Det här inlägget var avsett att hållas på det finlandssvenska litterära evenemanget "Möten i november", arrangerat av Läscentrum och RötterRösterRum i Aktia-salen (Helsingfors) 10-11 november år 2000.
Inlägget ingick i en serie presentationer som föregick en paneldiskussion om nya sätt att ge ut och sälja böcker.
Gränssnittet mellan videoprojektorn och min pc krånglade. Därför höll jag bara första delen av nedanstående planerade inlägg i tre delar.

 
 

Svaret är ja!

- Svaret är ja!
Men vad är frågan?
Frågan är: ska vi ha e-böcker?

Om vi använder filosofen Humes giljotin på det lilla ordet 'ska', så får vi två tolkningar av frågan.
Den första versionen låter såhär:
- Är det sannolikt att vi kommer att ha e-böcker?
Och den andra versionen lyder såhär:
- Bör vi ha e-böcker?

På båda frågorna svarar jag ja.

Vi har haft e-böcker sedan början av 1970-talet. I början av 1990-talet hade vi redan hundratals e-böcker (se "Intervju med Michael S. Hart", i Kontur 2/92; eller http://www.kaapeli.fi/book/hartintv.htm ).

Med webben kom i mitten av 90-talet ytterligare många tusen e-böcker - t.ex. böcker av filosofen Hume, som jag har med mig här (i "Biblo"). Om en liten tid kommer vi att ha miljoner e-böcker.

Svaret är med andra ord: ja, e-boken är och det är sannolikt att den också kommer att vara någonting som vi har.

Vi bör också ha e-böcker. Detta följer av att vi överhuvudtaget bör ha böcker.

Det är visserligen inte bevisat att vi blir bättre människor genom att läsa böcker eller, för den delen, genom att skriva böcker. Vi bevarar icke desto mindre tron och hoppet på att det förhåller sig så.

Om nu boken som sådan är en bra sak, är då inte e-boken det också? Eller är e-boken rentav snäppet bättre, eftersom den är så oerhört behändig och billig i jämförelse med den tryckta boken?

Svaret är ja!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kejsaren är naken. Förevisning av e-böcker

Kejsaren själv började prata om e-böcker vid början av det här året. Det är därför det pratas mer än vanligt om e-böcker i år.

Med kejsaren avser jag Microsoft, som tillsammans med Nokia, Adobe och några andra världsmarknadsledare bemödar sig om att utarbeta en så kallad öppen e-bokstandard (OEB). The Open E-Book Standard (OEB) kan man informera sig om på webbplatsen www.openebook.org.

Microsoft delar också ut mjukvaran Microsoft Reader gratis. Med den kan man läsa e-böcker som motsvarar OEB-standarden. Det finns redan några tusen e-böcker för Microsoft Reader på internet. En av de intressantaste webbplatserna är University of Virginia Library's Etext Center, (http://etext.lib.virginia.edu/). Där man kan sedan augusti i år ladda ner drygt tusen titlar gratis för Microsoft Reader. Enligt statistiken hämtades under den första perioden (8.8.-31.10.2000) 924,733 (en knapp miljon) Microsoft Reader-böcker från den ifrågavarande webbplatsen.

För att få grepp om vad Microsoft Reader-e-bok är för någonting har jag gjort MS Reader-versioner av min egen bok Nätbyggaren. Undersökning av den moderna posten och av Leena Krohns roman Tainaron i engelsk översättning av Hildi Hawkins dvs Tainaron. Mail from another city (Dessa böcker har också tidigare förelegat som e-böcker i HTML-format.)

Jag har tre kommentarer till Microsoft Reader:

  1. Den första: kejsaren är naken. Igen. Microsoft har inte har hittat på någonting nytt. E-böcker har vi som sagt haft sedan 1970-talet. I och med webbens utbredning har e-böcker blivit legio.

    Bok- och/eller sidformat, som redan har prövats och använts under några år, är bl a följande:

    • Etext (ASCII) - kan läsas med ett stort antal datorprogram inkl. med webbläsare. Exempel: Runeberg-projektet
    • Bildfiler (JPEG, GIF) - kan läsas t ex med webbläsare (Netscape m fl). I en bildfil används inte datorns inbyggda teckenuppsättning (ASCII). I stället skannas t ex en hel boksida till en digital bild. Resultatet blir en avbildning av den tryckta boken eller av handskriften. Exempel: digitaliserade handskrifter i hypereditioner av forntidens klassiker (jfr Mats Dahlström: Internet i biblioteket, avsnitt 2.8.). Annat exempel: Notbild - Violinsonat nr 2 av Johan Agrell (1701-1765), via Runeberg-projektet.
    • Webbsidor (HTML) - läses med webbläsare (Netscape m fl) Exempel: Hume's Writings
    • Portable Document Format (PDF) - läses med Adobe Acrobat Reader eller motsvarande program, vilka också kan direktkopplas till webbläsare. Exempel: Ethesis - Helsingfors universitets nätpublikationer (http://ethesis.helsinki.fi/ ); enskilt exempel: Timo Kuronens doktorsavhandling Kansalaiskeskustelun edellytykset ja mahdollisuudet tietoverkkojen aikakaudella (Tammerfors universitet), som förtjänar ett omnämnande här p g a sitt innehåll.

    Ett litet fikonlöv har kejsaren i alla fall. Det kallas "Clear Type". Typsnittet på skärmen är faktiskt lite rundare och vackrare än i gängse webbläsare och ordbehandlingsprogram. Fast det bör tilläggas att konkurrenten Adobe är i färd med att ta fram motsvarande teknik ("Cool Type") för sin programvara.
  2. Min andra kommentar gäller utskriftsfunktionen. Microsoft Reader saknar möjligheten att göra pappersutskrifter. Det är på sitt sätt logiskt. Men i det här avseendet är Microsoft Reader raka motsatsen till konkurrenten Adobes Acrobat Reader, vars ursprungsidé torde vara att ge möjlighet till likadana pappersutskrifter oberoende av användarens utrustning och övriga programvara.
  3. För det tredje innehåller Microsoft Reader, eller påstås programmet innehålla, avancerade möjligheter till DRM (Digital Rights Management).

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Biblioteksmakt

E-boken är som sagt någonting som vi skall ha. Diskussioner om e-boken utmynnar mycket riktigt i frågor om egendom och särskilt då intellektuell egendom (intellectual property).

Jag nöjer mig här med två mycket allmänna synpunkter:

  1. Frågorna om intellektuell egendom är egentligen politik, alltså frågor om politisk makt;
  2. i informationssamhället bör biblioteket få ökad makt, bland annat makt att avgöra en rad frågor som sammanhänger med intellektuell egendom

book@kaapeli.fi