång i veckan, 90 minuter/gång, varav 45 minuter skulle vara kontaktundervisning per videokonferens. Under det första och det sista mötet skulle läraren träffa gruppen personligen. Fr o m den andra gången skulle eleverna samlas först med tutorn/gruppledaren som hjälp i 15 minuter, sedan skulle kontakten kopplas på och i slutet skulle det åter bli 30 minuter utan lärare. De skriftliga övningarna borde eleverna göra hemma och lektionerna, särskilt kontaktdelen, skulle mest vara reserverad för muntlig övning.
Naturligtvis är det möjligt att arrangera kursen på andra sätt också, t ex så att läraren är med bara varannan vecka och veckorna däremellan skulle eleverna samlas och arbeta tillsammans eller arbeta ensamma hemma, men för nyböjare är det säkert effektivast med träff varje gång. Då blir möjliga oklarheter inte hängande för så lång tid.
Det är inte nödvändigt att tutorn/gruppledaren kan spanska, men en viss lärarerfarenhet eller vana med språkstudier och ett levande intresse för spanskan och de spanskatalande länderna skulle hjälpa stort.
Det som tutorn alltså skulle behöva är ljudbanden och lärarhandledningen som hör till boken. Hur de ska skaffas (köp, lån) är en förhandlingsfråga.
Vid gruppträffen behövs en kasettspelare eller cd-spelare. Om deltagarna har tillgång till ett språklabb är det ännu bättre. Om skolan inte själv har en videokonferensutrustning, borde den lånas eller skaffas. En person som behärskar tekniken borde gärna vara på plats. Idealiskt vore väl, att tutorn också skulle behärska den tekniska sidan. Det vore bra om åtminstone tutorn skulle ha möjlighet till kontakt per e-post.
Under en sådan här kurs har deltagarna själva ett stort ansvar för inlärningen. Att delta regelbundet i gruppmötena och arbeta flitigt på egen hand är en förutsättning för lyckat resultat. Därför är det också viktigt att tutorn regelbundet rapporterar till läraren, helst per e-post. Läraren kan också ha telefontid så att eleverna kan ta direkt kontakt om de behöver det. Det lönar sig också att i slutet av varje lektion reflektera hur allt har gått, vilka saker som funkar bra, vilka mindre bra osv och rapportera därom till läraren.