Vindkraftens miljöpåverkan

Den energi som behövs för tillverkning, byggande samt drift och underhåll av ett vindkraftverk för hela dess livstid, återgenereras av vindkraftverket redan under några av dess första funktionsmånader.

I landets elsystem ersätter vindkraften i första hand den särproduktion som har de största rörliga kostnaderna. I norden är det främst fråga om kolkondenskraft. Den nationella klimatstrategins målsättning, 1,1 TWh vindkraft år 2010, skulle kunna minska Finlands årliga koldioxidutsläpp med 0,8 milj ton.

Ett vindkraftverks mest betydande inverkan på driftplatsens näromgivning är dess inverkan på landskapsbilden. Såväl i Finland som annanstans gjorda undersökningar visar att merparten av betraktarna inte uppfattar inverkan på landskapsbilden som störande. I en opinionsundersökning som gjordes i Björneborg år 2000 svarade 97 % att de stöder vidare utbyggnad av vindkraften på området.

Ljudpåverkan uppstår enbart i kraftverkens omedelbara närhet. Naturens bakgrundsljud (brus av vågor och vind) dränker på längre avstånd helt kraftverkens driftljud. I första hand strävar man att placera vindkraftverken i sådana redan bebyggda områden, där rådande ljudnivå är klart större än själva vindkraftverkens. Enligt gjorda undersökningar skadas i snitt några få fåglar per år av ett vindkraftverk, i jämförelse med att övriga byggnader och konstruktioner, trafik och jakt förorsakar ca en miljon fåglars död vardera. Artberoende inverkningar kan lokalt vara större, varför ornitologisk sakkunskap är önskvärd vid platsplaneringen.

Vindkraftanläggningar behöver land- eller havsarealer på ca 0,1 km² (330 x 330 m) per megawatt. Området mellan enheterna
(ca 98 % av vindparkens hela areal) blir oftast helt fri för övrig verksamhet. Den utbyggnad som planerats för klimatstrategins
målsättning fordrar land- eller havsarealer på ca 50 km², dvs ca 0,1 promille av Finlands yta. Därav skulle fundament, anslutningsvägar, kabeldiken samt transformatorer och underhållsbyggnader uppta ca 1 km². Efter sin funktionstid på typiska 20–30 år kan vindkraftverk endera förnyas eller nedmonteras, varvid så gott som allt material kan återanvändas och driftområdet återställas till ursprungsskick eller utnyttjas för annan verksamhet.

Tillbaka till fakta om vindkraft Vindkraftens miljöpåverkan Den energi som behövs för tillverkning, byggande samt drift och underhåll av ett vindkraftverk för hela dess livstid, återgenereras av vindkraftverket redan under några av dess första funktionsmånader. I landets elsystem ersätter vindkraften i första hand den särproduktion som har de största rörliga kostnaderna. I norden är det främst fråga om kolkondenskraft. Den nationella klimatstrategins målsättning, 1,1 TWh vindkraft år 2010, skulle kunna minska Finlands årliga koldioxidutsläpp med 0,8 milj ton. Ett vindkraftverks mest betydande inverkan på driftplatsens näromgivning är dess inverkan på landskapsbilden. Såväl i Finland som annanstans gjorda undersökningar visar att merparten av betraktarna inte uppfattar inverkan på landskapsbilden som störande. I en opinionsundersökning som gjordes i Björneborg år 2000 svarade 97 % att de stöder vidare utbyggnad av vindkraften på området. Ljudpåverkan uppstår enbart i kraftverkens omedelbara närhet. Naturens bakgrundsljud (brus av vågor och vind) dränker på längre avstånd helt kraftverkens driftljud. I första hand strävar man att placera vindkraftverken i sådana redan bebyggda områden, där rådande ljudnivå är klart större än själva vindkraftverkens. Enligt gjorda undersökningar skadas i snitt några få fåglar per år av ett vindkraftverk, i jämförelse med att övriga byggnader och konstruktioner, trafik och jakt förorsakar ca en miljon fåglars död vardera. Artberoende inverkningar kan lokalt vara större, varför ornitologisk sakkunskap är önskvärd vid platsplaneringen. Vindkraftanläggningar behöver land- eller havsarealer på ca 0,1 km² (330 x 330 m) per megawatt. Området mellan enheterna (ca 98 % av vindparkens hela areal) blir oftast helt fri för övrig verksamhet. Den utbyggnad som planerats för klimatstrategins målsättning fordrar land- eller havsarealer på ca 50 km², dvs ca 0,1 promille av Finlands yta. Därav skulle fundament, anslutningsvägar, kabeldiken samt transformatorer och underhållsbyggnader uppta ca 1 km². Efter sin funktionstid på typiska 20–30 år kan vindkraftverk endera förnyas eller nedmonteras, varvid så gott som allt material kan återanvändas och driftområdet återställas till ursprungsskick eller utnyttjas för annan verksamhet. Tillbaka till fakta om vindkraft