Digitala Oskulder

Det är nu svårigheterna börjar.
Den nya tekniken skall leva upp till sina rykten. Löftet om framtiden skall nån gång inlösas. Risken är stor att det blir platt fall. För framtiden är inte färdig ännu. Den är under konstruktion.
Den kommer i nästa version, alldeles snart. Vi lovar. På heder och samvete.
Få saker är så svåra att leva med som desillusionerna om den uteblivna framtiden.
Att läsa om den i framtidsinspirerade tidskrifter som Wired är en sak. Att stirra på en tom skärm med en blinkande prompt som skall föreställa Internet är en helt annan.
Verkligheten är idag inte särskilt märkvärdig.
Ännu,skulle optimisten tillägga.
Kom ihåg att den första hemdatorn kom för bara 15 år sedan. Idag är mångdubbelt kraftigare maskiner var mans egendom. Videobilder och stereoljud, CD-rom och en kraftig processor är standard.
Det sätter sina spår.
Självklart kommer vårt samhälle att förändras. Skulle bara fattas annat. Att påstå något annat är dumt. Datoriseringen är snart genomförd inom alla områden - på gott och ont. Nu vidtar digitaliseringen.

Internet har vuxit från ett begränsat forum för forskare till ett världsomspännande nät. Dess mest framträdande egenskap är mångsidigheten. Folk gifter sig online, beställer pizzor, bokar hotellrum, ser på rockkonserter, köper sig en gravplats. Det låter mest som ett skämt.
Vad har finlandssvenskarna att göra i Internet?
Ganska mycket, skulle jag vilja påstå.
Internet förenar människor över hela världen. Det är alltså ett globalt nät, i reell mening. Men det är uppbyggt av lokala nätverk. Typiskt för nätet är det lokala i det globala. För Finlands del handlar det om att skapa ett gemensamt forum för det finlandssvenska. Det låter kanske avskräckande. Men kom då ihåg att nätet inte är ett politiskt parti, utan en mötesplats. Idealet är ett öppet system, som inte kontrolleras av någon. En finlandssvensk nätnärvaro betyder två saker. För det första blir det möjligt att kommunicera med likasinnade, du är inte längre begränsad till Nedervetil eller Helsingfors. Diskussionsgrupper och World Wide Web-sidor med finlandssvenska teman/utgångspunkter har just börjat dyka upp. De kan erbjuda virtuella foto- eller konstutställningar, eller varför inte finlandssvensk rockmusik, med intervjuer, foton och låtar. Mångfalden i kulturlivet blir plötsligt tydlig. Detta leder automatiskt till den andra viktiga poängen: de internationella kontakterna. I samma ögonblick som något sätts in i nätet kan människor världen över ta del av det. Plötsligt blir vår kultur en del av världen. Vi kan inte längre klaga på hur utanför vi alltid är, eller hur perifera. Nätet har inget centrum. En annan finess är att nätet inte bryr sig om ålder, kön eller utbildning.

Tänk på Internet som på en telefon. Den är ett nytt medium, som i sig själv inte betyder något. Mediet är inte viktigt, utan vilka möjligheter det ger. Och, vilka risker. Kritiken går ofta ut på att nätverken passiviserar. Varför skall vi skicka elektronisk post när det finns vanlig? Varför skall vi möta människor on-line, istället för i verkligheten? Varför skall vi surfa i nätet, istället för att resa? Svaret ligger i att vi skall göra både och. Jag umgås inte uteslutande per telefon. Inte heller kommer nätet att göra mig till en blek och finnig nörd, gömd långt inne i garderoben framför den flimrande skärmen. Vi skall inte okritiskt ta till oss allt nytt, men inte heller vara rädda för förändring.
Cynikern skulle säga att utvecklingen kör över oss, att vi inte kan påverka. Det är sant att tekniken går snabbt framåt just nu. Allting andas brådska. Vi måste få fram den nya versionen, bygga framtiden klar. Vi kanske tycker att vi kommit långt.
I själva verket har det hela just börjat.
Vi har ännu inte blivit av med vår digitala oskuld.