paluu

Högt tempo förödande för demokratin

Ulla Klötzer, ordförande för folkrörelsen Alternativ till EU (Finland), ger sin syn på konventets arbete med EU-grundlag.

2003-10-08

- När man inom EU beslutade att ett grundlagsförslag skulle utarbetas av ett konvent - och inte av en regeringskonferens som när tidigare EU fördrag har utarbetats - var det klart att syftet var att hårdstyra beslutsprocessen och ställa den beslutande regeringskonferensen inför fullbordat faktum. Detta har senare bestyrkts genom att de tyska och italienska regeringscheferna, Gerhard Schröder och Silvio Berlusconi, har varnat medlemsländerna för att komma med alltför många ändringsförslag. Varningarna är en fortsättning på de arbetsmetoder som konventets presidium använde sig av för att snabbt komma fram till ett förslag som till största delen gjorts upp på de stora ländernas och presidiets villkor.

Konventets arbetsmetoder kritiserades hårt av bl.a. Luxemburgs statsminister Jean-Claude Juncker i der Spiegel, 25/2003. Enligt honom förvandlades det stort utannonserade ”demokrati-jippot” till en ”dunkelkammare” där endast presidiets texter gällde. Han anser att hela grundlagstexten är fullständigt oläslig och att Europas medborgare har rätt att få veta vad som pågår. Även Sigfried Bross, domare vid den tyska författningsdomstolen, anser att arbetsmetoderna inte har varit korrekta. En grundlig debatt om EU:s grundvärden borde ha förts i alla medlemsländer redan innan konventet inledde sitt arbete och ett så viktigt dokument bör inte tas fram i så snabb takt.

Men den snabba takten är inte bara förödande för den demokratiska processen i de nuvarande medlemsländerna. I de baltiska länderna och i Öst-Europa har man under det här året, utan en verklig djupgående, öppen debatt, och under närmast olidliga arbetsförhållanden för nej-sidan, drivit igenom ett ja i folkomröstningarna om medlemskap. Kunskapen om EU är på mycket låg nivå. Löften om pengar och högre levnadsstandard har avgjort folkomröstningarna. Grundlagsförslaget har inte debatterats och mycket få medborgare vet att det EU de röstat om inte är det EU de kommer att bli medlemmar av. Att nu få igång en djupgående debatt om grundlagen är fullständigt omöjligt.

För närvarande ser det ut att bli folkomröstningar om grundlagen i åtminstone åtta länder. Om det blir på lika villkor för grundlagsförespråkare och -kritiker återstår att se. Tidigare erfarenheter bådar inte gott. Finlands regering ställer sig negativ till en folkomröstning i detta skede. Detta trots att en gallup i juni visade att 68 % av befolkningen anser en folkomröstning vara nödvändig. Den politiska scenen i Finland har under en längre tid genomgått en förödande harmonisering och den konsensuspolitik som inleddes i samband med EU-medlemskapet, och de därpå följande regnbågsregeringarna, har djupa rötter. I motsats till Sverige och Danmark har Finland inget starkt nej-parti, som skulle politisera debatten och förse folket med kritisk information om EU. Junigallupen visar dock att finländarna inte är helt likgiltiga i EU-frågor. 61 % önskar att makten skall återföras till Finland och 85 % motsätter sig en EU-president.

För att vi i Norden, och speciellt vi i Finland, skall kunna upprätthålla och i hög grad återuppbygga den nordiska välfärdsmodellen - som åtnjuter medborgarnas fulla stöd - måste vi säga nej till en grundlag för EU. Vi måste återta våra ekonomiska och demokratiska styrmedel och vår röst för jämlikhet och fred i internationella forum. Våra parlament måste återta lagstiftningsrätten i frågor som gäller folkets vardag. Endast gränsöverskridande problem hör hemma i gränsöverskridande institutioner och även då bör de nationella parlamenten delta i beslutsprocessen.

Ulla Klötzer, ordförande för folkrörelsen Alternativ till EU (Finland)