Folke Malmgren

Från hobby till industri

Vindkraften hör till de snabbast växande energiproduktionsmetoderna och har i många länder vuxit från ett marginellt fenomen till en avsevärd del av elproduktionen. Under senaste år har branschen fördubblat sig vartannat år. Globalt representerar tillväxten en årlig marknad på ca 6 000 miljoner euro, där finsk underlevererande industri närmar sig en andel på 200 miljoner. Trenden är fortsatt uppåt och beräknas pågå rätt kontinuerligt ytterligare ett par decennium. Till ökningen bidrar att stora koncerner som Shell och BP gör seriösa satsningar och ser det påbörjade milleniet vara tiden för de förnybara energiformernas marknadsgenombrott. Ett tecken är även att det enbart i Europa arrangeras tre stora utställningar detta år, med förnybar energi som tema. Vätgasteknologin, bränslecellerna och överförings- och lagringsteknik för elektricitet framträder allt mera.

I Europa ökade den sammanlagda nominella effekten senaste år till dryga 17 000 MW. Det ger en produktionskapacitet som motsvarar hälften av Finlands elbehov. Tyskland står för hälften och producerar 3,5 % av sitt elbehov med vindkraft. Den mängden överträffar klart vår totala vattenkraft. I många EU-länder utvecklas stimulansprogram för förnybara energier inom ländernas klimatstrategier. I dessa program har vindkraften en framträdande roll. Den finska klimatstrategin nämner 500 MW som mål för vindkraftkapaciteten till år 2010.

Hållbar utveckling måste skötas om

I länder med stark expansion har projekt för förnybar energi stimulerats med tillräckliga ekonomiska stöd som kompensation för utsläppsfrihet och förnybarhet. Stödsystem tillämpas även hos oss, men alltför knappt tilltagna anslag och osäker kontinuitet har bromsat tillgången på riskvilliga entreprenörer och långfristigt kapital. Utvecklingen har därför gått långsammare här men verksamheten har ingalunda avtynat. Bland tiotalet offentliggjorda aktuella projekt finner vi tre som drivs av Pohjolan Voima Oy, nämligen Karleby djuphamn, Kristinestad och Oulunsalo, varav en del beräknas producera el före utgången av detta år.

Varför nedvärdera?

Det projekt som fått mest publicitet är dock Karleby utskärssprojekt. Dess behandling i media har fått en betydligt negativare karaktär än vad rapporterna av förundersökningarna ger vid handen och gjorts till en negativ modell för hela branschen. Utredningen är miljömässigt och juridiskt förtjänstfullt omfattande. Området är emellertid inte vindmässigt det bästa och därtill skyddsområdesmässigt komplicerat. PVO:s beräkningar omfattar betydande toleranser.

Minimerade produktionsutsikter och ökade kostnadsrisker av uppförstorad inverkan av isbildning skapar en snedvriden uppfattning av kraftverkens lönsamhet. Den sk offshore tekniken, som är kostsammare än den konventionella landbundna tekniken, är just nu i stark utveckling och rapporten blir därför föråldrad redan vid publicering.

Tvivelaktig PR-politik

Att nagelfara en förnybar energiform, som är på snabb frammarsch internationellt, kan inte vara bra PR-politik. På energidagen senaste november presenterades en enkät som gjorts bland ungdom angående olika branschers popularitet som kommande arbetsgivare. Den konventionella energibranschen befanns hamna i slutändan. En annan indikation på förlegat anseende är att tillströmningen av studerande till högskolornas fakulteter för konventionell energiteknik är en bråkdel av vad studielinjerna för förnybara energiformer drar till sig. Ungdomens ideal och värderingar har förändrat sig sedan 60- och 70-talet då grunden lades för nuvarande   energivärderingar.

Finsk vindkraft säljer utomlands

Det är hög tid att vår energibransch tar sig i kragen och fräschar upp sin fasad. Utländska bolag har redan börjat snegla på marknaden här och redan nu säljs finsk vindkraft till Mellaneuropa, med bättre förtjänst än här hemma.

Förnybar energi, dvs; sol, vind, vatten, biomassa osv. skapar sig själva och behöver på sin höjd insamlas eller styras. Det som kostar är den apparatur som omformar dessa energibärare till värme och elektricitet. Byggandet fordrar kapital, medan driften därefter är kostnadssnål. Teknisk utveckling och längre tillverkningsserier sänker dessa initialkostnader. Hittills har de sjunkit med i snitt 15 % för varje fördubbling av installationsmängden. I Storbritannien ser man redan vindkraften konkurrera med naturgasen. Det återstående gapet är större här i Norden, där vi efter elmarknadens avreglering begåvats med så låga elpriser att ingen kraftverksform kan byggas med normala lönsamhetskriterier. Gapet minskar dock stadigt med vindkraftens tekniska utveckling och elmarknadens stigande pristrend.

Diskretare placering och utbytesprojekt

En annan följd av den tekniska utvecklingen är att den mest ekonomiska storleken på vindkraftverk har ökat. Idag installeras möllor som är tio gånger effektivare än för tio år sedan. Det betyder tre gånger mera produktion ur en tredjedel av antalet möllor. Tysk expertis förutspår att utbyggnaden om några år övertas av utbytesprojekt till lands parallellt med ökande havsprojekt. Med ökande storlek ökar även möjligheten att utnyttja blåsigare och avlägsnare havsområden, vilket storligen minskar influensen i landskapsbilden. Mellan 10-15% av vårt lands elkonsumtion, dvs lika mycket som vår vattenkraft idag, kunde tillgodoses med vindkraft ur ett dusintal vindkraftparker. Potentiell vindkapacitet har vi därtill för det mångdubbla.

Suomen Hyötytuuli Oy och Bonus Energy A/S har undertecknat leveranskontrakt för ett 2 MW vindkraftverk. Enligt kontraktet färdigställs vindkraftverket i juli 2002.

Åland bygger ut vindkraft. Ytterligare två vindkraftverk byggs på Åland. Landskapsstyrelsen har beviljat byggnadstillstånd i enlighet med ellagen för två vindkraftverk i Lumparland på sydvästra Åland. De är vardera på 600 kW och därmed av samma storleksordning som de övriga tolv vindkraftverk som i dag finns på Åland.

De byggs av Ålands vindenergiandelslag. Vindkraften står i dagsläget för sex procent av Ålands elförsörjning. Merparten av den el Åland använder tas via kabel från Sverige.

PVO bygger år 2002 sammanlagt sju st 1 MW vindkraftverk; i Karleby djuphamn, på kraftverksområdet i Kristinestad och på Riutunkari i Oulunsalo.

Eko-Pelago har börjat bygga tre 750 kW vindkraftverk på Högsåra.

ABB väntar på byggnadslov och stödbeslut för 14 MW i Hangö, 12 MW i Brahestad och 20 MW i Simo.

Caring Wind OyAb har fått bygglov för tre stora möllor på Barö i Ingå. Byggstarten är avsedd att synkroniseras med samma projektörs planer på Sandös marker invid vägen på Hangö udd.

Pressmeddelande 21.5.02

På energibranschens centralförbund, Finergys initiativ har bildats en särskild vindkraftsektion. Vid konstituerande möte kom man överens om att sektionens uppgift är samarbete och intressebevakning angående samhällsstöd och tillstånd, utvecklande av grundläggande kunskap, informationsverksamhet angående vindkraft samt befrämjande av export av vindkraftteknologi.

Grundandet av en sektion inom Finergy för olika parter visar att energibranschen och industrin ser seriöst på vindkraften, konstaterar branschdirektör Harry Viheriävaara på energibranschens centralförbund.

Viheriävaara anser att vi genom samarbete även får ny medvind för den komponenttillverkande industrins exportverksamhet.

Till vindkraftsektionen anslöt sig vid konstituerande möte Finlands mest betydande vindkraftproducenter; Esbo El, Fortum Power and Heat, Helsingfors Energi, Lumituuli Oy, Pohjolan Voima och Suomen Hyötytuuli. Avsikten är att utöka medlemskretsen och även samarbeta med andra organisationer.

Till sektionens ordförande valdes dir Arto Piela från Pohjolan Voima.

Motiva Oy har köpt gröna certifikat av GreenStream Network Oy till en mängd som motsvarar verksamhetens elkonsumtion (26 000 kWh/a). Certifikaten baserar sig på sälmärkt biomassabaserad el från Pursiala kraftverk. Anskaffning av gröna certifikat är en tillsvidare frivillig miljövårdande åtgärd som passar in i Motivas profil. Vi vill få garanti på att den el vi använder har producerats med förnybar energi konstaterar vd Jochim Donner.

Certifikathandeln

Energiproducenten måste vara registrerad i internationella RECS-systemet (Renewable Energy Certificate System) som en accepterad producent av förnybar energi. I Finland utfärdas godkännandet av SFS Serifiointi Oy på uppdrag av Finergy. Fingrid registrerar den godkända produktionen, utfärdar certifikaten och underhåller certifikathandels balansuppgifter.

Producenten av förnybar energi får ett certifikat för varje producerad MWh (=1 000 kWh) och mängden registreras på producentens certifikatkonto. Dessa certifikat kan producenten sälja direkt till kunder eller via ombud.

Nordens första utsläppshandelsföretag.

GreenStream Oy (GSN) är ett finskt bolag som specialiserat sig på förmedling av gröna certifikat och på utsläppshandel. Företaget kanaliserar även finansiering av projekt för förnybar energi. GSN strävar att vara ledande mäklare inom Nordens växande marknad för gröna och CO₂-certifikat.

se: www.recs.org