Film

Filmspalten rapporterar från Mariehamn.

Av johanni Larjanko

Åland, en samling öar med 20 000 invånare, vad har de för filmutbud?

Det självklara centret för detta eventuella utbud är Mariehamn. Det är en låg stad, med röda bussar och många banker. Här bor 10 000 invånare.

Alla pratar svenska, alla skyltar är på svenska, två svenskspråkiga tidningar ges ut, och ändå är detta inte Sverige. Det är Åland.

Självstyret ger Ålänningarna en viss stolthet, man bestämmer själva.

Vad gäller kultur så bestämmer England&Amerika. Förutom svensk och finsk TV, båda numera med många amerikanska serier, så finns sky och Super.

Den enda överlevande biografen heter Savoy och även där slår filmer från USA bäst. Snuten i Hollywood 2 visades förra veckan. På kommande är Dirty dancing, 48-timmarsjakten, De omutbara, Roxanne och som en ljusglimt Den siste kejsaren.

Original som chef

Bio Savoy drivs av Elmer Andersson. Det är ett pensionerat original som är omöjlig att intervjua. Han svarar inte på frågor, om han svarar så förstår man inte hans dialekt. (om en fråga blir besvarad så är svaret inte sammanhängande. ) Vill man skapa sig en uppfattning om den enda människa som håller biokulturen i Mariehamn levande så får det bli genom att höra andras omdömen. Det är mycket intressant, för omdömena skiftar påtagligt. Vissa säger att han bara vill tjäna pengar, andra vill göra gällande att han visar "breda" filmer för att kunna visa smalare filmer också. Att han är ett original, det håller alla med om.

70 filmer om året får plats på Bio Savoy

För länge sedan fanns det tre biografer i Mariehamn, enligt vad legenderna berättar.

Den enda kvarvarande, Savoy, är byggd som en biograf ska se ut. En trevlig foajé med liten biljettlucka är det första man ser när man kommer innanför dörrarna. Sen fortsätter man till själva salongen.

Det är en stramt byggd, hög&rak salong. 400 platser röda stolar som för tankarna till busstolar. En liten duk på ena kortsidan. Dovt ljud, annars okej. Ljuset skiftar på duken, mycket konstnärligt. Inte sämre än biograferna i t.ex. Helsingfors. Tyvärr är bion stängd på fredagar, samt på sommaren. Publiken är ung och bilbunden. Söndag är den stora biodan i Mariehamn. Priset är samma som i riket.

Snuten2

En grabbfilm med grabbskämt, bröst häckar och biljakter. Skämt om pittar. Lagom respektlös, tar inte sig själv på allvar. Mycket enkel intrig, mycket skurkiga skurkar, många täta klipp som lockar till skratt. Mariehamns ungdomar skrattar tacksamt. En underhållningsfilm kort och gott. Sätena känns i ryggen efter filmen, ett minne mer bestående än innehållet i snutenreprisen.

Chaplin

Naturligtvis finns det en filmklubb i Mariehamn, föreningarnas stad.

Föreningen Chaplin visar en sex-sju filmer per termin. Det är nya kvalitetsfilmer blandat med gamla favoriter. Medlemsskapet kostar 60 mark per termin och ger fritt inträde till filmerna. I flera år har medlemsantalet legat runt 60-70 stycken, i stort sett samma gäng.

Ändå är filmerna man visar inte svåra, våren bjuder på Kairos röda ros, Vi är med barn, Stranger than paradise, etc. Filmerna visas varannan lördag på Savoy. om man ser några människor med filtar kuddar och termosar gå i samlad grupp på lördag eftermiddag, då vet man att det är chaplinisterna på väg till dagens högtidsstund. Attributen är mot kylan. Savoys uppvärmare kallas de.

Drömmar…

Alla i Chaplin är inte nöjda med den nuvarande ordningen. Drömmen om en egen biograf, med café och alla möjliga aktiviteter finns oxå. Lokalen är redan klar, gamla Kino mitt inne i stan En gång i tiden biograf har den blivit lagerlokal. Utsidan är typiskt biografisk. Det är lätt att tänka sig en bio där. Landskapet har förklarat sig villiga att ställa upp med pengar, men frågan är om det räcker. Lokalen är nämligen privatägd, och att både köpa och rusta upp den är ett dyrt projekt. Dessutom kvarstår frågan om det finns ett tillräckligt intresse bland Mariehamnarna. Man har ju inte ens en teater i stan. i och film, det är ju underhållning, eller hur ?

…som blev verklighet

Länge gick politiker och grunnade på vanför inga svenska filmer kom till Savoy, Sverige ligger ju så nära. Krångliga censurregler stoppar alla filmer.. De måste till Finland först, och det landet är ju inte precis känt för sin omfattande import av svenska filmer. Landskapet ställde upp, det hela blev en prestigefråga, avtal skrevs, tre filmer skall få direktimporteras. Efter Mariehamn fortsätter filmerna till riket.

Den första filmen var Mälarpirater. Allan Edwall känner ju alla till tänkte man. Men det ville sig inte alls så bra som man hade tänkt sig.

Publiksiffrorna blev betydligt lägre än vad man hade räknat med.

Skam för den som ger sig! Nästa film är Ormens väg på hälleberget av Bo Widerberg, den kommer i höst. Den tredje och sista filmen är i skrivande stund inte klar.

Öbio

Även på Brändö finns det en bio. Den visar film sporadiskt, i skolans gymnastiksal. Att visningarna inte sker så ofta. är inte så konstigt. Där bor nämligen bara 531 personer. Under 88 räknar man med att visa ungefär 17-18 filmer. Förra filmen, Iskallt uppdrag, drog inte mindre än 49 personer. Entusiasmen har svalnat lite effekter förra årets dåliga publiksiffror, men filmvisandet fortsätter. Valet av filmer sker efter önskemål från öborna, som förra söndagen önskade sig Blindträffen. Ålands filmutbud, ett skott i blindo ?