Hubertus von Amelunxen, Tyskland
Anticipating the ruins of the future
Protesterna mot barnpornografi kommer från före förnuftstiden, att vi smutsas ner av kontakt med smutsigt material. "fotografiet är en uppfinning av djävulen" skrev en anonym 1839. Morality is another fiction, sa Nietchze, bara en moralisk tolkning av verkligheten. Våra notions, våra redskap för att diskutera etik är inte användbara längre. Kabakov i Brussels använde för första gången i sina verk media, en diaprojekter. (den gamla idén, vi hinner inte med i utvecklingen)Paradoxen att presentera sovjetiska minnen för en europeisk publik, hur reinstallera tid i bilden. Inte nostalgi, kanske praktisk, en elementär, ekonomisk fråga.
När vi talar om tid i samband med bilder, images, talar vi om ekonomi. Tid upp till idag är förflutet, nutid och framtid.
Tänka om reproduktionen. Sexuell, ekonomisk, teknisk.
Förr byggde de på en föreställning, en bild, en "erfarenhet". Idag sker det "mekaniskt". Varje repro fram till Warhol sa hej, jag är inte ett original, utan en kopia.
Med datorn är reproduktion bara en fråga om resolution och dissolution.
koncept om identitet och kropp, våra sociala liv. Derrida: the pain of the archive; teknologins utveckling påverkar vår prykiska apparat. I vårt arrangerande av space and time.
Inte längre ett lineärt skeende.
helt ny logik, inte Aristoteles, som kombinerade fysiken med tanken. framför oss ligger binära. logik och biologisk (eller, Derrida, genom fantomen kommer vi närmare verkligheten, eller en annan uppfattning av verkligheten)
mänskligt minne kan ersättas av
chips, inplaterade.
platon skapade de normativa representativa värderingarna
som gett oss en grund. Inte längre. värderingar blir av
bläddrande eller indexerande. Paradox nästan bortom
förståelse.
Vi kan ta modellen från fotografin. Den har lärt oss att tänka på ett nytt sätt, mot vilken alla andra har definierat sig. ekonomiskt berättande av tid och rymd.
Vi är idag som publik moraliskt avväpnade, försvarslösa mot konceptionen i de digitala bilderna. Vi har inga hjälpmedel för att hantera och tolka digitala bilder tillbaks till "verkligheten". vi har lärt oss fotologiskt troende, vi skiljer inte representationen från verkligheten. De är ett och samma.
simulcra, cyber, virtuell, allt är ord för nåt som inte längre finns, nämligen "verkligheten". Vi håller på att inse att vi har lämnat det refererande.
the impression is gone, vi skapar nu ur inget.
the precence before him was a precence, skrev Henry James i en spökhistoria. det borde vara mottot för Netscape.
När lasern skapar bilder direkt på retinan kommer vi att hallucinera, det sker utanför tiden, det är ett psykotiskt tillstånd. det sker inne i, utan förhållande till omvärdlen eller tiden.
Vi kan bli snurriga av att tappa bort oss i tiden när vi surfar på nätet.
Sörjande och melankoli, freud. vi sörjer något , men vi kan inte få fingret på melankolin, som leder till en generell osäkerhet på världen, som vi inte kan vara säkra på. Han hallucinerar, försöker bygga en perfekt, evig, värld. Han undviker allt som har ett slut.
Reklam för dataspel för 3-åringar; han kommer att vara tyst i minst två timmar, när han väl fattat spelets idé. Dataspelen leder till en psykotisk autism, utan referenser till världen, men kanske till en psykisk rymd.
Det är farligt att jämställa etisk diskusison med moralisk indignation. Men kanske för vi den redan i våra huvuden.
utställning: fotografiet efter fotografiet, the terror of the body in digital space Identity, body and memory är utgångspunkterna
walter benjamin
the angel of history (angulus novus) is facing the past, its wings are spread largely, the winds from paradise are so strong that he cannot turn to the future, in the past he sees catastrophy, the wind from paradise is called progress.
Victor Bergens The end (1995)
6 versioner, alla bygda av 4 delar
Lacan, spegel. Vi behöver spegeln för att uppfatta oss själva. Om vi byter ut spegeln mot skärmen, vad händer med vår uppfattning?
Ryszard Kluszczynski (polen) professor media-kritiker
Ethical discourse in Media Art (some examples)
vi borde kunna skilja på etik och moral, men i pratiken går de ofta ihop.
shadows intertaktiv video-föreställning
australiensare
fredag 13 sept 1996
Media:
Theory and Tradition
Asko Mäkelä:
Media är idag underhållning
Behöver vi specifika media-konstnärskritiker?
Denna nya form förenar så många olika områden att det än inte fötts någon tradition av mediakonst- kritik.
Nya områden för utställningar, webben.
Sven: filosof, konstkritiker fenomomologi, heidegger, ingen bakgrund
Pauls "filosof", författare (skrivit en bok), eller sen nåt annat. Kanske klarnar det
Eric lärare mediateori, postgraduala studier, konstnärer och designers, teknologi,arts, design förenas. Organiserar media och art events.
Se pappret On the Reciprocity...(Eric K) Är det meningsfullt att söka en linje mellan media teori och media konst. Ja, förstås.
Uppfattningen om ett medium, om en offentlighet, tvingar in konstnätren i ett moraliskt ställningstagangde. Får aldrig bli lek med tekniken. Det är "allvar"
pågående teknologiskt omstrukturerande av samhället, de styrs av ekonomiska faktorer .
Så makten byggde denna struktur. När konstnären går in i nya media blir han en del av strukturen.
Vi är i kris. Baudrillard. Vi kan bara uppfatta vår symboliserade värld. simulcra, en kopia av ett original som inte finns.
om en fiktiv person som föddes som 25 år gammal i new york, åldras aldrig, finns bara på nätet.
(kritik: allt detta om tid och kontext finns alla definierade sedan 1960-talet, och körde fast i början av 70-talet som en dead end)
expanded field -78 krause
media is over. vi jobbar nu med koncept.
konstnärer är inte alltid så teoretiska. Hur närma sig det bakomliggande makt- och teori-begreppen för en diskussion och expansion?
tiden. klockan den stora förändraren i industrisamhället /peter hoeg, de kanske lämpade
Pauls: provokation
se papper art between memory and forgetting
Sven-Olov
kritiken av minimalism 1967 fried
minimalismen rubbar ordningen, den är teatralisk och bryter tidsperspektivet. därmed saknas möjligheten till distans som behövs för att kunna "se" konstverket. som traditionellt fanns som ett begrepp utanför tiden med estetiska värden
att bli av med art-object, att inte gå med på att göras konsten till en vara för att komma undan den kapitalistiska processen som "tar över"
kommunation: konceptet ville bli av med konstkritikern. det finns inga mer objects. så får konsten direkt kontakt med åskådaren. art är kommunikation, inte skapandet av konstverk. bort med smaken. science has no audience. snart skulle inte heller konsten behöva nån publik.
dicipline: konceptuell konst var transgeneric.
fransk stellas black painting från-59
det föddes en motreaktion, mot målning/skulptur-begreppet sm slutresultat av modernismen.
art doesnt have to be good, only interesting.
robert morris, rosalyn XX the expanded field
kritik: asko;hur ser du media art i denna kontext förlänga samma frågeställningar i ett "nytt" media
Min rapport till Rapido
Johanni Larjanko