Brev från Bryssel 1/94 Juni
Efter tre intensiva månader i Bryssel är det dags för ett första nyhetsbrev. Det betyder inte att kontakten till Finland skulle ha varit bruten under denna tid--tvärtom--men hittills har kommunikationen mest inskränkt sig till en direktkontakt till Svenska kulturfonden och till den kultulpolitiska arbetsgrupp som både initierade och var med och verkställde etablerandet av en informationskanal i Bryssel.
Informatör eller ambassadör? Det har inte varit lätt varken för finlandssvensk press eller andra intresserade att hitta en lämplig benämning for arrangemanget i Bryssel. Begreppet "lobbyist" har även ibland felaktigt förekommit. Lobbying--forsök att påverka beslutsfattande for en tredje parts räkning--är inte den rätta beskrivningen av dagens verksarnhet. I stället handlar det om en selektiv informationsförmedling. P.g.a. eventuella missförstånd skall jag därför i mitt första nyhetsbrev riktat till finlandssvenska centralorganisationer och andra kulturinstitutioner koncentrera mig på att försöka ge en klarare bild av vad verksamheten här i Bryssel syftar till och hur den i praktiken fungerar.
Finlands intressen i förhållandet till EU tillvaratas i huvudsak av Finlands EU-delegation. För närvarande arbetar ett tjugotal tjänstemän på delegationen fullt sysselsatta med att utreda konsekvenserna av ett eventuellt finländskt medlemskap i EU. Delegationen leds av ambassadör Erkki Liikanen. Förutom av sedvanliga tjänstemän från utrikesministeriet består delegationen även av experter från övriga ministerier som är utlokaliserade till Bryssel. På detta sätt kan delegationen sköta en mycket bred bevakning av det finländska samhället, även frågor som är av betydelse for den finlandssvenska befolkningen.
I en utredning daterad 7.3.1993 av en arbetsgrupp inom Folktinget heter det att "En bevakning (av finlandssvenska intressen) via Finlands EG-delegation i Bryssel bör både ur ideologisk och pragmatisk synvinkel ses som en prioriterad lösning."
I en uppvaktning av dåvarande utrikesminister Paavo Väyrynen 1992 framhöll Folktinget att "det vore ändamålsenligt att även inrätta en specialtjänst for bevakning av frågor av intresse för den svenska befolkningen i Finland och for landskapet Åland." Detta förslag har ännu inte forverkligats men kunde kanske återaktualiseras i samband med tillsättandet av nya tjänster vid delegationen, i synnerhet vid ett eventuellt finländskt medlemskap.
Den finlandssvenska "intressebevakning" som i dag bedrivs i blygsam skala sker i bästa samarbete med Finlands EU-delegation och speciellt med delegationens ansvariga tjänsteman for kultur och utbildning, ambassadrådet Marja-Liisa Karppinen.
Vld sidan av den officiella intressebevakningen som Finlands EU-delegation ombesörjer har ett antal finländska intresseorganisationer for att förstärka den finländska insatsen även inlett en kompletterande intressebevakning. I dagens läge gäller detta t.ex. for lantbrukarcentralen, kommunförbundet, arbetsgivarnas centralförbund o.s.v. För Sveriges del har även de olika regionerna etablerat sig i Bryssel både för att följa med utvecklingen och kunna dra nytta av den.
Den finlandssvenska informationsverksamheten skiljer sig från de övriga organisationerna framförallt beträffande ekonomiska resurser, som i praktiken täcker en dag i veckan. För att projektet överhuvudtaget skulle kunna genomföras kravdes en lång och noggrann planering som tog sikte på att specificera både de finlandssvenska särintressena vis-a-vis
de europeiska institutionerna och därtill utreda hur man bäst kunde använda den begrän sade resurs som fanns att tillgå. Slutsatsen blev an man i detta skede bestämde sig for an bevaka de kulturella programmen inom EU och utvecklingen inom det europeiska medborgarsamhället. Verksamheten skulle i första hand bestå av förmedling av kunskap och kontakter.
Det internationella samarbetet på kulturområdet sker för Finlands del huvudsakligen i Europarådet, Nordiska Ministerrådet och Unesco. Trots att samarbetet med EU inom ramen för EES-avtalet är nästan obefintlig har EU:s roll framförallt på senare år kommit att betonas. Trots att EU inte har någon egentlig kuJturpolitik--det har de enskilda medlemsländerna och regionerna--så påverkas kulturen indirekt av ett stort antal politiska beslut inom EU-administrationen. Budgetmomentet för kuJtur uppgår till knappa 100 miljoner Fmk, som fördelas på en stort antal olika projekt.
Projekt med en kulturell anknytning stöds även av EU:s olika strukturfonder vars betydelse i praktiken t.o.m. är större än det officiella stödet till kulturen. Jag skall i ett senare nyhetsbrev närmare redogöra för EU:s strukturfonder.
Några av de viktigaste kulturprogrammen är följande:
--Böcker och läsning. I Finland har man speciellt intresserat sig for det s.k. översättningsstödet som syftar till att öka tillgängligheten av verk från de mindre språkområdena (dit hör både finska och svenska språket) inom Unionen. Budgeten har de senaste åren legat omkring 200 000 ECU. Översättningsstödet kan inte sökas av privatpersoner utan enbart av bokförlag inom EU som är intresserade av att översätta litteratur på de små språken. På denna punkt kunde man även förvänta sig ett stöd för att göra den finlandssvenska litteraturen mera känd i det övriga Europa.
--Kaleidoskop-programmet. Detta är det mest allmänt formulerade kulturprograrnmet inom EU som med en arlig budget på 4,6 miljoner ECU stöder kultursamarbete inom EU. För att kunna ansöka om understöd måste deltagare från minst tre medlemsländer delta i projektet. Kaleidoskop-programmet har genom åren stött såväl enskilda konserter, utställningar och framträdanden som kurser, seminarier och europeiska utbytesprogram.
Observera att dessa prograrn inte ingår i det nuvarande EES-avtalet utan är avsedda enbart för EU-medlemmar.
I ett senare nyhetsbrev hoppas jag kunna återkomma till det audiovisuella samarbetet samt ett antal tumregler för ansökandet av stöd från de europeiska institutionerna.
4.1 EUROPEAN FOUNDATION CENTRE
mera i betydelse. Med tredje sektor avser man traditionellt fonder, stiftelser och frivilliga organisationer med ideell verksamhet. Svenska kulturfonden är sedan en tid tillbaka associerad medlem i den europeiska paraplyorganisationen för fonder och stiftelser verksamma i Europa, European Foundation Centre.
4.2 EURO ClTIZEN ACTION SERVICE
Förutom EFC räknas även Euro Citizen Action Service som en av de viktigaste samlande krafterna i det europeiska medborgarsarnhället i Europa. ECAS är den naturliga, samarbetsparten för s.k. "Non-governmental organisations" (icke-statliga organisationer) Bryssel. Om EFC i forsta hand ar ett service organ för "grant-givers", den beviljande parten. så är ECAS det stora serviceorganet för den mottagande sidan, d.v.s. de ideella organisationerna.
ECAS representerar en ovanligt bred sektor av det europeiska medborgarsamhället med frågor i anknytning till kultur, hälsa, det sociala, medborgarrättigheter osv. Jag kan foreställa mig att ECAS i framtiden kommer att vara en viktig kontaktlänk för det finlandssvenska organisationslivet till den ideella sektorn i Europa. För närvarande är över 250 organisationer medlemmar i ECAS. Intressant att notera är att ECAS inom kort kommer att etablera ett regionalt kontor i Helsingfors (!) som i princip skall kunna ge samma service som huvudkontoret i Bryssel. Se under viktiga adresser för mera informa
lnformationen i detta forsta nyhetsbrev syftar i första hand till att skapa en någorlundaklar bild av vilka typer av kontakter som jag forsöker upprätthålla i Bryssel samt vilken funktion dessa olika organ har. Tanken är att vi med hjälp av dessa kontaktkanaler skall kunna hålla oss ajour med utvecklingen i Europa med tanke på lagstiftning, samarbetsprojekt, potentiella nya samarbetspartners och allianser, europeiska stödordningar, osv. De organisationer och instanser som presenleras i delta nyhetsbrev kommer i fortsättningen att komplelteras med nya namn.
När det gäller EU:s olika stödformer bör vi komma i håg att dessa blir tillgängliga enbart vid ett medlemskap i Unionen. Men en stor del av de europeiska stödordningarna är avsedda för samarbetsprojekt där vanligtvis tre länder förväntas delta. Ett första steg i riktning mot det europeiska medborgarsamhället eller kultursamarbetet består därför av att skaffa sig information om lämpliga samarbetspartners och projekt och först därefter av information om ekonomiska stödordningar.
Bryssel 25.5.1994
Med önskan om en trevlig sommar!
Tomas Sandell
Risto Kivelä och Kristina Hautala-Kajos: Kulttuuripolitiikka ja Euroopan integraatio, Undervisningsministeriet 1993
Statens Kulturråd informerar: Kulturrådet Nr 2-3 1993: EG och kulturfrågorna, Stockholm, 1993
Aktuella adresser:
Finlands delegation till EU Rue de Treves 100 1040 Bryssel tel. 32-2-287.84.11
Tomas Sandell Boulevard Clovis 12 1040 Bryssel tax 32-2-732,53.69 tel. 32.2.732.57.42
Euro Citizen Action Service Rue Defacz 1 1050 Bruxelles tel. 32-2-534.51.66 fax 32-2-534.52.75
Flllal I Flnland: Citizens Europe Finland Sosiaaliturvan keskusliitto Tavastvägen 58-60 00500 Helsingfors tel. 90-773 4105 fax 90-738 123
The Commission of the European Union Directorate-General 10 Directorate C/l . Culture Rue de Treves 120 1040 Bryssel tel. 32-2-299.94.14/295.11.11