Föreläsningsanteckningar

AV-journalistik
Föreläsningsanteckningar
Johanni Larjanko
HT-93

Datum: 1.9
Föreläsare: Pietilä

Följande är en genomgång av amerikansk forskning och utveckling inom massmediaforskningen.
Massmediaforskningen har skrivits olika beroende på författare. I regel har varje "ny" inriktning skällt ut de gamla och förklarat sin egen överlägsen. Över lag är det svårt att tala om ett gemensamt forskningsfält, eftersom fälten bara blir allt fler. En översikt rymmer tre huvuddrag, eller tre steg.

Det första uppstår i början av seklet, med frågan om hur massmedia påverkar. Utgångspunkten är massmedia och relationen till samhället, basen förankras i teoretisk forskning.

Fas två är uppkomsten av MCR (Mass Communication Research) på universitet. Detta hände i tyska Weimarrepubliken redan på 20-talet, men kom till USA först på 40-talet. Tyngdpunkten förläggs till empirisk forskning, tittarbeteende och smakval.

Den tredje fasen är en återgång till kopplingen samhälle-massmedia, med nymarxismen i ena hörnet och de empiriska kulturteoretikerna i det andra hörnet.

I och med steg tre är fältet splittrat. Det enda som förenar är en form av gemensam tematik, det vill säga att fokuseringen ligger på texterna och dess reception.

Ännu finns det inga "objektiva" översikter med ett helhetsgrepp. Alla som skriver är själva inblandade i den ena eller den andra rörelsen.

På femtiotalet skrivs historieböcker i MCR-anda. Enligt dem finns det två utvecklingssteg.

1. Alla teoretikerna har full tilltro till masskommunikationens totala makt. Detta eftersom
a) Masskommunikation påverkar direkt och omedelbart
b) Varför? Vi lever i massammhället, utan personliga relationer, ingen kontakt. Vi är oskyddade mot media. Relationer skulle ge alternativ, filter.
2. Sen kommer MCR. Den empiriska publikundersökningen slår hål på föregående teorier. Detta eftersom
a) Empiriska publikundersökningar visar att direkt påverkan inte är sann, det finns många budskap&kanaler.
b) Det moderna samhället är inte ett anonymt massamhälle.

MCR hamnar i kris under 60-talet, utmanas av nymarxismen. De skapar en delvis ny historiebild, där de lägger till ett tredje steg och omvärderar MCR. Nymarxisterna säger att MCR bara ersatte en gammal mytbildning med en ny. Empirin är tvivelaktig som svar på allt. MCR beaktar inte samhället.
De tredje steget är förstås nymarxismen, med, enligt dem, ett bredare perspektiv.
Kulturalisterna angriper å sin sida den negativa bilden av massmediaforskningens första skede.

Pietiläs egen genomgång av forskningens olika utveklingsskeden går i korthet ut på följande:
Före den egentliga forskningen har vi förstadiet. Det viktiga här är att pressen för första gången blir föremål för kritisk teoretisk forskning i det moderna, post-agrara samhället. Utgångspunkterna varierar.

Det sociologiska perspektivet jämför industrisamhället med det agrara. Frågan är hur pressen kan hjälpa till att hålla ihop samhället. Pressen är nervsystemet som förmedlar information.

Enligt ett gruppsykologiskt perspektiv är pressen ett problem. Det är ett massamhälle utan traditionella kontakter.

Datum: 3.9
Föreläsare: Hemánus&Niiniluoto

Motsättningen mellan semiologer och processmallens teori rör verkligheten som begrepp. Hemanus och Niiniluoto bekänner sig till ontologin, uppfattningen att det finns en sanning oberoende av människan. Denna sanning kan mätas.
Popper:

M1 Natur, fysik
M2 Ande
M3 Kultur

Det avgörande är här det ontologiska kontra det kausala oberoendet. Skillnaden ligger i att verkligheten är oberoende av oss, men inte onåbar av oss. Trädet finns även utan oss, men vi kan fälla det. Detta är klassisk empirism och rationalism.

Descartes

Här kommer arvet från Descartes in, dualismen, det andliga och materian.
Kunskapen om "världen" och dess existens är problematisk.

Till detta kan vi ställa Humes problem:
-jaget är bara en samling iakttagelser
-kausaliteten är inte självklar
-induktionen är inte bevisad

Kant

Kunskap föds av subjektiva och objektiva resultat.
Kunskapens fokus ligger inte på tingen i sig, utan måste alltid hänföras till fenomenens värld. Iakttagelsernas former klassificeras enligt tid, rymd, kvalitet, kvantitet och kausalitet. Enligt Kant är denna kunskap fast, bunden och evig.

Kants teorier utvecklas till
Subjektiv idealism.

Jag skapar världen (Fichte).
Objektiv idealism

Denna riktning utvecklades av bland andra Hegel.
Fenomenalism

Denna modell är hämtad från Berkeley.
Fenomenologi

I den här kategorin hittar vi bland andra Heidegger och Husserl.
Pragmatism

Sanningen är lika med ett bevisat påstående.
Inre realism
Världen är inte som sådan utan bygger på vårt språk och våra kunskaper.
Relativism

Kants teorier har i dessa modeller utvecklats enligt historiska analyser, som hos Hegel, och språkliga, som till exempel Peirce.
Herrar Niiniluoto och Hemánus företräder själva en kritisk realism.

Vetenskapens fokus ligger på världen som sådan. Framsteg görs när kunskapen närmar sig sanningen. Viktigt i sammanhanget är sanningens korrespondensteori.
Efter detta filosofiska dopp är det dags för koppling till journalistiken.
Relativisternas påstående att alla har en egen sanning är omöjligt, eftersom varje naturvetenskapare är materialist när han/hon stiger in i laboratoriet. På samma sätt jobbar varje journalist inom realismen, hur mycket han/hon än motsätter sig detta.
Korrespondensteorier kallas ofta för naiva av sina kritiker. Varför? De finns nog kvar. Postmodernismen säger sig till exempel bland annat ha upplöst föreningen ord-referens, men använder sig samtisigt själv av just dessa referenser. Sant är att referensernas användning blir allt svårare.
Relativsterna påstår att alla människors tolkning av världen varierar. Det är visserligen sant att vi har många tolkningar, men inte i ett oändligt antal. Sist och slutligen kan de relativt enkelt kategoriseras. Detta vet var och en som har lite erfarenhet av området. En poäng i sammanhanget är att samhällets förmåga till mångtydighet är begränsad och därför bygger många tolkningar på sociala överenskommelser.
Som lösningsförslag på den uppenbara konflikten föreslår Hemánus en proportionell realism kombinerat med en viss relativism.

Datum: 8.9
Föreläsare: Nordenstreng

Följande föreläsning behandlar

Medborgare
Media
Samhället

på ett begreppsplan.

Pressteorierna står för doktrinerna och paradigmen, etiken är värderingar inom journalistiken.
Samhället behöver en idéernas fria marknad. Frihet är ett medel för högre mål, och inget mystiskt. Vad är detta högre mål? Även onda saker måste få komma fram och slåss mot det goda, och bli besegrat. Godhet och sanning är slutmålet.
Dessa tankar utvecklade John Milton ur John Stuart Mills texter. yttrandefrihet har här inte frihet som huvudmål, utan mänsklighetens andliga utveckling.

Ur dessa teser har fyra pressteorier hamrats fram

Auktoritativ.: Den äldsta formen, knuten till hårt styrd centralmakt och monarki.
Liberal.: En fri, oberoende press som är självreglerande. De ekonomiskt starka kommer till tals.
Socialt ansvar.: En sanningsenlig, täckande och intelligent redogörelse för dagens händelser i ett sammanhang som ger dem mening. Frihet och ansvar kompletterar varann. Försvarar en tidning/stad-tanken och menar att även då kan yttrandefrihet råda. Det tidigare gemensammas bästa är nu frihet för utgivaren. Modellen försöker ge tillbaka värderingarna för det gemensamma bästa.
Totalitär
.: Sovjetsystemet, en återgång till den auktoritativa modellen. Den traditionella bilden av detta system formades under det kalla kriget

Merril kritiserar tre liberala myter.

. Medborgaren har rätt att veta. Full frihet kolliderar med den rätten. Närmare bestämt journalistens frihet att göra vad han/hon vill.
. Tillgång till media. Kolliderar med medias frihet att välja själv.
. Fjärde statsmakten. Denna uppfattning tvingar media att gå i opposition och begränsar därmed friheten för media.

Merril är anarkist och postmodernist innan det begreppet uppfunnits. Ingen eller få tar honom på allvar.
Nu ser vi samhället falla sönder. I den nya situationen blir medias roll viktigare, med eller mot sin vilja. Den traditionella kopplingen till samhällets maktstrukturer är inte längre nödvändigtvis sann. En ny historieskrivning behövs, och är på kommande.

Vi ser fem paradigma.
. Liberalistisk. Om enskila människors intressen.
. Socialt ansvar. Den klassiska förklaringen från Hutchins-kommittén.
. Kritisk, "Marx". Spänningen mellan majoriteten och minoriteten.
. Styrande-demokratisk. Helsingin Sanomat fenomenet och teorin om en objektiv nyhetsideologi.
. Kulturell. En kulturell-samhällelig mall. Liberalismen+samhället. Det handlar om mening, om rätt att veta. Sparka alla journalister som jobbar med schabloner och mallar, som döljer "sanningen".

ETIK

Journalistens roll. Vi ser två extremer med mellansteg.

Etiken är god journalisisk sed=korrekt redaktör och moralfilosofi.
Frankenan delar in moralfilosofin enligt följande:

Den nya inriktningen är från teleologisk till deontologisk moralfilosofi, bland annat ovan skisserade kulturmodell bygger på denna. Detta är i skenet av västerlandets ideologiska kris och efter kommunismens fall.
Ända sedan 1600-talet har utveckling, modernisering och förbättring varit huvudmålet i alla system. Nu kommer en reorganisering, med eller mot vår vilja. Pressens frihet och självständighet ökar, med eller mot dess vilja.

Datum: 10.9
Föreläsare: Soramäki&Liedes

Rundradioverksamhet enligt de stora bolagen i Europa. Det finns två regleringsmodeller: 1) statsägda bolag och 2) statskontrollerad och reglerad verksamhet. Båda föreläsarna menar klart att reglering är nödvändig.
Argumenten är i huvudsak följande:

-Traditionellt har verksamheten setts som ett naturligt monopol, på samma sätt som tele, el, gas osv. Detta förändras nu.
- Public-service tanken har dominerat. Nu går vi eventuellt mot betal-verksamhet i olika former.
- Det rådande systemet ligger i nationens intressen.
- En geografisk rättvisa har styrt; oberoende av var i landet du bor får du samma service.

USA använder ekonomiska argument för deregulering, Europa ideologiska argument mot.
YLEs regleringspolitik baseras på sociala grunder: samma service i hela landet, stabilitet och pålitlighet.
Deregulering innebär privatisering, samt att tillåta nya aktörer. Förr begränsades möjligheterna av antalet frekvenser, men ny teknik gav nya möjligheter, exempelvis satellit-tv och kabel-tv. Trycket på marknaden ökade, nya aktörer ville in och tjäna pengar. De gamla monopolen bröts. I Finland ligger nya lagförslag för beredning i ministerierna. Förslagen till ny Rundradiolag föreslås träda i kraft under 1994.
Fortfarande är det yttrandefrihet, pluralism och demokrati som sägs styra utvecklingen. Den bakomliggande politiken inför dessa förändringar kan det vara svårare att definiera. Ett exempel är Finlands uppenbara svårigheter med en medveten policy-making.

Reglering:

På det internationella planet har vi teletrafiköverenskommelser, Gatt-diskussioner och på kommande är en överenskommelse om service&tjänster. Europa slåss nu för kvoter på minst 50 % egen produktion i de europeiska näten, vilket strider mot Gatts avtal om most favoured nation. Diskussioner förs också kring exakt hur nya aktörer skall få komma in på marknaden.
Nu söker Europa undantag för svaga marknader, för att försäkra fortsatt subventionering. Här finns möjligheter till kohandel mellan USA-Europa.
I dagsläget säljer EU AV till USA för cirka 300 miljoner (mark?) årligen. USA säljer AV till Europa för ett par miljarder.
EU vill satsa 30 miljarder ECU på utbyggnad av AV. Kommunikation jämställs idag med utbildning och forskning för att lyckas genomföra EU.
Utvecklingen går mot ett slags Europas förenta stater, med en central insamlingspunkt i Bryssel. Denna maktkoncentration innebär att vi ser en av världens starkaste organisationer födas.

Datum: 15.9
Föreläsare: Tiihonen

Jenssen och Rosengren delar upp publikundersökningar i följande kategorier.

1. Effects research

Folk är rädda för effekterna av nya medier, forskning blir populärt och får pengar. Utgångspunkten är sociologisk. Metoden utvecklas till undersökningar av kort-effekter, direkt-effekter, lång- och indirekta effekter. Detta påverkar valet av forskningsmetod. Survey passar till exempel för undersökning av längre tids påverkan.

2. Uses and gratifications research

Vad gör vi med media? Utgångspunkten är humanistisk. Det konstateras att vi har olika behov, såsom avslappning, belöning, osv.

Undersöker hur folk konsumerar. Nya frågeställningar är hur vi ser på TV idag, hur följer vi med program.

3. Cultural studies

I stort sett samma sak, men med lika betoning på utkodningens differentierade natur. Forskning i brett perspektiv; medias roll i människors vardag. Det räcker inte med att forska i publiken, även budskapet är viktigt.

Stuart Hall har påpekat tolkningens två plan, avsändarens och mottagarens. Detta styrs av diskursen och språkregler.
J&R talar även om literary critisism, men det tar inte Tiihonen upp. Även reception analysis faller bort.
Den föredragna läsningen av en text kan ifrågasättas av kritiska tittare. En professionell läsning är hur media-folk läser media. Sen finns även förhandlad läsning och motsatt läsning.
Morley konstaterade att olika grupper läser en text olika. Men hans teorier om klassbundet läsande håller inte streck. Snarare finns det olika tolkningspubliker.

Nu för tiden finns det regler för kvalitativ forskning, den är inte helt intuitiv.

Datum: 17.9
Föreläsare: Ahonen

Denna föreläsning var jag inte med på och refererar därför inte. Det är den enda föreläsning jag inte refererar.

Datum: 22.9
Föreläsare: Kivikuru

Journalistikforskningen föredrar dramatik. Om den saknas skapas den. Vi skall inte döma ut den kvantitativa forskningen, den kan ge diskussionsunderlag. Ännu är den kvalitativ forskningen mycket ovanlig i Finland. De få försök som förekommit har kritiserats hårt. Lippman säger att journalistik bygger på stereotyper, vilket gör det hela begripligt för gemene man.

Myten om den undersökande journalistiken som klarar allt själv. Kan inte samarbeta.
Färdiga strukturer förändras inte, ny teknik blir inte accepterad.
Hur upprepningen påverkar receptionen och förståelsen, vi borde forska i hela utbudet.
Mottagandet analyseras idag, men inte mediet.
Vilken effekt har källan på artikeln? Manipulationen av media blir intrikatare, med förtäckt textreklam.
När man läser forskningsrapporter kan det vara skäl att kolla om forskaren kommer utrifrån eller har han/hon jobbar inom fältet?
Insideforskaren drivs ofta av ett behov att att förbättra, den som kommer utifrån är nyfiken och utan fördomar. Vi kan fråga oss om forskningen måste förbättra.

AGENDA

Den offentliga agendan är ganska anarkistisk, men samtidigt ganska orörlig.
Det är inte vad folk tänker, utan om vad folk tänker.
Publikens agenda är mediabaserad och vardagsbaserad.

Nya riktningar vi kan se är
-mediaintensitet, upprepning och bredd.
-multikanalsjämförelser
-kortare uttag på grund av den fruktansvärda mängden

Det största hotet är dominerande rutin i arbetet. Dagens inarbetade metoder ifrågasätts inte.

Vi kan med rätta fråga oss vad journalistens roll idag är om han/hon bara slår på mikrofonen, om allt val flyttas över till mottagaren.

Datum: 24.9
Föreläsare: Paasio&Picard

Ekonomin och finansieringen av mediahusen styr deras utgångspunkter och möjligheter.

Media är konsumenternas och försäljarnas mötesplats. Det är två produkter som säljs; själva tidningen, och tillgång till konsumenterna.

Detta är det gamla systemet, vilket lett till prisökningar på 40 % under 20 år inom den grafiska industrin i Finland. Istället borde det vara

Denna utveckling leder till att 25-40 tidningar dör i Finland inom 5 år. Det är 2/3 av hela industrin.

Vad kan göras?

-divestment, sälj tryckpressar
-joint ventures, dela på kostnader för distribution och tryck
-networks
-support

En titt på TV-situationen idag i Europa.
- 1. Motsättningarna idag ligger mellan Content Producers och Programming and Editorial Packagers.
- 2. Vem skall betala, publiken eller annonsörerna? Intressena går isär mellan distributionskanalerna och reklammakarna. Det finns för få nya program. Utvecklingen går allt mer mot repackaging. Programvaran tar helt enkelt slut.
Detta konkluderar mina föreläsningsanteckningar.