daTextBox=Historia
Jesus
Den kristna kyrkans historia b%F6rjar med Jesus. Namnet Jesus kommer fr%E5n hebreiskan och betyder r%E4ddare. Denna r%E4ddare kom inte till jorden som en %F6verraskning. I Bibelns Gamla Testamente finns flera profetior som talar om att det ska komma en messias. Denne Messias ska vara s%E4nd av Gud f%F6r att %E5teruppr%E4tta Israel och han kommer att f%F6das i Betlehem, i en familj av Davids sl%E4kt. N%E5gon g%E5ng mellan 8 f vt och 4 e vt f%F6ds det ett gossebarn i Betlehem. Pappan %E4r mycket riktigt av Davids sl%E4kt och heter Josef och mamman heter Maria. Judarna %E4r vid denna tid ett folk som %E4r kuvat av romarna s%E5 en fr%E4lsare och befriare %E4r mer %E4n v%E4lkommen. Om Jesu barndom vet man inte s%E5 mycket. Han v%E4xer upp i en liten by som heter Nasaret och l%E4r sig timmermansjobbet av sin pappa.
Det %E4r f%F6rst n%E4r han %E4r runt 30 som han blir d%F6pt av sin kusin Johannes och sedan b%F6rjar g%E5 runt i Gallileén f%F6r att predika, undervisa och bota sjuka. Det tog inte l%E4nge innan han fick "l%E4rjungar". Unga m%E4n som l%E4mnade sina hem och familjer bara f%F6r att f%E5 f%F6lja med Jesus och se n%E4r han jobbade.
Tolv stycken %E4r till slut den innersta gruppen kring Jesus. Dessa tolv m%E4n hoppas Jesus ska bli dem som sprider hans l%E4ra vidare. Han vet n%E4mligen att han sj%E4lv snart ska d%F6. Vilken var d%E5 hans l%E4ra%3F
Jesus ville att m%E4nniskorna skulle n%E4rma sig och f%F6lja Gud med hj%E4rtat och inte bara genom att lyda lagar. Han s%E4ger att den "yttersta tiden" snart %E4r h%E4r och att det d%E4rf%F6r %E4r br%E5ttom att v%E4lja hur man vill leva. Jesus tog ingen h%E4nsyn till alla de gr%E4nser och borden som finns i ett samh%E4lle. Han umgicks med kvinnor och barn, med utst%F6tta och fattiga och folk fr%E5n andra religioner och kulturer. (Det ni vill att m%E4nniskorna skall g%F6ra f%F6r er skall ni g%F6ra f%F6r dem, Matt 7:12) Han ifr%E5gasatte och v%E4nde upp p%E5 ner p%E5 saker som varit n%E4rmast sj%E4lvklara i hundra %E5r. Det gav honom v%E4nner men ocks%E5 fiender. N%E4r han sen rider in i Jerusalem p%E5 en fredlig %E5sna f%E5r de judiska ledarna nog. Tack vare ett tips av en av Jesu l%E4rjungar, Judas, s%E5 kan de gripa Jesus en m%F6rk natt. De anklagar honom f%F6r uppvigling och han korsf%E4sts p%E5 Golgata tillsammansmed tv%E5 r%F6vare. Men historien tar inte slut h%E4r. Utan grejen %E4r att n%E4r sen tv%E5 kvinnor ska g%E5 till graven f%F6r att ta hand om kroppen %E4r den tom. Liket %E4r borta.
De f%F6rst%E5r ingenting men Jesus uppenbarar sig f%F6r dem som en v%E5lnad och ber%E4ttar att han besegrat d%F6den och %E4r uppst%E5nden. Tron p%E5 uppst%E5ndelsen och ett evigt liv %E4r k%E4rnan i kristen tro. Apostlar
Apostel betyder s%E4ndebud och det kallar man dem som spred kristendomen d%E5 Jesus d%F6tt. Det %E4r l%E4rjungarna som fr%E4mst kallas apostlar men %E4ven Paulus kallas har den titeln. Apostlarna for runt i v%E4rlden och grundade f%F6rsamlingar. Petrus for till Rom, Andreas till Konstantinopel, Markus till Alexandria och Tomas till Antiokia. De anpassar sitt budskap efter kulturen och religionen p%E5 den plats dit de kommer vilket inneb%E4r att de utvecklar lite olika typ av kristendom p%E5 de olika platserna. Deras ber%E4ttelser om Jesus och deras undervisning i den nya tron blev basen f%F6r kristendomen och kom s%E5 sm%E5ningom att bilda den andra delen i de kristnas bibel: Nya Testamentet. Det var inte l%E4tt att f%F6rst%E5 hur man skulle leva enligt den nya l%E4ran. Hednakristna, s%E5dana som bytt fr%E5n hedendom till kristendom, tyckte att Jesus var det viktigaste och judekristna, konverterade judar, h%F6ll fortfarande kvar vid det judiska + Jesu l%E4ror. Paulus var en ivrig man. Han var inte en av Jesu l%E4rjungar men blir omv%E4nd och vill ge sitt liv %E5t att sprida den nya tron: kristendomen. Han for runt hela Medelhavet och grundade f%F6rsamlingar som han sedan brevv%E4xlade med f%F6r att svar p%E5 fr%E5gor som han inte hade hunnit med under bes%F6ket. Det viktiga han vill p%E5peka %E4r att syndernas f%F6rl%E5telse f%E5r dem som tror p%E5 Kristus och utan detta hj%E4lper det inte hur bra man %E4n f%F6ljer lagen. Paulus brev till sina unga kyrkor finns i Nya Testamentet. Paulus d%F6r 64 evt i f%F6rf%F6ljelserna av de kristna. 200-talet - 1000-talet
Under 200-talet b%F6rjar kyrkan organisera sig. Pr%E4st blir inte l%E4ngre den som talar h%F6gst och l%E4ngst utan man v%E4ljs och vigs till tj%E4nsten. Hemmen b%F6rjar bli f%F6r sm%E5 f%F6r att rymma alla nya f%F6rsamlingsmedlemmar s%E5 man b%F6rjar bygga st%F6rre samlingsplatser, kyrkor. D%E4r f%F6rr%E4ttade man nattvard, l%E4ste ur GT och ur apostlarnas brev. Kristna riter som dop och begravning f%E5r ocks%E5 d%E5 en form. F%F6r att hindra irrl%E4ror och kristna sekter b%F6rjade man samla ihop till en kanon, den textsamling som skulle vara det kristna r%E4ttesn%F6ret.
Det var inte vilka texter som helst som platsade. Kravet var att de skulle vara skrivna av en apostel dvs n%E5gon som hade verkat s%E5 n%E4ra Jesus som m%F6jligt. Denna samling blir sedan Nya Testamentet. Men %E4nnu fanns det massor med fr%E5getecken.
Hur skulle man nu fatta det h%E4r med fadern, sonen och den helige anden%3F Var de tre olika typer eller samma typs olika ansikten? Fr%E5n 300-talet b%F6rjar man tala om kyrkof%E4derna. De var l%E4rda farbr%F6der som satt och filosoferadekring den nya tron. Augustinus, Origenes, Athanasius, Tertullianus hette n%E5gra av dessa viktiga kristna t%E4nkare och mystiker. Efter hundratals %E5r av f%F6rf%F6ljelser av de kristna sker en stor f%F6r%E4ndring. Den romerska kejsaren Konstantin g%F6r inte bara kristendomen laglig i b%F6rjan av 300-talet han trycker %E4ven mynt med kristna symboler, inf%F6r vilodag p%E5 s%F6ndagen, kallar till kyrkom%F6ten och ger kristna h%F6ga tj%E4nster. Varf%F6r%3F Troligtvis var han inte sj%E4lv s%E5 djupt kristen men han s%E5g att 1) Kristendomen f%F6renade folk i det splittrade romarriket 2) Romarriket beh%F6ver ett till centrum. Konstantinopel ligger bra till och d%E4r %E4r m%E5nga kristna 3) Hans mamma gillar kristendomen. 380 blir kristendomen statsreligion i det romerska riket och Rom och p%E5ved%F6met f%E5r en allt starkare st%E4llning. Politiskt som religi%F6st. Kyrkan i det v%E4stra romarriket hade med tiden blivit n%E5got mer inriktad p%E5 dogmatik och kyrkoorganisation medan kyrkan i det %F6stra romarriket hellre sysslade med mystik, klosterliv och ikonm%E5leri. Det var inte s%E5 konstigt att en s%E5dan h%E4r splittring skedde. Rom och Konstantinopel var geografiskt l%E5ngt ifr%E5n varandra f%F6rutom att de l%E5g i tv%E5 kulturellt och historiskt fullst%E4ndigt olika delar av romarriket. Klosterv%E4sendet hade redan b%F6rjat utformas p%E5 200-talet. M%E4n drog sig ut i %F6knen f%F6r att i enkelhet och ensamhet l%E4ttare kunna koncentrera sig p%E5 Gud. Senare grundas eremitsamh%E4llen, kloster, f%F6r flere enst%F6ringar d%E4r man jobbade och bad under strikt schema. Munkarna gav l%F6ften om celibat och att under hela sin livstid bara tj%E4na Gud. Klostrena blir senare viktiga teologiska och sociala centra d%E4r munkarna b%E5de skrev och %F6versatte kristna verk, botade sjuka, hade skola samtidigt med att de mediterade, m%E5lade och bad. Under 1000 %E5r sprider sig kristendomen %F6ver Europa och %F6ver v%E4rlden. Viss mission %E4r "sv%E4rdsmission" -huvudet bort eller bli kristen- men l%E5ngt beror spridningen av kristendomen p%E5 att ett lands kejsare eller kung blir kristen och d%E5 blir landet, och folket, ocks%E5 kristet. P%E5 pappret. Men i praktiken levde "hednatron" kvar l%E4nge hos s.k. kristna m%E4nniskor. Kristendomen kom till Finland runt 1000-talet. Den kom ganska samtidigt fr%E5n v%E4st (Sverige) som fr%E5n %F6st (Ryssland). 1000-talet - 1500 Reformationen
Under den tidiga medeltiden %E4r Europa, till det yttre, en enhetlig kristen v%E4rldsdel. Klosterv%E4sendet och de kristna universiteten blommar. Men 1054 blir olikheterna mellan %F6st- och v%E4stkyrkan f%F6r stor och kyrkan delas. Den latinsktalande Romersk-katolska kyrkan har p%E5ven och Rom som bas medan den grekisktalande Ortodoxa kyrkan har patriarken och Konstantinopel som centra. Medeltiden var fylld med krig, pest och oroligheter. Folk var r%E4dda och vidskepliga. Behovet av syndabockar var stort. H%E4xf%F6rf%F6ljelser och br%E4nnande av "k%E4ttare" avl%F6ste varandra.
M%E4nniskorna gick omkring med st%E4ndig %E5ngest och skuldk%E4nslor. Det var kyrkan inte sen att utnyttja. Kanske man ocks%E5 ville v%E4l men de fula metoderna de f%F6reslog talar f%F6r sig sj%E4lva. T.ex. med att ge pengar till kyrkan kunde man k%F6pa sig syndernas f%F6rl%E5telse. P%E5ven har tappat mera och mera makt till kejsarna och g%F6r vad som helst f%F6r att f%E5 tillbaka tronen och h%E4rligheten.
Det %E4r bl.a. p%E5vens f%F6rfall och avlatshandeln som f%E5r Martin Luther att g%E5 i taket av ilska under 1500-talet. Martin Luther
%E5r 1483 f%F6ddes Martin i Tyskland. Hans pappa var ursprungligen gruvarbetare men hade jobbat upp sig och hade nu stora planer f%F6r sonen. Jurist skulle vara ett l%E4mpligt yrke, tyckte han. Martin, precis som de flesta barn, ville g%F6ra sin pappa glad.
Eller %E5tminstone inte arg och b%F6rjade d%E4rf%F6r studera juridik. Men han trivs inte och under ett h%E4ftigt %E5skv%E4der blir han s%E5 r%E4dd att han faller p%E5 kn%E4 och lovar att han skall bli munk om han %F6verlever detta. Pappan blir rasande men Martin f%E5r till slut lov att pr%F6va p%E5 klosterlivet. Men inte heller d%E4r %E4r han lycklig. Han g%E5r omkring med en st%E4ndig skuld mot allt och alla. Speciellt mot Gud. Han tror att han inte f%E5r frid f%F6r att han varken %E5ngrar eller g%F6r tillr%E4ckligt med botg%F6relse i form av b%F6ner, gudstj%E4nster, askes..Han %E4r st%E4ndigt r%E4dd f%F6r Gud och hans dom %F6ver honom. Pl%F6tsligt, efter tio %E5rs religi%F6sa pl%E5gor, inser han n%E4r han l%E4ser Bibeln att det inte %E4r goda saker som g%F6r en troende utan att troende g%F6r goda saker. Men inte ens det hj%E4lper om inte Guds n%E5d finns. Om man g%F6r en liten psykologisk analys av Martins gudsbild s%E5 kan man se att han upplever Gud p%E5 samma s%E4tt som sin pappa. En lynnig, op%E5litlig och kr%E4vande domare som aldrig blir n%F6jd.
P.g.a. av att varken pappan eller Gud n%E5gonsin ber%F6mmer honom eller s%E4ger att han %E4r bra som han %E4r s%E5 f%F6rs%F6ker han p%E5 tusen olika s%E4tt att bli s%E5 bra att ber%F6mmet eller f%F6rl%E5telsen f%F6r sina synder ska ge honom frid. Den nya insikten, att Gud inte f%F6rv%E4ntar sig en massa goda handlingar f%F6r deras egen skull, %E4r en s%E5 stor l%E4ttnad f%F6r Martin att han vill att alla m%E4nniskor ska f%E5 uppleva den. Det h%E4r %E4r b%F6rjan p%E5 reformationen. Reformationen
1517 spikar en arg Martin upp 95 teser p%E5 kyrkd%F6rren i Wittenberg. Teserna kritiserar att kyrkan tar betalt av folk f%F6r att ge dem syndernas f%F6rl%E5telse och garantera dem en plats i himlen. F%F6rl%E5telsen %E4r inte bara en sak mellan Gud och m%E4nniskan det %E4r ocks%E5 skamligt av kyrkan att g%F6ra pengar p%E5 folks r%E4dslor, menar han. Martin vill bara v%E4cka debatt kring det att kyrkan och p%E5ven har sp%E5rat ur fr%E5n det som evangeliet talar om. Men ingen i Vatikanen har lust att diskutera.
Ist%E4llet anklagas han f%F6r k%E4tteri 1520 och n%E4r Martin, i ilskorna, br%E4nner upp p%E5vens bannbulla blir han lagl%F6s och det blir ocks%E5 den som hj%E4lper honom. Martin flyr till ett kloster i Wartburg och d%E4r b%F6rjar han jobba frenetiskt med att %F6vers%E4tta bibeln till tyska. Hittills hade den bara funnits f%F6r tyskarna p%E5 latin och det innebar att det bara var n%E5gra f%E5 som kunde l%E4sa den och f%F6rst%E5 vad som sades. Men trots att p%E5ven g%F6r allt f%F6r att tysta honom s%E5 sprids kritiken mot den katolska kyrkan snabbt. Detta tack vare boktryckarkonsten som uppfanns p%E5 1400-talet. Martin Luthers kyrkokritik samt tankar om "den r%E4tta tron" blir snabbt bestseller. En ny inriktning inom kristendomen b%F6rjar ta form: den lutherska kyrkan. F%F6r lutheranerna %E4r det viktigt att:
Det %E4r m%E4nniskans tro som %E4r viktig.
Bibeln p%E5 folkets eget spr%E5k. D%E5 beh%F6vde man inte lita p%E5 p%E5var och pr%E4ster utan kunde reda ut sin relation till Gud p%E5 egen hand.
Guds n%E5d och f%F6rl%E5telse kan inte f%F6rtj%E4nas med varken pengar eller handlingar.
Tv%E5 sakrament har Jesus instiftat: dopet och nattvarden och de %E4r de viktiga.
Pr%E4ster f%E5r gifta sig. Martin gifter sig med en nunna p%E5 rymmen, Katarina von Bora.
Gudstj%E4nsten och predikan %E4r det viktigaste i troslivet. Helgondyrkan, de flesta helgdagarna och klosterlivet avskaffas.
Kyrka och stat skall h%E5llas skilt. Kyrkan skall inte ha med pengar och makt att g%F6ra. Endast med andliga fr%E5gor. 1532 f%E5r lutheranerna religionsfrihet av kejsaren.
P%E5ven svarar med motreformation d%E4r bl.a. jesuitorden har stor betydelse. 1600-t
P%E5 1600-talet h%E4nder det en hel del inom det vetenskapliga. Kopernikus, Gallilei, Kepler och Newton kommer var och en med tankar och bevis om skapelsen, jorden och dess plats i universum.
Det utmanar kyrkan och dess v%E4rldsbild och de g%E5r till attack mot de enskilda vetenskapsm%E4nnen. Det %E4r s%E5ledes naturvetenskapens stora %E5rhundrade som den katolska kyrkan i sin tur m%F6ter med bannor, b%F6ter och egna universitet. Inom den lutherska kyrkan %E4r det pietismen som %E4r den stora grejen. Pietismen betonar renl%E4righet, p%E5nyttf%F6delse och personliga religi%F6sa upplevelser. Folket skall l%E4ra sig l%E4sa f%F6r att sj%E4lva kunna ta del av den m%E4ngd med andaktsb%F6cker och bibelkommentarer som kommer ut. 1700-t
Kallar man ocks%E5 f%F6r upplysningstiden. Betoningen av f%F6rnuft, nytta och m%E4nniskans r%E4ttigheter b%F6rjar att knuffa ut tro, religion och kyrka i marginalen i de vetenskapliga sammanhangen. Kyrkan igen har ett lite "mjukare %E5rhundrade" d%E5 det g%E4ller egna trosfr%E5gor. 1800-t
1800-talet %E4r ett demokratiserings%E5rhundrade. Folket b%F6rjar kr%E4va r%E4ttvisor och anklagar b%E5de stat och kyrka f%F6r att vara makthungriga. Industrialismen, darwinismen, marxismen och psykoanalysen %E4r fenomen som f%E5r sin b%F6rjan p%E5 1800-talet och m%E4nniskosynen, samh%E4llsynen och kyrkans roll genomg%E5r en stor f%F6r%E4ndring. Men vetenskapen och kyrkan n%E4rmar sig ocks%E5 d%E5 %E4ven trosliv och bibeln b%F6rjar unders%F6kas vetenskapligt. Samtidigt med detta sker en v%E4ckelser%F6relse inom kyrkan. V%E4ckelsen har sina r%F6tter i 1600-talet och pietismen. Bedjarr%F6relsen, de v%E4ckta, evangeliska r%F6relsen och laestadianismen %E4r n%E5gra av dessa v%E4ckelser%F6relser. Gemensamma n%E4mnare f%F6r dem %E4r att de %E4r religi%F6st konservativa samt att b%F6nem%F6ten och den personliga v%E4ckelsen, tron, %E4r centrala. 1900-t
Alla dessa 1800-tals fenomen g%F6r att religion och kyrka f%E5r en allt mindre betydelse. Det h%E4r kallar man f%F6r sekularisering. Religion blir n%E5got privat som man inte beh%F6ver f%F6rsvara eller g%F6ra i grupp. Men folk fort%E4tter att tro, d%F6pas, konfirmera sig, gifta sig kyrkligt och vill g%E4rna ha jordf%E4stning av en pr%E4st. N%E4stan 90% av finl%E4ndarna tillh%F6r fortfarande den evangelisk-lutherska kyrkan. Varf%F6r man v%E4ljer att tillh%F6ra en kyrka som m%E5nga inte l%E4ngre k%E4nner eller tror p%E5 kan f%F6rklaras med att traditionen fortfarande %E4r viktig. Trots sekulariseringen s%E5 finns det fortfarande ett aktivt kristet liv kvar i Finland. P%E5 slutet av 1980-talet blir det dessutom popul%E4rt igen med andliga och etiska fr%E5gor. En m%E4ngd b%F6cker, seminarier och kurser i andliga %E4mnen b%F6rjar ordnas runt om i Norden. Vissa s%E4ger att kyrkan kan tacka New Age f%F6r att intresset f%F6r det religi%F6sa livet har vaknat igen. Frikyrkorna etablerar sig ocks%E5 i Finland under 1900-talet. Baptister, Metodister, Fr%E4lsningsarmén och Pingstr%F6relsen %E4r v%E5ra mest aktiva frikyrkor. Frikyrkorna tillh%F6r inte den lutherska kyrkan men %E4r kristna r%F6relser. Inom frikyrkorna %E4r det viktigt med personlig omv%E4ndelse och att sedan h%F6gt vittna och profetera kring den. De olika kristna kyrkorna f%F6rs%F6ker att samarbeta och att inte f%E4sta sig vid varandras olikhet utan ist%E4llet se att att basen, Kristus, %E4r densamma. Detta arbete kallar man ekumenik. Eliade, M(red.) 1993. Encyclopedia of Religion. Macmillan.
Kyrkohistoria. 1996. cd-rom. Utbildningsstyrelsen
Murtorinne mfl.2000. Finlands kyrkohistoria I-IV.Artos Bokf%F6rlag Ewald S(red.). 1997.
Religionslexikonet. Forums F%F6rlag Wulff, D. 1993.
Religionspsykologi. Studentlitteratur.