Rysk konst
Razzia 21.5.93
Gallen-Kallela museets pågående utställning heter Ryska
mästare från 1800-talets slut. Det är en del i en serie
utställningar som inleddes 1989 och som handlar om Akseli Gallen
Kallelas vänner och samtida. I serien har utställningar med
Carl Milles, August Strindbergs målningar och fotografier och senaste
sommar Anders Zorn förekommit. Nu är det dags för de ryska
influenserna.
I slutet av förra århundradet förekom det bitvis rätt
livliga kontakter mellan finland och ryssland. Edelfeldt och Järnefelt
är två konstnärer som flitigt besökte ryssland, och
flera utställningar med finländsk konst arrangerades i Sankt
Petersburg. Det som intresserade ryssarna var det finska naturmåleriet
och närheten till den egna naturen. De två stora inflenserna
kommer vid den här tiden från Italien och Dusseldorff-skolan.
Tuija Möttönen
Man kan säga att de ryska konstnärerna hittade rysslands natur
vid mitten av artonhundratalet. Innan så hade målarna vid
sankt petersburgs konstakademi hämtat motiven från Italien,
som ju hörde ihop med romantiken. Nu blev det egna landskapet viktigt,
och särskilt landets norra delar, och Karelen. Såväl ryska
som finska målare inspirerades först av Dusseldorff-skolan,
alltså den romatiska skolan med mycket dramatik i sig. Men om vi
tittar på till exempel Sjiskins arbeten så är de mera
analytisk-realistiska. Väldigt noggranna detaljer, men utan starka
känsloladdningar. Det är mera varande. Vi har också med
Repins arbeten, som igen är helt annorlunda.
Den nya riktningen inom måleriet, den analytisk-realistiska, är
på ett sätt ett angrepp på sankt petersburgs målarskolas
romantiska måleri. Man sökte det ryska. En rad framträdande
konstnärer deltog i den nya riktningen.
Hur mycket var detta en grupp-grej?
De flesta arbetena här kommer från rörelsens kärna,
Peredvishnik, vandrarna. De jobbade utanför konstakademin, de var
kanske tjugo-trettio stycken. De ordnade vandringsutställningar,
som namnet också antyder, så att alla skulle få se konst.
Det är svårt att fatta att dessa målningar var upproriska
och nya, de ser så snälla och ofarliga ut. Typisk museikonst,
landskap.
Här finns några väldigt berörande målningar,
till exempel Kasakskins Föräldralösa barn, men till exempel
Stalin drog på Peredvishnik-gruppens realism när han införde
social-realismen.
Den tanken slog mig när jag såg dessa verk, att steget till
Stalin inte var så långt.
Ja, men det var ju inget som målarna själva var medvetna om,
det är vi som med historiens efterklokhet ser sambandet. Vandrarna
var som grupp inte politiskt verksam. Det ende de ville göra var
att utveckla den ryska målerikonsten.
Vi ser nu den här gruppens målningar, som skiljer sig från
det tidigare måleriet, kan man då se nån uteckling inom
gruppen?
Här finns målningar från 1870-talet till slutet av nittiotalet.
Mot slutet av perioden börjar impressionismen synas tydligare. I
början av 70-talet ställde man sig mycket kritisk till denna
utveckling, men den nya generationen var igen öppnare från
såna här intryck. Detaljmåleriet började ersärttas
av ett friare handlag med ljus och färger. Här kommer Mir Iskustva,
konstens värld-föreningen in, under 1800-talets allra sista
år, och den ryska konsten tar igen del i den europeiska konstutvecklingen.
Det tänkte jag på, att när du nu kommer hit varje dag
och vaktar utställningen, vad tänker du på? Går
du runt och snackar med konstverken, eller vad får du för förhållande
till dem?
Jodå. Också har jag mina favoriter, som nog ändras från
vecka till vecka. Det är lustigt, hur man plötsligt kan få
syn på en detalj som man inte sett förut. Då öppnar
tavlorna sina hemligheter, och förändras. Särskilt det
här porträttgalleriet är sånt att jag ibland när
museet just har stängt kan sitta här inne en stund och titta
på människor, som liksom tittar tillbaks.
Nu råder här en annan stämning än till exempel i
somras. Det känns ryskt, i färger och stämningar. Tavlorna
tar över utrymmet, och skapar sin egen omgivning.
Utställningen är öppen hela sommaren. Om ni är en
grupp rekommenderar jag att ni bokar guidning, det hjälper oerhört.
|