En bokmarknad med helt nya förutsättningar Understreckare i Svenska Dagbladet 31 januari 1996 Av Lars Gustafsson _________________________________________________________________ Böcker har det gemensamt med knutar - och många andra saker - att de har en abstrakt och en konkret existens och därför kan mångfaldigas i olika former. En gång förvarades böcker som rullar av papyrus eller pergament, och ännu tidigare var de plattor av keramiskt material där bokstäverna hade formats som avtryck i den ännu våta leran. Det finns ingen anledning att tro att böcker i framtiden kommer att se ut som de ser ut nu. Den immateriella boken är en ordnad mängd av språklig information.Vad vi lägger på bordet eller ställer i hyllan är en avbildning som kan upprepas som alla andra avbildningar. Men denna grundläggande distinktion är nog inte tillräcklig för att förklara vad en bok är. Vad jag kallar "den immateriella boken", den som kan avbildas på många sätt i den materiella världen, på papper, på magnetband, på disk eller i en människas minne, är också ett tämligen obestämt objekt. Det finns ju olika textvarianter och aldrig avgjorda frågor om läsarter. Man kan hävda att vi egentligen inte vet så noga vad en bok i immateriell mening är, och att den definition som jag nyss gav egentligen är alldeles otillräcklig. Kring varje text finns ett helt moln av skuggtexter, varianter, förtätningar och förtunningar och deformationer som alla trängs där och också vill vara boken. Men om det är bokens framtid som vi vill diskutera är det centrala att den immateriella boken är totalt reproducerbar i olika materiella medier, från mänskliga minnen till binära koder, eller, för den som vill ha något riktigt kort, koncentrerat och svårläst, som gödeltal. Böcker kan lagras elektroniskt, överföras per telefonledning och de kan åter samlas upp, elektroniskt men också på papper. Alla de processer som en gång utgjorde den långa vägen från författarens penna till bokhandelsdisken har i viss mening smultit samman till en enda process. Det kommer att ta en viss tid innan bokmarknaden inser vad detta innebär. Ett exempel: Den som i våra dagar önskar äga ett exemplar av Selma Lagerlöfs "Gösta Berlings saga" och som har tillgång till en normal datorutrustning har egentligen inget skäl att gå till bokhandeln. Boken finns till exempel på en förträfflig server som heter Projekt Runeberg. Vi kan snart studera den på vår bildskärm. Naturligtvis låter vi den inte stanna på bildskärmen eftersom det är obekvämt att läsa och bläddra där. I stället gör vi vår egen bok, enkel eller för att varaktigt bevaras. Om vi har råd med det kan vi skicka utskriften till en bokbindare, eller häfta eller binda själva. Om vi avstår från det eller utför det på ett enkelt sätt, har vi en klassiker i händerna som kanske kostat oss ett par procent av bokhandelspriset. Det finns nu en komplett utvecklad teknologi för bokförmedling och bokproduktion, som går runt flera av de traditionella övergångsstadierna mellan bok och manuskript, viktigast kanske bokhandel och tryckeri. Observera att biblioteket inte kan kringgås i ett sådant här system, att det tvärtom - fast i andra former - är en fundamental förutsättning för en ny bokmarknad och en ny bokvärld. De upphovsrättsliga problemen är långt ifrån lösta, men det finns inget skäl att anta att de skulle vara olösbara. Projekt Runeberg som jag nämnde är ett av många exempel; det finns servrar som ger hela den klassiska engelska poesin eller Leopardis dikter i original. De flesta verk är inskrivna med frivilliga krafter. Med den alltmer avancerade scanningutrustningen borde det bli möjligt att göra bestånden i ett helt stort universitetsbibliotek åtkomliga som elektroniska filer. Helt elektroniskt integrerade bibliotek skulle få två konsekvenser. För det första behöver inga eller ytterst få fysiska böcker släpas runt eller förvaras på särskilt åtkomligt sätt. Att förstöra dem fysiskt vore säkert en kulturskandal men det blir en ny situation när de inte måste hållas åtkomliga i öppna hyllor. De intressantaste exemplaren kan, som Codex Argenteus i Uppsala, visas i glasmonter för intresserade besökare. Resten kan med fördel packas i säkra rum i väntan på den dag när någon dåraktig furste avskaffar nationens eller kontinentens elektricitetsresurser. För det andra skulle inga läsare behöva besöka biblioteken. Handhavandet av lagrad information skulle befria från geografins tyranni. Biblioteken skulle mera börja likna telefonväxlar än fysiska rum. Vad detta betyder för världens forskning, men också för fjärrundervisningen, är inte lätt att överblicka. Bibliotek, men även universitet skulle bli i viss mening oberoende av lokaler och avstånd. Så här långt har vi bara talat om existerande texter. När vi talar om om texter som skapas i detta ögonblick, förändrar sig landskapet radikalt och vad vi ser är en bokmarknad med helt nya förutsättningar. Det förefaller mig som om den nya informationstekniken verkligen bär med sig ett hot, absolut inte mot litteraturen, som den möjligen kan komma att förändra, men mot det traditionella förlagsväsendet. Av ett bokförlags traditionella prestationer, läsa, redigera, sätta, trycka, binda och sprida blir inte så mycket kvar. För en författare med modern utrustning är det utan vidare möjligt att trycka sina böcker själv. Göra reklam och distribuera blir litet svårare. I USA finns det författare som köper en gammal folkvagnsbuss eller något liknande och säljer sina böcker från ort till ort direkt från bussen. "Eget förlag" börjar speciellt i USA att utvecklas till en parallell metod att framställa och marknadsföra böcker. Särskilt gäller det illustrerade barnböcker; de stora bokhandelskedjorna har numera särskilda hyllor för egenpublicerade böcker. Det händer inte sällan att de stora förlagen botaniserar i egenförlagens program på jakt efter böcker som de kan publicera i senare, mera massinriktade upplagor. Bokmarknaden får på så sätt en egendomligt tvåskiktad struktur, och om man räknar med den elektroniska nivån kan den en dag bli treskiktad. Ty med en del eftertanke inser man att vi här bara har att göra med ett första steg. Författaren kan ju likaväl som det elektroniska biblioteket förmedla sin text direkt till läsaren som elektronisk fil. Läsaren kan få provläsa, titta på innehållsförteckningen, köpa och sedan själv bestämma i vilken form han vill förvara och läsa det som han tagit hem. Här uppkomer en rad intressanta juridiska och tekniska problem: Hur ta betalt för upphovsrätten? Hur skydda sig mot otillåten massre - produktion? Hunna så här långt i vår tekniska utopi inställer sig naturligtvis många frågor. Det lönar sig att tänka efter. Det fanns en tid när man på allvar frågade sig om automobilen skulle göra cykeln överflödig. Så blev det ju som bekant inte. Cykeln har klarat sig lika bra som den ännu mycket äldre skottkärran. De elektroniska tongeneratorerna har inte tagit kål på Steinwayflygeln och kommer säkert inte att göra det heller. En iakttagelse som vi ofta kan göra i teknikhistorien är att en ny uppfinning som ser ut att ersätta en annan i själva verket kompletterar den. Den vanliga pappersboken är mycket mer transportabel, lätthanterlig, blädderbar och mer oberoende av sladdar och batterier än bokfilen. Men vi har ingenting emot att kunna producera detta underbara objekt på elektronisk väg. Ett varningens ord kan vara motiverat. Många större amerikanska bibliotek har kastat bort sina kortkataloger eller slumpat bort dem till privatpersoner som har varit listiga nog att inse deras värde. Säkert skulle det vara en civilisationskatastrof av mer än alexandrinska proportioner om våra samlade bokbestånd försvann i någon elektronisk katastrof. Det finns också mer närliggande sociala problem. Alla människor har inte tillgång till terminaler och elektroniska ingångar. Det räcker med att jämföra den plats som Afrika upptar i serverkatalogerna på Internet med motsvarande för USA och Europa för att inse hur olika dessa tillgångar är fördelade. Det går naturligtvis att hoppas på positiva utvecklingar på detta område liksom på andra. Telefon var en gång också en lyxvara. I Mexiko förblev den det så länge att det vanliga telefonnätet under åttiotalet helt överflyglades av mobiltelefonen. Ett annat faktum som pekar i riktning mot en större jämlikhet är att böcker i dag är groteskt dyra jämfört med vad de skulle kunna vara om den existerande teknologin togs i fullt anspråk. Bokhandelsboken förhåller sig litet grann till den elektroniska boken som miniatyrmåleriet till fotografiet under den övergångsperiod vid förra århundradets slut som så starkt fascinerade Walter Benjamin. Erfarenheten visar att sådana tillstånd med bristande jämnvikt mellan priser och verkliga produktionskostnader inte kan vara länge. Jag är övertygad om att våra bokförlag antingen mycket snabbt måste reformera sig eller också gå dinosauriernas väg in i historien. Vad som för förläggaren kan te sig som en kris förefaller mig för författaren öppna dörrarna inte till ett utan till flera nya frihetsrum. Negativa scenarier finns naturligtvis: Kommer förstöringen av papper att öka genom lättfärdigt tryckande av smörja? Hur mycket god skog mals och kokas inte i dag till papper för att sedan bli böcker och mer eller mindre statssubventionerad makulatur? Mig förefaller det inte osannolikt att en framtida elektronisk bokmarknad kommer att leda till ett selektivare och kanske till och med ansvarsfullare sätt att umgås med den tryckta boken. Men den intressantare frågan är hur immaterialiteten eller rättare sagt den mera synliga immaterialiteten hos den elektroniskt lagrade boken kommer att påverka författarens stil, arbetssätt och förhållande till publiken. Kopior och textvarianter går att framställa i obegränsade mängder och sådana fickor i den traditionella texten som fotnoter och parenteser låter sig utvidgas ofantligt. Det blir synligare än förr i vilken utsträckning en text styrs av tillfälligheter, i hur hög grad den kunde ha sett ut på ett annat sätt, att den existerande texten är en smal linje genom ett abstrakt rum av alla tänkbara texter som kunde ha realiserats i stället för denna. Och slutligen, när boken kan överföras genom en direkt förbindelse mellan författare och en enskild, en individuell läsare blir hela denna litterära situationen så mycket intimare, den får mer av brevsituation över sig. I själva verket skulle läsaren lätt kunna förklara för författaren vilka speciella egenskaper han skulle vilja se hos sin bok. Det är möjligt att många författare skulle protestera mot sådana önskemål och se dem som ett hot mot sin integritet, men jag kan också tänka mig dem som skulle stimuleras av sådana önskemål. Som bland annat Robert Darnton och andra bokhistoriker har påpekat var det en gång en finess hos romanen att den kunde framställa sig som ett slags falsk eller låtsad intimitet. Romanen talade som en brevskrivare till många, skapade en situation som på en gång var intim och offentlig. Innan vi slutgiltigt slänger ut bokförläggaren genom fönstret är det en aspekt till som är värd att fundera över. Litteraturens nuvarande organisation är beroende av olika filter. Den offentliga kritiken - som inte alltid är särskilt mycket att ha - är ett sådant filter. Trots allt är den ett finfilter. Ett grovfilter finns hos bokförlagen i form av lektörernas arbete och deras råd till förläggarna. Man kan se dessa filter som kreativitetshinder, men utan tvivel skyddar de oss mot en informationsöversvämning där vi aldrig skulle ha en chans att urskilja det värdefulla. Den som någon gång i sitt liv har varit verksam som förlagslektör vet vilka otroliga mängder av fullständigt omöjliga manuskript som dagligen strömmar in till ett välbekant förlagshus. Hoppar vi över förläggarfunktionen och tar våra böcker direkt ur elektronikens brusande, då övertar vi därmed också själva denna sorterarfunktion som annars sysselsätter dussintals ganska erfarna och kvalificerade människor i förlagshus och på tidningsredaktioner. Kanske finns det något sätt att lösa också det problemet, men jag kan inte på rak arm tala om hur det ser ut. Kanske kan dagens förläggare hävda - och med en viss rätt - att den tjänst som de i själva verket har rätt att ta (mycket) betalt för snarare är detta urval än sättning och tryckning av böcker. Det förgångna århundradet var i mycket hög grad präglat av det som på engelska kallas broadcasting - svenskan har ingen bättre synonym än rundradio. Med broadcasting menar jag i det här sammanhanget en kommunikationssituation där en röst mäktigt förstärkt av tekniska hjälpmedel, högtalare och radiosändare, talar till de många. Detta bidrog som alla vet i hög grad till att göra århundradet till diktatorernas och de totalitära staternas århundrade. Hitler och Stalin lärde sig snabbt att behärska denna situation som avgjort bidrog till deras framgångar. Boken var egentligen aldrig ett medel för broadcasting, även om kanonisering av fundamentalistiska skrifter och bestsellerindustri ibland har försökt göra den till något sådant. Boken är till sitt väsende, till skillnad från television och radio, riktad från en talare till en lyssnare. Den liknar som medium telefonen mer än högtalaren. Till det som har gjort det svårt att förvandla texter till kanoniska skrifter, till ortodoxiens högtalare, hör att texter alltid låter sig utläggas på flera och motstridiga sätt. Fundamentalister i betydelsen uttolkare som påstår att de verkligen vet vad som står i en bok är dömda att ständigt frambringa nya, lika ivriga och övertygade motfundamentalister. Det hör till texternas natur att de alltid glider bort ett stycke från oss ju fastare vi försöker hålla dem. Med ett slags inneboende dialektik som faktiskt skulle ha gjort Friedrich Wilhelm Hegel lycklig om han hade fått se den frambringar nu den tekniska utvecklingen fler och fler möjligheter för all flera enskilda mäniskor att tala med alltmera enskilda andra människor. Detta för oss och boken, dvs hela den litterära kulturen, in på en ny väg. Exakt vart den kommer att leda vore det förmätet att försöka gissa. Det förefaller som om det kunde bli en svår tid för förläggare och bokhandlare och en storartad tid för goda bibliotek och för levnadsstarka, djärva unga författare och författarinnor. Lars Gustafsson är professor och författare. _________________________________________________________________