T E X T

Liten Hjälpreda För InternetSurfare

version 1.0

Utgivet av Mediegruppen vid Svenska Kulturfonden
Sommaren 1995

 

Inledning

Detta häfte har tillkommit på initiativ av mediegruppen vid Svenska Kulturfonden. Den riktar sig till alla som är intresserade av Internet. Här får du hjälp med de första stegen; vilken typ av utrustning du behöver, hur du installerar programmen och hur du hittar på nätet. Guiden är inte heltäckande, utan en kort introduktion. Vi har försökt att skriva så lättfattligt och klart som möjligt, vi förutsätter inga förhandskunskaper. Programvaran som beskrivs är shareware, vilket betyder att du får använda den under en prövotid, och sen måste du registrera dig och betala för den.

Denna första version av häftet riktar sig till PC/Windows-användare. Vi hoppas kunna komplettera med instruktioner för Apple Macintosh-användare i en senare upplaga.

Johanni Larjanko
Vasa 1 juli 1995

Microsoft Windows och Apple Macintosh är registrerade varumärken.

 

Innehåll

Inledning 2

Innehåll 3

Välkommen! 4

Nätikett och newbies 5

Men vad är Internet egentligen? 5

Olika tjänster: 7

Hurrarnet-det finlandssvenska alternativet 9

Olika sätt att vara ansluten 11

Vad behöver jag för utrustning? 12

Förbindelser 18

Terminologi 21

Universell resurspekare - Universal Resource Locator - URL 24

Liten guide till intressanta WWW-sidor 25

Dessa tidningar 31

 

Välkommen!

1994 går till historien som året då Internet hamnade i rampljuset. Från universitetens skyddande värld tog nätverken steget ut till allmänheten. Mycket av detta är tack vare ett program som heter Mosaic. Plötsligt fanns hela världen bakom några klick med musen. Eller nåja. Dagens Internet har växt fram under en period på över 20 år... Massmedia har haft fel från början. Först kom de vilda spekulationerna om att framtiden redan var här. Sen kom en massa försäljarsnack om detta fantastiska nya. Som vanligt fick media baksmälla och måste börja backa; vi fick höra om barnpornografi, farliga hackers, det värnlösa, sårbara moderna samhället. Vi befinner oss just nu i slutet av den fasen, med en allmänt negativ attityd till Internet. Det är verkligen ironiskt, för det är först nu som nätet börjar få en tillräckligt stor kritisk massa för att stå på egna ben. Det blir allt enklare att ansluta sig, och det blir billigare. Skolor, muséer, kommuner, intresseorganisationer och företag slåss nu om uppmärksamheten på nätet. Det finns mer av allt. Mer kommersiellt skräp, fler användare, mer nyttig information, bättre sökprogram, och så vidare. Finland har fått sin första tidning som helt ägnar sig åt nätet. Finlandssvenskarna har fått Hurrarnet, en samlingspunkt för allt finlandssvenskt online. Och kanske har nätet i dig snart fått en ny användare.

Den här guiden är upplagd på följande sätt. Först kommer en liten introduktion till Internet, några ord på vägen och en kort teknisk förklaring. Därpå en presentation av det finlandssvenska alternativet; Hurrarnet. Sen kommer en förklaring till olika tjänster, och några vanliga begrepp. Därpå följer en genomgång av vad du behöver för utrustning och program, var du hittar dem och hur du installerar dem. Då du behöver skriva in text i din dator är den texten angiven med typsnittet Courier. Skriv in den text som är i Courier precis som den är skriven.

Internet och hela den nätanslutna världen kan kännas som en väl förborgad hemlighet. Mycket beror detta på den nya terminologi som används. Ord och begrepp som kan verka omöjliga att förstå. Jag hoppas att vårt kapitel med förklaringar skall göra nätet förståeligare. I slutet av häftet hittar du också en förteckning över företag som säljer Internet-förbindelser och en lista på intressanta ställen i nätet.

Texterna i häftet är skrivna av mig, Johanni Larjanko, om inte annat anges. Åsikterna är mina egna och överensstämmer inte nödvändigtvis med dina, eller med mediegruppen vid Svenska Kulturfonden.

 

Nätikett och newbies

Internet är summan av sina delar. Den är en telefon, en tidning, ett varuhus och ett vardagsrum. Alla har lika stor rätt till nätet. Tonåringar lika väl som pensionärer. Online är vi alla lika, oavsett om vi är stora eller små, tjocka eller smala, unga eller gamla, rika eller fattiga, män eller kvinnor. Åtminstone i teorin.

Nätet är kaotiskt, stort, och till en början förvirrande. Så är det för alla. Känn dig inte dum för att du inte vet. Alla börjar nångång. Precis som i alla andra sociala sammanhang finns det olika intressegrupperingar och ett antal oskrivna regler, som mer eller mindre efterlevs. Nykomlingar behandlas av en del nätveteraner med ett visst förakt, de kallas newbies och kan få rätt hårt på huden i en miljö där man är mer rakt på sak och direkt än i "verkligheten". Det bästa är att hålla en låg profil i början, följa med diskussionen och lära sig tonfallet. Det finns alltid en uppsättning FAQ:s (frequently asked questions, eller de vanligaste frågorna) som ger svar på de flesta frågor man som nybörjare kan ha. Och det finns ett otal ställen dit man kan vända sig för att få svar online. Ett bra ställe är: ftp://sluaxa.slu.edu/pub/millesjg/newusers.faq. Pröva adressen när du lärt dig använda FTP (file transfer protocol).

Min erfarenhet är att rötäggen är i minoritet. De flesta är hjälpsamma, ja många är faktiskt glada över att kunna hjälpa till. Ändå är det inte särskilt kul att bli utsatt för en "flame", olika former av aggressiva påhopp av människor som inte har nåt bättre för sig i livet än att vara jävliga. De kan göra livet surt för en och till exempel fylla ens brevlåda med allt från hatpost till meningslösa textfiler.

Huliganer finns överallt, även online. Det betyder inte att du kommer att råka ut för dem.

 

Men vad är Internet egentligen?

I grunden är Internet en stor mängd datorer som kommunicerar med varandra på samma språk, genom att använda en gemensam metod för informationsöverföring. Nätet i sig är alltså enbart infrastrukturen för den information som distribueras genom Internet. Internet är inte någon speciell eller specifik kabel, inte något eget särskilt system eller någons egendom. Internet är en internationell infrastruktur för information, som sköts av ett antal olika operatörer som samarbetar på samma sätt som telefonnätens operatörer genom gemensamma samarbetsorgan.

Själva förbindelsen datorerna emellan kan gå genom de mest olika tekniska lösningar, det kan vara fråga om långsamma modemförbindelser, lite snabbare fasta förbindelser av olika typer, ATM-teknologi eller lokalnätsteknologi - ja nästan vad som helst. Det viktiga är att datorerna genom dessa kanaler kan skicka och ta emot sina paket med data enligt de gemensamt överenskomna Internetspecifikationerna, inte att det tekniska systemet använder någon specifik datortyp.

I Internet har varje dator med full Internetförbindelse en egen address på samma sätt som varje telefonanslutning har sitt egen telefonnummer. Addressen är delad i fyra bitar och kan t.ex. vara 193.64.201.2. Denna adress är unik i hela Internet och dessa IP-adresser är grunden för informationsöverföringen i Internet. Med hjälp av dessa adresser vet datorerna vart de skall skicka sina paket med information.

För vanliga användare är IP-nummeradresserna något man inte nödvändigtvis stöter på, eftersom de i allmänhet bara används när man konfigurerar systemen. Istället används textbaserade namn, som till exemepel WWW.alli.fi eller katto.kaapeli.fi, vars IP-nummer hittas i stora namnregister som sedan automatiskt översätter dessa textadresser till nummeradresser. Namnen följer i allmänhet en överenskommen struktur, i Finland slutar alla adresser på .fi och i Sverige slutar adresserna på .se. I nätets hemland U.S.A. används inte någon landskod, där slutar adresserna olika beroende av vilken typ av organisation som är ansluten, t.ex. .edu för universitet och .com för kommersiella företag.

 

fig.

Internetoperator---<fast-ip>----router----<lan-ip>-----jobbdator----------jobbdator

operator.fi firma.fi kalle.firma.fi ville.firma.fi

Internetoperator---<dialup-ip>---hemdator

operator.fi hemdator.fi

Internetoperator---<fast-ip>----"bbs"---<dialup-terminal>---hemdator

operator.fi bbs.fi

 

På samma sätt som en telefonanslutning utan telefonapparat är obrukbar är en Internetanslutning utan applikationer oanvändbar. För att ha någon nytta av Internet måste man alltså använda olika applikationer som kommunicerar genom Internet enligt någon överenskommen standard. Det finns en mycket stor mängd olika både standardiserade och icke-standardiserade metoder för att utnyttja informationsöverföringen i Internet. Det är genom dessa som Internets styrka kommer fram - t.ex. hela världens nät, the World Wide Web, baserar sig på en gemensam standard, vilket betyder att alla applikationer som kan nyttja denna standard kan läsa dokument som är publicerade var som helst i Internet.

Att det inte finns några färdiggjorda lösningar beror till en stor del på att den senaste Internet-vågen har kommit överraskande snabbt och fortsätter att utvecklas. I ett sånt skede av tillväxt är ett färdigt paket snabbt föråldrat. För att citera Johan Helsingius så går utvecklingen så snabbt att "inte ens den bästa experten kan se mer en två år framåt". Eftersom det är fråga om ett verkligt interaktivt medium där användarna är med och skapar innehållet så är det omöjligt att säga exakt hur nätet kommer att gestalta sig i framtiden. (Rasmus Vuori och JL)

 

Olika tjänster:

Vad kan man då göra med nätet? Här är några av de vanligaste tjänsterna.

Elektroniska konferenser - Usenet News

Nyhetsgrupperna är konferenser eller diskussionsgrupper med artiklar under olika rubriker och teman. Varje nyhetsgrupp har ett namn som skall beskriva vad gruppens innehåll handlar om. Det finns flere tusentals olika nyhetsgrupper i Internet, vissa grupper distribueras i hela världen och andra har mer lokal spridning. Det mest väsentliga är att nya grupper föds och gamla dör, diskussionen lever och strukturen är dynamisk. Nyhetsgrupperna är i grupperade i hierarkier för att man skall kunna behärska den stora mängden grupper. Gruppnamnen består i allmännhet av korta ord som är skiljda med punkter, på ett liknande sätt som Internets dator- och post-addresser.

Exempel:

swnet.politik Diskussionsgrupp där svenskar diskuterar politik

comp.os.linux.announce Teknisk grupp för nyheter om Linux-operativsystem

news.newusers Information för nya användare

E-mail

Den kanske allra kändaste applikationen i Internet är den elektroniska posten (e-mail eller e-post) personliga brev som distribueras i nätet. Breven skrivs som vanliga texter, skickas sedan iväg på olika sätt beroende på det system man råkar använda och nås av mottagaren i hans eller hennes egna elektroniska postlåda. Breven åker ofta igenom en stor mängd system på vägen, men lagras slutligen först i mottagarens dator i mottagarens postlåda.

Adressexempel: niklas@firma.fi

Brev till denna adress går till datorn med namnet firma.fi och placeras i Niklas egna elektroniska postlåda.

En modifikation av den elektroniska posten är elektroniska postningslistor som är ett mellanting på vägen till de öppna elektroniska konferenserna som på Internet lite missledande kallas för nyhetsgrupper. (RV /JL)

Ftp

File Transfer Protocol är ett sätt att skicka och ta emot filer (program, spel, applikationer och så vidare). Du behöver ett program och du behöver adressen till det arkiv du vill komma till. FTP upprätthålls till stor del av universitet. Användningen är gratis, vilket betyder att populära FTP-sites (datorer anslutna till Internet med filer ordnade i FTP-format) kan vara fullbelastade. Samma datorer används av respektive universitets egna studeraden, som naturligtvis har företrädesrätt. När du tar kontakt till en FTP-site "loggar" du in dig (skriver in användarnamn och lösenord). De som studerar har ett eget användarnamn, gäster skriver in anonymous(=anonym) som användarnamn och den personliga e-mail-adressen som lösenord. Om värddatorn inte kan ta emot fler användare för ögonblicket meddelar den dig nånting i stil med att "anonymous quota full, please try again later". Ett vanligt arkiv är ftp.funet.fi (en finländsk ftp-site). Var försiktig när du hämtar saker via ftp, för det är så virus vanligen sprids. Viruschecka filerna innan du använder dem. Har du riktig otur får du ändå ett virus på halsen. Ta därför säkerhetskopior av alla viktiga filer på din maskin regelbundet. Kom ihåg att jag varnade dig.

Gopher

Informationen i en gopher-server presenteras i ett hierarkiskt system, lite som i en innehållsförteckning. Genom att välja ett alternativ kommer du till en ny undermeny, vilken i sin tur kan ha en undermeny eller det du söker (t.ex. en text, ett datorprogram eller en fil). Det finns över 3000 gopher-servers idag. Från en server finns det ofta länkar till andra servers. (Sami Reuter)

Www

Informationen i WWW (eller W3, eller World Wide Web, eller webben), är ordnad i hypertextformat . Du börjar med en hemsida (home page), ungefär som förstasidan i en dagstidning, eller innehållsförteckningen i en månadstidning. Här finns länkar till underliggande dokument, som kan vara text, bilder, eller ljud (eller en kombination). Länken kan leda till en Gophersida, en ftp-site, en usenet news-grupp, eller andra www-sidor. Länkar markeras i texten genom att de har en annan färg. Lägg musen över en länk och klicka, så kommer du dit. Om det underliggande dokumentet är en www-sida, innehåller den ofta nya länkar, och så vidare. Om länken leder till en ftp-site dyker en innehållsförteckning upp. Genom att klicka på någon av filerna ger du datorn order att hämta den/dem från nätet till din hårdskiva. Allt detta kan låta förvirrande, men du vänjer dig vanligen ganska fort. För att hitta i det stora utbudet finns sökprogram. Så gott som alla hemsidor har en länk till ett eller flera sökprogram, där du med hjälp av sökord (keywords) talar om vad du vill hitta. Du kan också gå direkt till en sida, om du har adressen. I Netscape skriver du bara in den i det vita fältet och trycker på Enter.

Fördelen med nätet är att man kan vara regionalt global, information om små språk- eller kulturgrupper når lätt ut till hela världen. Sedan början av 1995 finns därför

Hurrarnet-det finlandssvenska alternativet

Hurrarnet är:

  • en informationsinfrastruktur.
  • ett kontaktnätverk.
  • nätverkskultur.
  • en del av Internet och the World Wide Web (WWW).

Hurrarnet är inte:

  • en central databas eller ett register.
  • ett centraliserat system, en datamaskin.
  • en ny teknisk innovation.
  • ett eget slutet nätverk.

Varför Hurrarnet?

  • Det finns ett starkt intresse att utnyttja modern informationsteknik i Svenskfinland.
  • Den nuvarande nätverkskulturen är så gott som helt finskspråkig i Finland.
  • Det finns många svenskspråkiga användare i de existerande systemen och nätverken.

Informationstekniken och tekniken finns redan idag, i form av knutar i Internet och enskiljda burkar (sk. bbs:ar), alltså finns det inte något behov att uppfinna ny teknik och nya nätverk - speciellt inte om man vill nå en så stor publik som möjligt.

Däremot finns det ingen gemensam finlandssvensk nätverkskultur, inga kanaler genom vilka finlandsvenskar kan söka efter eller bidra med finlandssvensk information i nätverken.

Ett informationssystem utan innehåll är till ingen nytta, men likväl är ett informationssystem värdelöst utan publik. Det enda sättet att nå en stor publik är att göra informationen så lätt att hitta som möjligt och använda kanaler som redan används flitigt. De viktigaste målen för Hurrarnet-projektet är därför följande:

  • att främja svenskspråkig nätverkskultur.
  • att erbjuda ett genomtänkt koncept för att utnyttja modern informationsteknologi.
  • att koordinera finlandssvensk information i nätverken.

Hur kommer man med?

Den som vill nå Hurrarnet eller bidra med information till Hurrarnet behöver bara välja den kanal som passar bäst, tack vare nätet så kan infomationen nås av användare i andra nätverksknutar.

För den som redan har ett eget system, en burk, kan den anslutas antingen genom off-line eller fast anslutning till en nätverksoperator. Alternativt kan man ansluta sig till något av de existerande nätverksknutarna och använda dessa system som sin nätanslutning.

Vad är Hurrarnet idag?

  • Kabelknuten och Ungdomsdatabanken har samarbetat på följande områden som Hurrarnet idag består av.
  • Elektronisk post: email
  • Postningslistan hurrarnet@list.alli.fi. Genom postningslistan distribueras meddelanden angående Hurrarnet till deltagarnas elektroniska postlådor.
  • Konferenserna eller nyhetsgrupperna finet.svenska.prat för allmän diskussion på svenska och finet.svenska.info för information om evenemang, tillställningar etc. Nya grupper skapas vid behov.
  • Elektronisk publicering: hypertext - the World Wide Web

En Hurrarnet hemsida hittas i Kabelknuten på

http://www.kaapeli.fi/~Hurrarnet

Ge oss feedback! skriv till hurrarna@kaapeli.fi

Olika sätt att vara ansluten

knutar och burkar

Tänk dig Internet som ett fisknät i ett hav av information. Det finns inget centrum. Ingen central dator som styr allt. Ingen kontroll. Fisknätet sträcker sig över hela jorden. Det har hål över Afrika, Latinamerika, polerna, Östeuropa och en del av Asien. I övrigt är det ganska komplett. Varje knutpunkt i nätet kallas en knut, som till exempel Kabelknuten i Helsingfors (Stadsbibliotekets filial i Kabelfabriken). Informationen är fiskar, och vi fångar dem med en browser som Netscape eller Mosaic. Nätets styrka är att det håller ihop. Den andra varianten av nätkontakt kallas burkar (eller på engelska BBS, för Bulletin Board System) och är en slags föregångare till dagens Internet. Burkarna var och är populära. De drivs ofta, men inte alltid, av entusiaster. Du ringer upp via modem till en värddator. Där finns diskussionsområden (anslagstavlor, bulletin boards), filer (spel, program) och ofta en möjlighet att skicka brev. BBS:en motsvarar att fiska med metspö i en liten insjö. Du kan själv välja sjö, burkarna har ofta specialinriktningar, vilket betyder att du får önskad "fisk", och får kontakt med människor som har samma intressen.

Skillnaden mellan burkar och knutar försvinner sakta. Först kom e-mail-tjänsterna, det blev möjligt att sända och ta emot e-mail till burkarna. Nu finns "gateways", förbindelser som gör det möjligt att surfa nätet via BBS:en.

Vad behöver jag för utrustning?

Okej. Jag behöver inte övertygas. Jag vill bara veta vad jag behöver för att komma in på nätet. Vi tar det från början.

Datorer, modem och telefonlinjer

En dator (naturligtvis). Om du vill kunna se bilder och text i ett grafiskt användargränssnitt (till exempel Mosaic eller Netscape) så behöver du en 386:a eller bättre med Windows 3.1 och minst 4 mb RAM (eller arbetsminne).

Ett modem. v32bis (14.400 bps) eller v34 (28.800 bps) rekommenderas (för en utförligare förklaring kring olika modem, se kapitlet modemterminologi). Långsammare modem hittar du för högst 500 mark ( annonser i Helsingin Sanomat, vintern 1995), snabbare modem ligger på runt 1000 mark (internt och externt). Det finns två sorters modem: interna och externa. De interna sätts in i datorn. Det förutsätter att du har en ledig kortplats. Fördelar med interna modem är att de är billigare, att de inte tar plats, och att de inte behöver en egen strömkälla. Nackdelen är att man inte ser dem, och alltså kan ha svårt att avgöra om de fungerar ordentligt eller inte. För att kunna använda ett externt modem behöver du en ledig 16550 UART-port (Universal Asynchronous Receiver Transmitter). Du kan kontrollera vilka portar du har genom att köra programmet MSD.exe, som följer med Microsoft Windows.

  1. Gå först ut ur Windows (ALT+F4).
  2. Skriv MSD.
  3. Gå till rubriken COM-ports.

Den sista raden säger antingen 8250 eller 16550. Om den rapporterar det lägre numret måste du köpa ett tilläggskort med en snabbare port. Det är inte dyrt, men förutsätter förstås en ledig kortplats. Fördelarna med ett externt modem är att de tydligt anger sin status med lysdioder, och att de vid behov kan tas med (till exempel till sommarstugan). Utrymmet räcker här inte till för att förklara alla modeminställningar som är möjliga. Ha tålamod, det kan ta tid att justera modemet för optimal användning. Läs manualen och fråga försäljaren om hjälp.

En ledig telefonlinje. Kontakten till nätet går via en vanlig telefonlinje, som då naturligtvis är upptagen under sessionen. Kom ihåg att stänga av knackning om du har en digitaliserad telefonväxel, annars kan sessionen brytas mitt i, om nån ringer till dig.

Kommunikationsprogram. När du köper ett modem följer programvaran med. Med hjälp av den kan din dator ringa via modemet till en BBS, till ditt universitets dator, eller till din Internet-förmedlares dator. Vanligen är den kontakten textbaserad, det vill säga du måste skriva in alla kommandon i ett så kallat terminalfönster. Du kan inte se bilder, eller höra ljud. Du behöver kunna kommandon. Om du är datorintresserad är detta självklart. Men, det som gör nätet så tilltalande för så många idag, är att det är lättanvänt. Ett Windows-program med samma kommandon som andra Windows-program. Text, bilder och ljud. Det förutsätter ett anslutningsavtal med en Internet-förmedlare. Du tar kontakt till en förmedlares dator med ett kommunikationsprogram som till exempel Trumpet Winsock. Det är programmet som förmedlar informationen mellan din dator och förmedlarens. När det har startat kan du sätta igång Netscape, eller Mosaic. Anslutningsavtalet kostar pengar. En lista på företag och sammanslutningar som förmedlar Internet-förbindelser hittar du längre fram i häftet.

Program

Poängen med Internet är ju att du lätt kan komma åt stora mängder information. Jag utgår från att du vill kunna utnyttja nätet optimalt och kunna se bilder, text och ljud. Här följer en förteckning över program du behöver samt hur du installerar dem.

 

Du behöver:

Trumpet Winsock. Kontroll-programmet, som skapar SLIP eller PPP-förbindelsen till nätet. Kan vara krånglig att installera. (använd version 2.1e)

Netscape eller Mosaic Program för grafisk användning av WWW. Netscape låter dig dessutom läsa Usenet News, köra FTP och läsa och skriva e-mail. (välj 16-bitarsversionen av Netscape. Mosaic kräver ett program som heter win32s).

Eudora Program för att läsa och skriva e-mail. Lättanvänt! (Eudora version 1.52 är FREEWARE, du får använda programmet utan kostnad).

ws_ftp Bra program för att hämta och ta emot filer, som texter, program och spel. (Det finns flera liknande program, detta fungerar bra).

Win-IRC Låter dig IRC:a i ett Windows-fönster

Win-QWT eller Trumptel Textbaserad kontakt i ett terminalfönster.

Samtliga dessa program och flera andra hittar du bland annat i

Mikro-PC:s BBS, data-tel 90-143 227.

Du måste registrera dig för att komma in, men det är gratis. Det kan ta några dagar att bli registrerad. Om du har bråttom kan du ringa till det avgiftsbelagda numret, 9600-3277 (1,90 mk/min +avgiften för ett lokalsamtal).

Jag förutsätter att du har installerat ett modem.

  1. Öppna ett kommunikationsprogram. I exemplet använder jag Windows Terminal, som följer med Microsoft Windows.
  2. Välj Inställningar/Kommunikation. Välj Överföringshastighet (beroende på ditt modem) Databitar 8, Stoppbitar 1, Paritet ingen , Flödesreglering (beror på modemet, oftast maskinvara), Port (beror på din dator, COM1 eller COM2). Tryck OK.
  3. Skriv ATDT143227. Tryck på ENTER. (Om du ringer utanför Helsingfors, skriv ATDT90143227)
  4. När du får kontakt, följ anvisningarna. Om det är upptaget, tryck på ESC. Försök igen.
  5. Skriv Tiedostot.
  6. Välj Windows-området, och välj Tietoliikenne.
  7. Skriv dir. Titta igenom listan.
  8. När du vet vilka program du behöver (se listan) skriver du "down".
  9. Välj protokoll, x-modem eller z-modem. Välj z-modem om ditt terminalprogram har det. Windows Terminal har bara x-modem, så jag tar det.
  10. Skriv nummer eller filmnamn. Tryck på ENTER
  11. Tala om för din dator att du vill börja ta emot filer genom att välja Överföringar/ta emot binärfil.
  12. Välj Katalog, tryck med musen på Temp-biblioteket.
  13. Välj Filnamn. Ge filen samma namn som den hade i Mikro-PC:s BBS. Tryck på ENTER
  14. Upprepa proceduren för varje fil du behöver.

Sen då? Detta måste du göra för att komma in på nätet

Jag antar att du nu har de nödvändiga programmen, antingen på din hårdskiva eller på disketter. För enkelhetens skull antar jag vidare att du skaffat dig ett anslutningsavtal med KATTO-Meny. Du kan inte installera grafiska användarprogram innan du ordnat detta avtal och fått ditt lösenord och IP-adress.

1. Först måste du installera Trumpet Winsock.

Om du redan använder nån form av TCP/IP-program, till exempel för att vara inloggad på ett lokalt nätverk (fråga din nätverksadministratör om du är osäker) så kommer Trumpet Winsock troligen inte att fungera. Be din ADB-ansvarige om hjälp. Kör du hemma är sannolikheten mycket liten att du får såna här problem.

2. Skapa ett bibliotek, förslagsvis trumpet på hårdskivan c, genom att i Filhanteraren välja Arkiv och sedan Skapa katalog..., skriv trumpet, tryck på Enter.

3. Kopiera följande filer från diskett eller hårdskiva till biblioteket trumpet:

winsock.dll hjärtat i TCP/IP-drivern

tcpman.exe kontroll-program för Winsock

sendreg.exe registrations-program

hosts lista på hosts, "värdar"

services lista på Internet-tjänster

protocol lista på Internet-protokoll

4. För att din dator skall hitta program och kontrollfiler finns det något som kallas path, och som står inskriven i en av de två startfiler som datorn läser varje gång då du startar den. När du nu börjar använda Trumpet Winsock, måste du tala om för datorn var den hittar relevanta program. Ändra din path i autoexec.bat så att trumpet kommer med på följande sätt:

Går ut ur Windows (ALT+F4).

Placera dig i c:\

skriv edit autoexec.bat

Gå till path c:\dos....

Skriv in c:\trumpet; i slutet.

Spara genom att trycka ALT+S

Avsluta edit (ALT+X)

5. Stäng av och slå på datorn, eller boota den genom att samtidigt hålla CTRL+ALT+DEL nertryckta.

6. Starta Windows.

Välj Arkiv/Kör...

Skriv tcpman. Tryck på ENTER.

Första gången du startar programmet kommer du till en inställningssida. Nu behöver du pappret från KATTO-Meny (eller nån annan som tillhandahåller SLIP/PPP-tjänster) med dina personliga inställningar, IP-adress och lösenord . Här skall du vara noggrann, allt måste stå precis rätt, annars får du problem. Om det går fel kan du förstås ändra inställningarna senare.

7. Börja med att välja Internal SLIP eller Internal PPP, beroende på vad du kommit överens med din Internet-förmedlare.

IP address Din Internet IP adress eller "bootp". Skriv bara in bootp om den server du använder (din förmedlare) uttryckligen stödjer det, annars låser sig maskinen när du försöker ta kontakt. För KATTO är det ett nummer i stil med 194.100.XX.XX

Netmask 255.255.255.0

Name server 194.136.192.131

Time server Används inte ännu och skall därför stå blank.

Domain suffix kaapeli.fi

MTU 296

(Maximum Transmission Unit)

TCP RWIN 848

TCP MSS 212

(TCP Maximum Segment Size)

SLIP port 1

Numret på din comm-port.1=com1, 2=com2 etc.

baud rate 57500

Ditt modems hastighet. Om du har felkorrigering och/eller kompression i modemet skall siffran vara högre.

hardware handshake ett krux i rutan.

Van Jacobson CSLIP ett krux i rutan.

Online Status Detection Pröva först DCD eller DSR.

Tryck på OK-knappen. Det är klart. Nu behöver du skapa en fil för att logga in dig automatiskt till servern (din förmedlares dator).

8. Öppna programmet Anteckningar (Notepad).

Spara texten med filnamnet login.cmd i samma bibliotek som Trumpet Winsock (c:\trumpet)

Strecken skall inte med, de bara anger var texten börjar och slutar. Ersätt XXXXX med ditt användarnamn (står på pappret från KATTO). Ersätt YYYYY med ditt lösenord. Kom ihåg att du måste ändra ditt lösenord här också varje gång du ändrar lösenord.Om du bor utanför Helsingfors lägger du till 90 före 6948610. Om det inte fungerar kan det vara fel på initsträngen (raden där det står AT &K3 M1). Kolla med ditt modems manual, eller hämta filen med 500 modems initsträngar från Mikro-PCs BBS. Detta kan ta lite tid att finjustera.

Skriv in följande (detta är ett exempel, det finns andra varianter också)

--------------------------------
output ATZ\13
input 10 OK
output AT &K3 M1\13
input 10 OK
output ATDT6948610\13
input 40 CONNECT
input 30 ogin:
output XXXXX\13
input 5 assw
output YYYYY\13
input 30 katto:
output diplogin\13
input 5 assw
output \13
online
-----------------------

Nu är det krångliga överstökat. Kopiera nu Netscape eller Mosaic till passande bibliotek på din hårdskiva (förslagsvis c:\Netscape) I exemplet använder jag Netscape.

9. Starta programmet genom att från Windows välja Välj Arkiv/Kör...

Skriv "C:\Netscape\Netscape.exe"

Välj Options/Preferences.

Välj Styles från rullmenyn. Om du vill ha kabelknuten som din hemsida, alltså den sida som öppnas varje gång du startar Netscape, skriv in http://katto.kaapeli.fi/kabelknuten i det vita fältet. Om du vill ha nån annan hemsida, skriv in dess adress istället.

Välj Mail and news från rullmenyn.

Mail (SMPT) server: dipmail.kaapeli.fi

Your Name:

Your e-mail:

News (NNTP) server: dipnews.kaapeli.fi

Välj Proxies från rullmenyn.

FTP Proxy: http://WWW-cache.kaapeli.fi/ port 80

Gopher Proxy http://WWW-cache.kaapeli.fi/ port 80

HTTP: http://WWW-cache.kaapeli.fi/ port 80

Tryck på OK. Dina inställningar är nu färdiga. Det finns mycket mer du kan göra, men grunden är lagd och din anslutning borde fungera.

10. Avsluta Netscape. Stäng Trumpet Winsock om den är aktiv.

11. Starta Winsock. Kontrollera att ditt modem är anslutet till en telefon och att linjen är ledig.

12. Välj Dialler/Login. Vänta tills modemet har ringt, fått kontakt och du ser texten SLIP ENABLED igen.

13. Nu kan du starta Netscape. Du borde nu se Kabelknutens hemsida.

Om Winsock bråkar kan du välja Dialler/Manual login och skriva ATDT6948610. Vid login-prompten ger du ditt användarnamn, och vid password ditt lösenord. Tryck sedan på ESC-knappen (längst uppe till vänster på ditt tangentbord). Nu kan du starta Netscape. Om du ringer utanför Helsingfors, skriv ATDT906948610.

Världen är full av WWW-sidor. Om din dator är tvungen att gå runt halva världen varje gång den skall hämta en sida tar det tid och kostar pengar i överföringskostnader (som inte du, men din förmedlare betalar). Med hjälp av ett system som kallas proxies gör du anslutningen betydligt snabbare. Idén är att Netscape först går in i ett bibliotek på din Internet-förmedlares dator (eller server), där samtliga WWW-sidor som tidigare användare besökt sparas. Om den sida du vill ha tag på finns här, behöver ditt program inte åka runt jorden för att hämta det på nytt. Om du får meddelandet No DNS-entry måste du ta bort proxie-inställningarna och pröva igen.

 

Förbindelser

Följande är en förteckning över företag och föreningar som sommaren 1995 erbjuder förbindelser till Internet.

Numret inom [] är antal linjer. Förklaring av övriga förkortningar hittar du i kapitlet Terminologi. Listan uppdateras regelbundet. Du kan hämta den senaste versionen från http://WWW.utu.fi/info/yhteydet.html

KATTO-MENY[3] Data 90-6948610 tel 90-6947730 fax 90-693 3219
Internet-tjänster Hem för Hurrarnet, UNIX, SLIP, PPP, UUCP
besöksadress, Kabelboken, Helsingfors

EUnet Finland Oy Data: (90) 455 1100 Tel: (90) 400 2060
Internet-tjänster PPP, SLIP, UUCP Telnet: personal.eunet.fi Login: personal
Fax: (90) 622 2626 Post: helpdesk@eunet.fi

Telecom Finland Oy Data: 929292 [SI INTERNET], 1063 1063 (öppen SLIP)
Internet-tjänster Tel: 0800 150 150 (kundtjänst), 0600 150 150
text-WWW, SLIP (teknisk hjälp 09-17) Post: info@tele.telebox.fi

Helsingin Telelin Oy Data: 107 751 ISDN: 107 755 Fax: (90) 606 3322
Internet-tjänster Tel: 0800 93866
PPP, SLIP, ISDN

Megabaud Oy [70] Data: (90) 348205, Tel: (90) 4774110,
Internet-tjänster Telnet: gate.mdata.fi [192.98.43.10] Login: pcboard
UNIX, PC-board

Clinet Oy [51] Data: (90) 455 8688, (90) 455 8331, (90) 3482 52
Internet-tjänster Post: clinet@clinet.fi Telnet: clinet.fi [193.64.6.1]
PPP, UNIX Login: new Tel: (90) 437 5209 Fax: (90) 455 5276

Scifi Communications Int Oy [32] Data: (931) 316 5277 Login: new Tel: (931) 318 6277
Internet-tjänster Post: helpdesk@sci.fi
PPP, UNIX Telnet: sci.fi [193.184.207.42]

Xgateway Finland Oy [20] Data: (90) 437 5700, (90) 437 5701 Tel: (90) 437 5204
Internet-tjänster Telnet: xgw.fi [193.64.41.5] Login: uusi
SLIP, UNIX Post: xgw@xgw.fi

Icon Finland Oy [16] Data:(90) 757 2077, Tel:(90) 777 3721
Internet-tjänster Post: icon@icon.fi
UNIX, menyval

Compart Oy Data: (90) 506 3329, Tel: (90) 506 3344,
Internet-tjänster Telnet: spider.compart.fi [193.64.198.200]
PCboard-menyval Login: pcboard, Fax: (90) 506 3368

Cute Communications Oy Tel: (90) 648 090 Post: cutecom@cute.fi
Internet-tjänster Användarkonto måste fixas innan du ringer

Net People Oy Tel: 950 557 6127 Fax: (981) 348 332
Internet-tjänster Post: helpdesk@netppl.fi
SLIP

Image World ry [4] Data: (971) 263 1389 Tel: 950 550 6989, 940 057 3166
Internet-tjänster Post: root@imagew.fi
UNIX

Muncca ry [9] Tel: (90) 485 117, 950 050 1881 Fax: (90) 773 5389
Internet-tjänster Post: staff@muncca.fi
UNIX Användarkonto måste fixas innan du ringer.

PC-käyttäjät ry[4] Data: (90) 612 1545, (90) 608 070, (90) 640 290
Internet-tjänster (90) 641 288 Telnet: pcuf.fi [193.64.5.1] Login: uusi

Kontu BBS Data: (918) 714 4108, (918) 714 4447, (918) 143 053
Internet-tjänster Login: new Post: frodo@kontu.bbs.fi
UNIX, SLIP/TIA

Satakunnan Internet-käyttäjät [2] Data: (939) 632 6346 Login: sik
Internet-tjänster Post: root@sik.ppoy.fi Tel: 949 595 092, 940 072 3527
UNIX

Kymen Internet-käyttäjät Data: (951) 363 4545
Internet-tjänster Post: root@rack.improvers.fi
UNIX, PPP Telnet: rack.improvers.fi [194.111.148.2] Login: visitor

Jiop Oy Tel: (941) 618 701 Fax: (941) 618 709
Internet-tjänster Post: info@jiop.fi
Användarkonto måste fixas innan du ringer

T:mi JMP-Electronics Tel: 949 578 838
Internet-tjänster Post: palaute@muikku.jmp.fi
UNIX Användarkonto måste fixas innan du ringer.

Finhost Oy Tel: (977) 14 425
Internet-tjänster Post: jkuokka@admin.finhost.fi
PPP Användarkonto måste fixas innan du ringer.

Tekniska Högskolan/Freenet Finland Data: 929 292, 10 772 [SI FREENET]
Internet-tjänster Telnet: freenet.hut.fi [130.233.208.40] Login: visitor
menyval Tel: (90) 451 4007

Vaasan yliopisto/Walli [3] Data: (961) 324 8490, 317 0972, 317 0974
Internet-tjänster Telnet: walli.uwasa.fi [193.166.120.6] Login: guest
menyval, UNIX

Fipnet ry [2] Tel: (90) 682 2206, (90) 682 2226
Internet-tjänster Fax: (90) 682 2206 Post: helpdesk@fipnet.fi
e-mail, Usenet news, UUCP Användarkonto måste fixas innan du ringer.

Jyväskylä Electronic Mailbox [1] Data: (941) 211 562 Login: new
Internet-tjänster e-mail, Usenet news, text-WWW

Metropoli ry [8] Data: (90) 6150 0028, (90) 6150 0029, 929 292
Internet-tjänster [SI MPOLI] Post: teppo@mpoli.fi
e-mail Telnet: UNIX.mpoli.fi [193.210.15.65] Login: pcboard

Talentum Oy/MikroPC BBS Data: (90) 143 227
Internet-tjänster e-mail

Sammanställt av Kimmo Ketolainen

i-NET OPEN

Du kan också använda TELES i-NET OPEN. Genom att ringa 9800-50050 kan du beställa en diskett med alla behövliga program. Disketten är gratis, och i samma paket finns ett litet häfte med förklaringar och instruktioner (dock bara på finska). i-NET OPEN kräver inget avtal, du betalar per använd minut, din telefonräkning innehåller avgifterna. i-NET OPEN kan vara bra att börja med. Programmen installerar du enkelt, men kom ihåg att alla inställningar i Trumpet Winsock nu är anpassade enbart för kontakt med i-NET. Om du senare vill börja använda nån annan förmedlare kan det hända att du måste ta bort en del av dina redan installerade program.

Terminologi

Här följer en kort ordlista med förklaring på alla möjliga termer som ofta används i Internet-sammanhang. Listan är inte komplett, vi har försökt att bara ta med de viktigaste termerna.

Browser: samma som klient

FTP (File Transfer Protocol): Filöverföringsmetod genom Internet - ofta startas ett program med kommandot "ftp" som använder denna metod för att överföra filer från en maskin till en annan genom Internet - ftp är namnet på metoden, inte programmet.

Graphical browser: Som klient men med möjlighet att fungera med ett grafiskt användargränssnitt och visa bilder och grafik i hypertext-dokument. Exempel: Mosaic, Netscape, Cello, Netbrowser.

Home page / hemsida: Startpunkt för WWW-informationsbas. Även personlig informationssida i HTML-format som ofta är personens egen presentation av sig själv.

HTML (HyperText Markup Language): Kodspråket för att skriva WWW-dokument.

HTTP (HyperText Transfer Protocol): Den primära dataöverföringsmetoden i WWW. Denna dataöverföringsmetod används för att överföra dokument från WWW-servern till WWW-klienten.

Hyperlänk: En länk i ett dokument som leder till ett nytt dokument när man aktiverar länken. Visas ofta med annan färg eller typstil på skärmen.

Hypertext: Textdokument som innehåller hyperlänkar till andra dokument som i sin tur innehåller hyperlänkar till andra dokument och tack vare detta leder till en potentiellt oändlig mängd information. I WWW kan hypertextdokumenten vara placerade var som helst i världen, WWW är hypertextbaserad.

Inline image: Bilder i WWW-dokument som visas för användare med klient-program kapabla att visa bilder. Bilderna är skiljda dokument som hämtas efter att själva textdokumentet har överförts och kan stängas av helt för att snabba upp hastigheten på användningen.

IP (Internet Protocol): Definitionen för grundmetoden att göra datapaket som överförs genom Internet från en maskin till en annan maskin. Telefoner har telefonnummer. Internet-anslutna datorer har IP-adresser.

IRC (Internet Relay Chat): Samtalskanal på nätet. En öppen textruta för textbaserad kommunaktion i realtid. Indelad i channels, kanaler.

ISDN (Intergrated Service Digital Network): Ett digitalt nätverk för överföring av data, bild, text och ljud i hög hastighet.

Klient: Program som tar kontakt till en centralmaskin. I WWW är det ett program som gör det möjligt att läsa och tolka HTML-dokument på användarens maskin. Även kallad "browser"

MIME (Multi-purpose Internet Mail Extensions):

Modem (modulator/demodulator): Apparat som seriellt överför data från datorns rs-port till den typ av signaler som kan överföras genom telefonlinjer.

POP3 (Post Office Protocol 3):

PPP (Point to Point Protocol): En definition för Internet-förbindelse genom serieport. PPP är en nyare standard än SLIP och innehåller en hel del förbättringar.

SLIP & CSLIP ((Compressed) Serial Line Internet Protocol): En definition för Internet förbindelse genom serieport (t.ex. modem) Komprimerad förbindelse använder Van Jacobsen "header compression" (se VJ)

SMTP (Simple Mail Transfer Protocol):

TCP (Transmission Control Protocol):

Telnet: Metod för att ta kontakt och fjärranvända en dator genom Internet. Ofta startas en förbindelse med ett program som kallas "telnet" som gör datorn som man använder till en terminal till den dator som man tar kontakt med genom att använda telnet-protokollet. Några program som fungerar som telnet-terminaler: Kermit, WinQVT

TIA (The Internet Adapter): Metod för att skapa pseudoSLIP, alltså att via ett vanligt UNIX-skal(shell) imitera SLIP och därmed kunna köra exempelvis Netscape.

UNIX: Ett vanligt operativsystem för maskiner kopplade till nätet

URL (Uniform Resource Locator): Metoden att definiera olika dokument och resurser. Alltså ett slags "adresssystem" för till exempel WWW-sidor.

Usenet News: Samlingsnamnet på diskussionsgrupper (anslagstavlor) inom nätet. Öppna diskussioner om allt mellan himmel och jord. Det är inga nyheter, så News i namnet är missvisande.

UUCP (UNIX to UNIX CoPy): Kopiering av filer från ett UNIX-system till ett annat. Du skriver uucp avsändardatorns namn!filnamn mottagardatorns namn!filnamn.

Utropstecknet används för att skilja filnamnet från datorns namn.

VJ (Van Jacobsen header compression): En metod att lämna bort onödig information i datapaketen i SLIP och PPP förbindelser som försnabbar överföringen en del.

Web server: En maskin som innehåller WWW-sidor och som kör HTTP för att tillåta WWW-utbyte.

Modemterminologi:

V.21 300 bitar per sekunds datakommunikationsstandard

V.22 1200 bitar per sekunds datakommunikationsstandard

V.22bis 2400 bitar per sekunds datakommunikationsstandard

V.23 1200/75 bitar per sekunds datakommunikationsstandard

V.32 9600 bitar per sekunds datakommunikationsstandard

V.32bis 14400 bitar per sekunds datakommunikationsstandard

V.32ter 19200 bitar per sekunds datakommunikationsstandard

V.34 28800 bitar per sekunds datakommunikationsstandard

MNP2-4 Felkorrigeringsmetoder

V.42 Felkorringeringsstandard

Felkorrigeringen säkrar dataöverföringen genom att modemen kontrollerar om informationen kommit korrekt fram genom telefonlinjerna.

MNP5 Datakompressionsmetod

V.42bis Datakompressionsstandard

(snabbar upp överföringen genom att komprimera informationen som överförs)

Smileys

Nätet består till största delen av text. Det betyder att kommunikationen blir begränsad. Ett sätt att uttrycka sina känslor, eller åtminstone att förgylla vardagen, är genom "smileys".

:-) Den vanligaste, ett leende (Vänd boken på kant, så ser du)

(-: En vänsterhänt ler.

;-) Blink, blink

:-( Jag är lessen

:-/ Jag är fundersam

:-| Jag är likgiltig

 

Frkrtngr

Det finns också en mängd förkortningar som används.

IMO In My Opinion

IMHO In My Humble Opinion

IMNSHO In My Not So Humble Opinion

ASAP As Soon As Possible

RSN Real Soon Now

BTW By The Way

ROTFL Roll On The Floor Laughing

FYI For Your Information

DIY Do It Yourself

Att använda smileys anses idag av nätdigeratin (mer erfarna användare) som ett tecken på att man är en newbie. Men de är trots allt behändiga. Det finns flera hundra, många är fullständigt omöjliga att förstå. Förkortningarna är vanligare, de sparar så mycket tid. Tillsammans utgör de sociala koder som används för att skilja agnarna från vetet online. Efter en tid utvecklar man en sorts nätperson, och kan upptäcka sidor i sig som man inte visste fanns. Det är lite speciellt att ha en helt textbaserad kontakt, och till på köpet med fullständiga främlingar. Många anser att IRC är fullt av omogna glin som inte har nåt bättre för sig än att tjattra. Pojkarna skryter och försöker undantagslöst stöta på kvinnliga nätsurfare. Det är bara att ignorera dem. Det lönar sig att gå till ett mera avskilt ställe, som Club Wired. Det hålls igång av samma gäng som ger ut tidningen WIRED. Du måste ansöka om medlemsskap, men det är gratis. Via e-mail får du ditt lösenord och ditt smeknamn (handle eller alias) bekräftat. Ta kontakt med http://WWW.hotwired.com/

Låt oss ta en titt på grundstrukturen till World Wide Web, applikationen som gjort nätet så populärt.

 

Universell resurspekare - Universal Resource Locator - URL

I den stora mängd information och applikationer i Internet har det behövts något sätt att standardisera hanteringen. Därför har något som kunde kallas för "universella resurspekare" (Universal Resource Locator) definierats. Dessa URL:ar är intimt bundna till den hypertextstruktur som the World Wide Web baserar sig på, i och med att man kan bygga länkar från hypertextdokument även till andra Internetresurser, så länge man kan definiera dem som en URL.

En URL består av flere delar, först ges den metod eller resurstyp det är fråga om, t.ex. http: om det är fråga om hypertext, news: om det är fråga om en nyhetsgrupp. Efter detta ges adressen till den resurs man vill komma åt. Adressen kan vara en enkel adress till en dator eller en full adress med specifikt filnamn på resursen.

URL-exempel:

1. news://finet.svenska.prat En allmän finlandssvensk diskussionsgrupp

news: definierar en nyhetsgrupp

finet gruppen hör til finet strukturen

svenska diskussionen går på svenska

prat och är öppen för allmänt prat om ditt och datt

2. http://WWW.firma.fi/~petterson/fotoalbum.html (påhittat exempel)

http: definierar att det är en hypertextresurs (HyperText Transfer Protocol)

//WWW.firma.fi Detta är adressen på den dator som dokumentet är lagrat på. Namnet tyder på att datorn är dedikerad för WWW- användning och den finns i Finland.

/~petterson Dokumentet finns i användaren Pettersons eget filbibliotek

/fotoalbum.html Dokumentet heter fotoalbum.html och är alltså en html- fil som antagligen innehåller länkar till olika fotografier eller andra bilder.

 

Liten guide till intressanta WWW-sidor

AKADEMISKT

Åbo Akademi http://WWW.abo..fi/

Helsingfors universitet gopher://gopher.helsinki.fi/11/svenska

Svenska social- och kommunalhögskolan http://sockom.helsinki.fi/

Hanken http://WWW.shh.fi/

Finlandssvenska studentföreningar :

Teknologföreningen (Helsingfors) http://WWW.tky.hut.fi/.publish/tf/

Nylands Nation gopher://gopher.helsinki.fi/11/jarjestot/Opiskelijajärjestöt/Nyland

Vasa Nation gopher://gopher.helsinki.fi:70/11/jarjestot/Opiskelija-järjestöt/Vasa N

Spektrum http://WWW.physics.helsinki.fi/~spektrum

Svenska Naturvetarklubben gopher://gopher.helsinki.fi/11/jarjestot/Opiskelijajärjestöt/Svens

Axelbandet (Åbo) http://WWW.abo.fi/karen/special/axelbandet/

Infå (Åbo) http://WWW.abo.fi/~infa/

Politivas (Åbo) http://WWW.abo.fi/~agranhol/politiva.html

Studentföreningar vid ÅA:s gopher gopher://gopher.abo.fi/11/karen/special/

Övriga:

WWW Virtual Library http://WWW.w3.org/hypertext/DataSources/bySubject/Overview.html

Ämnesklassificering. Många specialister i olika länder bidrar till att uppdatera den här allmänna översikten av World Wide Web.

Feminism och kvinnovetenskapliga studier

http://sosig.esrc.bris.ac.uk/Subjects/ukfemin.html

http://english.hss.cmu.edu/Feminism.html

BIBLIOTEK OCH UTBILDNING

Helsingfors stadsbibliotek http://WWW.kaapeli.fi/~hkk/

Kabelknuten http://WWW.kaapeli.fi/

Mariehamns stadsbibliotek http://WWW.kaapeli.fi/~marbibl/

Övriga:

Biblioteksresurser på Internet http://WWW.kaapeli.fi/kirjastot/Fennica (Helsingfors universitetsbibliotek)

telnet:hyk.helsinki.fi/ login: hello user.clas01

Kongressbibliotekets katalog (Washington) telnet:locis.loc.gov

BUSINESS

Informationsandelslaget Katto-Meny http://WWW.kaapeli.fi/~katto/

Erbjuder medlemmarna (föreningar, författare, projektgrupper osv) elektroniska postadresser och möjlighet till publicering av information i World Wide Web via Kabelknuten, som andelslaget upprätthåller i samarbete med Helsingfors stadsbibliotek.

Schildts Förlag http://WWW.kaapeli.fi/~schildts/

Övriga:

Finländska företag i WWW http://WWW.cs.hut.fi/suomi.html#Yritysmaailma

Länkar till ett hundratal finländska företag som informerar i och använder sig av WWW.

Clinet Oy

Säljer Internet-anslutning åt företag, organisationer och privatpersoner.

Oy EUnet Finland Ab http://WWW.eunet.fi/

Säljer Internet-anslutning åt företag, organisationer och privatpersoner.

Tele http://WWW.tele.fi/.

Teles hemsida i WWW.

KULTUR

Elektrisk vers http://WWW.kaapeli.fi/~nvl/sahsarc.html

Söderströms Förlag http://WWW.kaapeli.fi/~soderstr/

Boknyheter från Söderströms. Blankett för bokbeställning via Akademiska bokhandelns elektroniska postadress. På Söderströms sidor finner man också en komplett utgåva i hypertext av "Berättelsernas återkomst", Tuva Korsströms intervjuer med femton europeiska författare.

Övriga:

Projekt Runeberg http://WWW.lysator.liu.se:7500/bw/runeberg/Main.html

Elektroniskt arkiv för (främst) klassisk nordisk litteratur från Bellman till Boye.

Association des bibliophiles universels (ABU) http://WWW.cnam.fr/ABU/principal/ABU.v2.html

Klassisk fransk litteratur (elektroniska texter)

Internet Poetry Archive http://sunsite.unc.edu/dykki/poetry/home.html

Dikter och diktuppläsning från ljudfiler.(Czeslaw Milosz och Seamus Heaney)
ALEX: Katalog över elektroniska texter på engelska

gopher://rsl.ox.ac.uk/11/lib-corn/hunter/

Gopher-länkar till över 700 elektroniska böcker och kortare texter, mest klassisk skönlitteratur och filosofi, som kan hämtas avgiftsfritt från Internet. Sammanställd vid universitet i Oxford.

MEDBORGARSAMHÄLLET

Nyhet 22.4. ! Manssidan http://WWW.kaapeli.fi/~mies/man/

Länkar till mansrörelsen, manslitteratur osv. Upprätthålls av jämlikhetssektionens manssektion.

Europaparlamentet förkastade patenteringen av genteknologi

http://WWW.kaapeli.fi/~hautala/MEP

Heidi Hautalas rapport (mars -94, på finska)

Ungdomsdatabanken http://193.64.201.2/

Händelser och begivenheter i Svenskfinland

news:finet.svenska.info

Övriga:

Naturskyddsförbundet http://WWW.sll.fi/

Medborgarorganisationer internationellt http://WWW.igc.org/

Länkar till information på APC-nätverket (PeaceNet, GreenNet, GlasNet, NordNet, Nicarao osv)

Bosnien news:soc.culture.bosna-herzgvna

MEDIER

Ny Tid http://WWW.kaapeli.fi/~nytid/

Finlandssvensk tidning som är med i Internet.

Övrigt:

Aftonbladet http://WWW.aftonbladet.se/aftonbladet/start.html

Aftonbladet distribuerar bl.a. sin kulturbilaga också via Internet.

Daily Telegraph http://WWW.telegraph.co.uk/

Den brittiska tidningens förstasidesstoff, artiklar mm.

Online Journalism Collection http://WWW.uta.fi/jarjestot/vostok/ojc/ojc.html

Studenterna i informationslära vid Tammerfors universitet ger utmärkt vägledning till nätmedierna.

Radiomafia http://WWW.radiomafia.yle.fi/radiomafia/

STAT OCH KOMMUN

Kommunförbundet http://WWW.kuntaliitto.fi/svenska/

Kommunförbundets svenska service.

Nykarleby http://WWW.kaapeli.fi/~nkby/

Åbo http://WWW.tku.fi/WelcomeS.html

Övriga:

Europeiska Unionen http://WWW.kaapeli.fi/eu.html

Kabelknutens EU-sida innehåller länkar till information på olika språk om och från Europeiska Unionen, bl a till EUs egen WWW-server (http://WWW.echo.lu/), diskussionsgrupper (News), tidskriftsartiklar och Tryckericentralen ABs EU-material. EU:s direktiv får man däremot endast mot betalning (7 mk/min) via Statens datamaskinscentral.

Länder och stater http://info.cern.ch/hypertext/DataSources/WWW/Servers.html

Lista över WWW-ingångar till länder i alla världsdelar, sammanställd vid CERN i Geneve.

Nordisk hemsida http://WWW.algonet.se/~nikos/nordic.html

Länkar till de nordiska regeringarnas information, till parlamenten och till WWW-servers I de nordiska huvudstäderna mm.

Tryckericentralen http://WWW.painatuskeskus.fi/

Tryckericentralen AB, visserligen numera ett privatbolag, distribuerar icke desto mindre avgiftsfritt (för mottagaren) regeringspropositionerna, författningssamlingens rubriker, Officiella Tidningen mm.

Kommuner och städer i Finland http://WWW.cs.hut.fi/suomi.html#Kunnat

Förteckning över finska kommuner och städer som tillhandahåller varierande information via WWW. I Uleåborg, som var först med det, kan man t ex se efter om det finns platser kvar till kvällens teaterföreställning.

Statistikcentralen http://WWW.stat.fi/

ÖVRIGT

Svenska språkbyrån http://kktk03.domlang.fi/ruotsi/ruotsi.html

Planerar bl. a. att inleda språklig rådgivning via Internet.

Övriga:

Lycos http://home.mcom.com/home/Internet-search.html

Lycos erbjuder för närvarande det effektivaste sättet att leta fram information ur World Wide Web med hjälp av sökord. Lycos är en databas för URL:er i WWW., upprätthållen av "vandrare" och "spindlar" (robotar), som oavbrutet förser databasen med färsk information om de nyaste WWW-sidorna.

Med ledning av t ex ordet ‘feminism’ gav Lycos 204 träffar, dvs länkar till olika dokument i WWW. Två av länkarna citeras ovan under rubriken "Akademiskt / Övrigt". Lycos drivs vid Carnegie-Mellon-universitetet i USA. Sedan tjänsten öppnades i fjol har systemet redan svarat på över tio miljoner förfrågningar.

Orkidéer http://sunsite.au.ac.th/thailand/orchid.html

Illustrerad guide till vilda orkidéarter i Thailand.

Tidszonerna http://WWW.bsdi.com/date?MET

Vad klockan är i olika länder och världsdelar.

Ordböcker http://WWW.mofile.fi/-db.htm

Bl a finsk-engelsk-finsk ordlista och Roget’s Thesaurus .

Erotiska bilder news:alt.binaries.pictures.erotica

Populärast bland tusentals Newsgroups på Internet.

Sammanställd av Mika Böök

 

Dessa tidningar

Ett bra sätt att lära sig mer och få tips är att läsa de tidningar om Internet som börjat fylla tidskriftshyllorna i våra mer välförsedda kiosker och bokhandlar. Veteranen inom området är amerikanska WIRED, som med sina tolv nummer per år kommit ut överlägset längst. WIRED är en rolig och välskriven tidning, där teknik-hypen börjat ersättas av mer kritiska artiklar. Mest handlar det om ny teknik i samhället och principdiskussioner, blandat med information om nya produkter och riktningar.

Den som vill ha mer handfasta tips, som Hur Jag Får Ut Det Mesta Av E-Mail, bör ta sig en titt på brittiska .net. Under sin korta existens (den startade julen -94) har den redan vuxit ur barnskorna och blivit en blaska att räkna med. Båda tidningarna är numera ganska lätta att hitta runt om i landet, och båda två är tyvärr lite dyra. Ännu halvfärdiga produkter är finska INTERNET och amerikanska Net Guide. Den som vill ha riktigt flippat utmanande sidor att bita i, bör studera MONDO 2000, som med oregelbunden utgivning presenterar otroliga påståenden som får Oliver Stones konspirationsteorier att verka infantila. Samtliga tidskrifter är rätt välgjorda och har en layout full av löften.

Denna guide har skrivits av

Johanni Larjanko kulturjournalist. Jobbar i Windows, med Netscape 2.0
larjanko@kaapeli.fi

Mika Böök verksamhetsledare vid KATTO-Meny. Jobbar bland annat i UNIX.
book@kaapeli.fi

Rasmus Vuori ADB-planerare på Allianssi. Jobbar bland annat i UNIX, med LYNX
vuori@kaapeli.fi

TEKNIK

T E X T