Första avsnittet av en 3-delad artikel som bygger på ett utlåtande av utvecklingschef Esa Holttinen på Electrowatt-Ekono Oy på uppdrag av Bonus-agenten Synoptia Oy/Ab. Källförteckningen återfinns i slutet av det tredje avsnittet.
 

Kapacitetens tillväxt
Vindkraften har sedan 1990-talets början varit världens snabbast växande form av energiproduktion. I slutet av år 2000 var den installerade kapaciteten ca 18 500 MW, varav ca 4 500 MW byggdes under år 2000. Den årliga tillväxten har varit ca 30 % i genomsnitt /1/. Bland enskilda länder har utbyggnaden varit starkast i Tyskland (1 600 MW år 2000), Spanien (1 000 MW år 2000), USA och Danmark.

Målsättningar och prognoser
Europakommissionen har satt som mål att öka EU-ländernas vindkraftskapacitet till 40 000 MW till år 2010 /2/. Branschens intresseorganisation EWEA förutspådde för sin del, att det inom samma tidsrymd skulle vara möjligt att nå 60 000 MW. EWEA höjde första gången sin tillväxtprognos år 1997 och på nytt år 2000, emedan utvecklingen överträffat prognoserna. För att nå EU-kommissionens målsättning skulle det räcka, att utbyggnadstakten i Europa höll sig på nuvarande nivå (ca. 3 000 MW per år) till år 2010.
 

	Prognos 1991	Prognos 1997	Prognos 2000	Förverkligad
1994	1 400 MW			> 1 700 MW
1997				> 4 000 MW
2000	4 000 MW	8 000 MW		> 13 000 MW
2005	11 500 MW
2010	25 000 MW	40 000 MW	60 000 MW
2020			150 000 MW
2030	100 000 MW	150 000 MW

Tabell 1. EWEA:s prognos för vindkraftskapacitetens tillväxt i Europa samt den förverkligade utvecklingen /3/.

Det danska konsultföretaget BTM Consult, en av vindkraftindustrins ledande experter, säger i en färsk marknadsanalys /1/, att gränsen 40 000 MW överskrids i Europa redan år 2005, och att det globalt då skulle finnas närmare 60 000 MW installerad effekt.

Den internationella investeringsbanken Dresdner Kleinwort Wasserstein (DKW) förutspår, att den globala vindkraftskapaciteten växer från nuvarande 17 000 MW till 67 000 MW vid utgången av år 2006 /4/.

Banken omnämner vindkraften som den mest lovande av de förnybara energiteknologierna. Marknadens tillväxt förutspås vara i genomsnitt 25 % ända till år 2006. Speciellt optimistiska är bankens prognoser gällande USA – för år 2001 räknar man med en tillväxt på 1 500 MW och till år 2006 på sammanlagt 12 200 MW ny kapacitet. En avgörande faktor bakom de stora förväntningarna i USA är energikrisen i Kalifornien. Vindkraftskapacitet kan byggas ut snabbt och är inte förknippad med några nämnvärda prisrisker, i motsats till t.ex. naturgasen. Man har värderat Kaliforniens och fem andra västliga delstaters vindkraftpotential till 600 000 MW.

För Europas del antar DKW, att marknaden i Tyskland småningom avmattas, och att offshore-marknaden inte ännu kommer riktigt igång under den analyserade tidsperioden. I bankens utvärdering förväntas å andra sidan stor tillväxt i Spanien, 7 100 MW ny kapacitet, före utgången av 2006.

Målsättningarna för enskilda europeiska länders tillväxt presenteras på följande sätt:
 

Land	Vindkraft  år 2000	Målsättning för vindkraft	År	Målsättande instans
Tyskland	6 100 MW	22 000 MW	2010	Branschens fors- kare och industri
Spanien	2 400 MW	9 000 MW	2010	Regeringen
Danmark	2 300 MW	50 % av elen (>6 000 MW)	2030	Regeringen
Frankrike	80 MW	5 000 MW	2010	Statsministern
Sverige	250 MW	8–10 TWh (4–5 000 MW)	2010	Statsministern
Storbritannien	400 MW	2 000 MW	2005	Branschindustrin
Holland	450 MW	1 500 MW	2010	Regeringen
Norge	13 MW	3 TWh (1 000 MW)	2010	Regeringen
Irland	86 MW	500 MW	2005	Regeringen
Finland	38 MW	500 MW	2010	HIM

Tabell 2. Landsvisa målsättningar.
Av de enskilda ländernas målsättningar är Frankrikes, Norges och Sveriges de mest ambitiösa i förhållande till ländernas nuvarande kapacitet.

Den tekniska utvecklingen
De främsta utvecklingstrenderna är, att vindkraftverken blir allt större, att projekten blir allt större samt att utbyggnaden alltmer sker offshore.

Bild 1. Storleken på kommersiella anläggningar sedan 1980.

Speciellt för offshoremarknaden utvecklas 3–5 MW enheter, vilkas första prototyper reses under detta år och nästa. Den kommersiella tillverkningen i denna storleksklass förväntas börja år 2003–5 /5,6,7,8/.

Utbyggandet av vindkraftverk offshore har kommit längst i Danmark, Holland, Tyskland och Sverige. Aktiviteterna tilltar dessutom snabbt i Storbritannien, Belgien och Frankrike. I Danmark kommer man enligt ett avtal mellan energibolagen och regeringen att bygga sammanlagt 800 MW havsvindkraft till år 2008 /9/. I Holland siktar man på att förverkliga minst tre 100–150 MW projekt år 2002 /10,11/. I Tyskland har man grundat två stora industrikonsortier som vardera planerar att förverkliga projekt på 500–1000 MW år 2005 /6,12,13/. I Sverige kommer ett flertal projekt på 20–70 MW att nå byggstadiet under detta och nästa år /13/.

I den utredning, som EU finansierat angående potentialen av tekniskt realiserbar vindkraft offshore i Europa, redovisas följande: Nordsjön: Storbritannien 986 TWh, Danmark 550 TWh, Tyskland 237 TWh, Holland 136 TWh, Belgien 24 TWh. Atlanten: Frankrike 440 TWh, Irland 17 TWh. Medelhavet: Frankrike 37 TWh. På alla havsområden som granskades i utredningen är den estimerade medelvindhastigheten minst 8 m/s. Potentialen i Östersjön har inte på motsvarande sätt kartlagts.

Byggnadskostnaderna för stora projekt är idag i gynnsammaste fall under 5 000 mk/kW (nycklarna-i-handen) /4/. Då de årliga drift- och underhållskostnaderna normalt är ung. 2 % av investeringskostnaderna, och då man på områden med starka vindar (t.ex. Storbritannien och USA:s prärieområden) kommer till 3 000–4 000 toppeffekttimmar per år, kan man på goda vindlägen producera vindkraftsel för ca 15 p/kWh utan statsstöd /15, 16/.

De europeiska forskningsinstitutens sammarbetsorgan för förnybar energi, EUREC Agency, uppskattade i sin prognos, som publicerades 1997, att vindkraftens kostnadsnivå sjunker med 40 % från nivån år 1995 till år 2005, och med 50 % till år 2030 /17/. BTM Consult uppskattar för sin del, att kostnadsnivån sjunker med 15 % från år 2000 till år 2005 /1/. De viktigaste orsakerna är förbättrade vindkraftverk, större tillverkningsserier och teknisk optimering av fundament och nätanslutning.

Byggandet av vindkraftverk offshore är tillsvidare dyrare än att bygga på torra land, men istället är vindförhållandena bättre till havs. Offshore vindkraft beräknas till sina kostnader närma sig landfasta anläggningar under perioden 2005–2010 genom att enheterna och projekten blir större samt genom optimering av teknik och drift /18/.

Källförteckning i slutet av avsnitt 3.