Ett 20-tal svenskspråkiga deltagare från Österbotten var med på medlemsresan till St Petersburg 17 - 20 november 2005. Gunilla Kleis var reseledare i den "svenska" bussen. Inkvarteringen var ordnad i hotell Ohtinskaja. En del besök med svensk guidning hade ordnats.
Fredagen den 18 november var det en svensk guidad rundtur i Petersburg. Några svenskspråkiga deltagare från södra Finland deltog också i rundturen. Tyvärr var vädrets makter inte på vår sida. Det var snöfall och hård blåst, och det var inte så angenämnt att vistas ute, men gruppen fick i alla fall ta del av intressanta upplevelser.
Guide under den svenska rundturen var journalisten/författaren Anders Mård. Han är från Pedersöre i svenska Österbotten men han har bott många år i Petersburg. Han är gift med en ryska, har fyra barn, varav det äldsta började i skolan hösten 2005. Mård har bl.a. varit med om att ge ut böckerna "St Petersburg - metropolen runt hörnet" och "Tillbaka till Viborg".
Mård berörde under rundturen St Petersburgs historia och, utgående från egna erfarenheter, hur det är att bo i staden. Han sade att han trivs bra i Petersburg. Mård gav både positiva och negativa synpunkter på förhållandena i staden. Kollektivtrafiken, t.ex. metron, fungerar men biltrafiken är ofta kaotisk. Det byggs mycket i stadens förorter. Boendet i Petersburg är ett stort problem för de flesta. För vanligt folk är det svårt och mycket dyrt att skaffa en egen bostad. Svart eller grå marknad florerar. Klyftorna mellan rika och fattiga är stora.
Mård framhöll att ryssarna har en mycket positiv finlandsbild. Den är kanske för positiv. I Finland är det ofta tvärtom när det gäller Ryssland.
Den svenska gruppen deltog i övrigt, utgående från vars och ens intressen, i de många olika program som hade ordnats under de två dagarna i staden. Man besökte museer, konserter och historiska byggnader. Petersburg är ju Rysslands kulturhuvudstad. Också olika affärer i staden kunde besökas. Eftersom det totalt var ca 270 deltagare från olika håll i Finland fanns det goda möjligheter att träffa och utbyta tankar med andra samfundsmedlemmar.
På hemfärden var det paus i Viborg med lunch i Runda tornet och shopping på torget.
Vinterträffen i Österbotten blir i år senare och annorlunda än tidigare. En skolklass jämte lärare och några föräldrar från St Petersburg kommer med buss till Österbotten sista veckan i mars. Eleverna är från en skola med fördjupade studier i konst och musik.
Måndagen den 27 mars är gruppen i Malax vid Köpings skola, som ligger nära Malax kyrka. På eftermiddagen bekantar sig gruppen med skolan och dess elever. På kvällen ordnas ett samkväm i skolan där bl.a. skoleleverna från Petersburg medverkar. Det blir då närmast en vårträff dit samfundsmedlemmar och andra är välkomna.
En utställning av elevernas konstalster kommer att ordnas i Korsnäs bibliotek under ett par veckors tid. Närmare information om träffen ges senare.
Till inkommande sommar planeras en resa från Österbotten till Volhovregionen i Ryssland. Planerad tidpunkt är 6 - 11 juli. Resan går från Jakobstad via Vasa till St Petersburg där övernattning sker. Efter en rundtur i Petersburg går färden vidare till Volhovregionen.
Lördagen den 8 och söndagen den 9 juli besöker man Volhov och Staraja Ladoga med omgivningar. Den svenska sommarfesten ordnas i anslutning till Alexander Nevskij-festligheterna under veckoslutet 8 - 9 juli i Staraja Ladoga. Hemfärden måndagen den 10 juli går via Terijoki, vid Finska viken, där övernattning sker. På tisdag 11 juli blir det ett uppehåll i Viborg för shopping och promenader.
Det här kan samfundsmedlemmarna och även andra intresserade se fram emot. Närmare information ges senare till avdelningarna.
Förfrågan om resan kan göras till Gunilla Kleis, tel. 050 341 3676 eller gunkleis@hotmail.com eller gunilla.kleis@multi.fiLars Hyöty
Nästa års verksamhet inom Samfundet Finland-Ryssland färgas av samfundets egen kulturverksamhet och utvecklandet av medborgarkontakter mellan Finland och Ryssland. Det nya inom vår verksamhet är att vi även verkar för att utveckla medborgarkontakter mellan EU och Ryssland. Vi kommer också att genomföra det finsk-ryska kulturforumet. Under kommande verksamhetsår uppmärksammar samfundet även J.W. Snellmans 200-års jubileum och deltar i det finsk-ugriska samarbetet. Vi fortsätter naturligtvis den normala föreningsverksamheten och erbjuder vår tjänster - så som Rysslandinfo, kultur-och specialresor, visumanskaffning och språkkurser i Ryssland - till egna medlemmar och även andra verksamma inom Rysslandsamarbetet.
Samfundets vårfullmäktige behandlade utvecklandet av kulturverksamheten och drog upp riktlinjer för åren 2005-2008. Ett fungerande nätverk inom samfundet och med andra kulturorganisationer sågs härvid som viktig potential. Det skulle ge större kraftresurser för det sträva knogandet på både distrikts- och föreningshåll och vara av största betydelse inom kulturverksamheten, där vi ju eftersträvar upplevelser och ibland har ett visst deltagarantal som mål. Via kulturen kan vi lätt rikta oss utåt och även få nya medlemmar med i verksamheten. Samfundet vill också förnya verksamheten på sin kulturarena, vars uppgift är att fungera som en utbytesplats för erfarenheter,samt planera och kläcka ideer rörande samfundets kommande kutlurverksamhet. Det är även skäl att på distriktsnivå aktivera kulturkommitteerna till att bli den drivande kraft som utvecklar kulturaktiviteter.
Samfundet satsar på information, marknadsföring och skolning även inom kulturen. Det är bra att stärka sitt kunnande, så att vi kan närma oss flera målgrupper och rikta vårt utbud mot rätt håll. Vi utvecklar även den elektroniska kommunikationen som en del av vår kulturmarknadsföring och -information.
Men inte ens kulturverksamhet kan blomstra utan resurser. På samfundets alla verksamhetsnivåer, från lokalförening till centralkontor, bör man sköta om att det finns både ekonomiska och andliga resurser att tillgå. Glöm inte kulturen när budgetförslagen ska göras upp! Vi ska i allt större utsträckning använda oss av utomstående finansering och detta förutsätter goda samarbetspartners och ett längre planeringsspann.
Nästa finsk-ryska kulturforum ordnas den 10.-13.9.06 i Kajaana. Det är hög tid att börja förbereda projektförslag, till vilka samfundet sedan tillsammans med sin ryska samarbetspartner söker partners i Ryssland. Även föreningar och distriktsorganisationer kan aktivt vara med och utveckla förslag till samarbetsprojekt. Det kan vara projekt av både mindre och större format. Viktigt är att de berör kultur och ger samarbetsmöjligheter, så som t.ex kulturutbyte, gemensam skolning, verkställande av kulturproduktioner eller kulturturism. Du kan bekanta dig med forumsverksamheten på internetsidan www.kultforum.org. Härifrån kommer du också till kulturforumets ryska sidor.
Under nästa års andra halvår står Finland för ordförandeskapet i den Europeiska Unionen. Inom samfundets verksamhet reflekteras det här såtillvida att det ordnas ett forum, det första av sitt slag, vars uppgift är att begrunda framtiden för medborgarsamarbetet mella EU-områden och Ryssland. Till det här forumet väntas representanter från medborgarorganisationer, som samarbetar med Ryssland, samt deras ryska samarbetspartners och naturligtvis representanter från finländska organisationer, tillsammans 150-200 personer.
Samfundet har en mångsidig och intressant verksamhet. Jag hoppas, att den ska entusiasmera nuvarande medlemmar och locka så många nya medlemmar som möjligt. Det är viktigt att var och en deltar i att främja samarbetet med Ryssland och informerar om sin verksamhet utåt. På så sett ser och hör man oss och vi för vår sak eller samarbetet med Ryssland framåt!
Västra Finlands distrikts svenska kommitté och representanter för avdelningarna i svenska Österbotten var lördagen den 24 september samlade till verksamhetsseminarium i Gymnasiet i Petalax. Vid seminariet diskuterades främst avdelningarnas och kommitténs verksamhet under nästa år och framåt.
Gunilla Kleis, medlem i bl.a. samfundets centralstyrelse och i distriktets styrelse, inledde med tankar om hur vi skall möta framtiden. Det är svårt att få nya medlemmar, isynnerhet ungdomar, med i verksamheten. Men vi måste förklara vad som är meningen med samfundets verksamhet och varför det är bra att vara medlem i organisationen, sade hon.
- Det skall vara roligt och intressant att vara med! Små steg framåt kan leda till något större. Samarbete med andra organisationer är betydelsefullt.
En diskussion fördes om den nuvarande verksamheten i svenska Österbotten och hur den kunde utformas under de närmaste åren. Den största satsningen under ca 10 år har varit de inbjudna gästerna och artisterna, vanligen 9 - 10 personer, från Volhovregionen i anslutning till den svenska sommarfesten. Program har ordnats för de ryska gästerna i 4 - 5 dagar. Dessa arrangemang har varit omfattande och krävt stora ekonomiska åtaganden av de arrangerande avdelningarna. Från Österbotten har också gjorts en del besök i Volhovområdet.
Från en del avdelningar har framförts synpunkter om ryska gäster kunde bjudas in vartannat år och att man från Österbotten skulle besöka Volhovregionen och trakterna däromkring också vartannat år. Dessa synpunkter diskuterades också med Volhovdelegationen, som besökte Jakobstad i juli i anslutning till sommarfesten och man var för en sådan lösning.
Också ordnandet av sommarfesten i fortsättningen har diskuterats. Sommarfesten har ju varit en fin tradition, som pågått varje år sedan samfundets start. Åsikter har också framförts om att sommarfesten kunde ordnas vartannat år då ryska gäster inbjudes till Österbotten.
Bl.a. dessa frågeställningar diskuterades vid seminariet. En verksamhetsplan och ett förslag till budget för år 2006 antogs. Man gick in för att besöken i Volhovregionen och i Österbotten sker vartannat år.
En resa för medlemmar och andra intresserade ordnas från Österbotten till Volhovregionen och Novgorod i juli nästa år.
Man ville ändå fortsätta sommarfesttraditionen och gick in för att sommarfesten ordnas i samband med denna resa i Staraja Ladoga i anslutning till Alexander Nevskij-festen där andra veckoslutet i juli. Österbottniska musikanter och sångare skall också medverka i festligheterna. En delegation/artistgrupp inbjudes från Volhovregionen till Österbotten följande gång sommaren 2007.
Vidare beslöts att Petalaxnejdens avdelning arrangerar midvinterträffen i januari/februari.
Av programmet i övrigt kan nämnas att Gunilla Kleis berättade om och visade bilder från Finlandsdagarna i Tatarstans huvudstad Kazan i samband med stadens 1000-årsjubileum i juni där bl.a. Jepokryddona från Österbotten medverkade.
Lyckligtvis förstår vår stats ledning betydelsen av ett ömsesidigt förhållande till Ryssland . Det är bra att stå på god fot med sina grannar och att man även kan diskutera de problem som förorsakas av ett aktivt samarbete. De praktiska problemen uppstår när det gäller de flertaliga kontakterna över gränsen. President Putins besök visade att Finland och Ryssland fortfarande är vänligt inställda grannar och att även svåra saker kan tas upp till diskussion.Under besöket framgick det, att man på andra sidan gränsen strävar efter att bevara stabiliteten och utveckla Ryssland som en del av världsgemenskapen i intimt samarbete med Europa
Före Putins besök till Finland dominerades den finska-ryska relationsdiskussionen av de ryska militärplanens gränsöverträdelser över Finska viken. Nu är överflygningarna utredda och man har kunnat övergå till normal dagordning. Naturligtvis bör man vara noggrann i dylika frågor och när det finns orsak att ingripa, är det skäl att ta fram problemen i ömsesidiga diskussioner. Finland har handlat så i den här saken och det är bra. Förhoppningsvis iakttar även vår granne i framtiden större noggrannhet i dessa ärenden.
Handeln och det övriga ekonomiska samarbetet växer så det brakar och inte heller väntas det bli svagare i nära förutsebar framtid. Tvärtom har många näringslivsidkare, som väntat på en stabilisering i Ryssland, nu börjat agera. Finländska företag grundar företag i Ryssland och likadant gör ryska företag i Finland. Verksamhet av det här slaget kommer säkert att växa i fortsättningen. Framledes kommer vi också att i allt högre grad få se företag med ägare från båda länderna och när vi nu lever i en global världshandel, så med säkerhet även från tre länder. Finländarna har orsak att fortfarande aktivera sin ekonomiska verksamhet i Ryssland och minska på väntandet.
Under president Halonens diskussion med vårt grannlands president, tog hon fram de finsk-ugriska folkens ställning i Ryssland och nämnde, att hon hade fått oroväckande meddelanden från Mari-håll. Det är viktigt att man på rysk federationsnivå allt mer uppmärksammar säkerställandet av minoriteternas ställning och att man tillsammans med minoriteterna överlägger hur man ska förbättra deras ställning. Rysslands ekonomi har återhämtat sig och förbättrandet av minoriteternas ställning borde bli en aktuell statsangelägenhet. Det finns nu mera resurser att tillgå än för bara något år sedan. Många finsk-ugriska områden är även enligt ryska mått mycket fattiga. Ekonomiska trångmål förorsaker många gånger misströstan och framtiden fördunklas. Ryssland är medlem i Europarådet och redan detta faktum förpliktar till ombesörjning av minoriteternas rättigheter och framtid.
Under de senaste dagarna har man även hört positiva och glädjande nyheter från Ryssland. Priset för multipelvisum till Ryssland har sänkts och visumet kostar nu lika mycket för finländare som det ryssar betalar för sitt visum till Finland. Toppen! När hindren för ett allt livligare umgänge rivs, då är riktningen absolut den rätta.
Ryssland är åter Finlands största marknad. Det är anledning också för oss att vara aktiva, säger landshövding Peter Lindbäck. som är sammankallare för en arbetsgrupp som ska fundera på olika konkreta projekt för att blåsa liv i kontakterna mellan Åland och Ryssland.
I Mariehamn träffades i augusti nio personer som alla vill blåsa liv i kontakterna med Ryssland. Initiativet kommer från Yury Arutyunov, Rysslands konsul på Åland, och Heikki Talvitie, ordförande för Samfundet Finland-Ryssland och tidigare ambassadör i Moskva. Resultatet av dagens möte är en arbetsgrupp som ska fundera på olika konkreta projekt. - Till exempel inom handel, turism och kultur. Sådana kontakter kan vara till ömsesidig nytta för Åland och Ryssland, säger ordförande Heikki Talvitie, som besökte Åland med projektchefen Markku Kärkkäinen.
- Den ryska marknaden är väldigt intressant och har en enorm potential, säger handelskammarens VD Johan Eriksson. Han tillägger att språket och byråkratin emellertid ställer hinder i vägen och att risken att stöta på korruption är stor.
Olof Salmen som tillsammans med några andra ålänningar är delägare i ett företag i Novgorod som tillverkar utrustning för trädgårdar, inflikar att det gäller att sakta och försiktigt skapa ett förtroende hos sina samarbetspartners.
Lantrådet Roger Nordlund hoppas att intresset hos åländska ungdomar att läsa ryska ska öka, bland annat genom information om de möjligheter som då öppnar sig på arbetsmarknaden.
Föreningen Åland-Ryssland är sedan några år tillbaka vilande men inte nedlagd.
- Nu blir vi igen lite mer peppade att blåsa liv i den, säger ordförande Gudrun Salmen.
Trots att föreningen vilat har kontakterna fungerat. Två gånger har paret Salmen guidat runt grupper från juristskolan i Rostov vid Don på Åland och planerar nu en resa till den ryska staden.
Kerstin Österman
kerstin.osterman@tidningen.aland.net
I över 10 år har den finlandssvenska folkmusikgruppen Jepokryddona spelat, sjungit och ibland även dansat tillsammans till i huvudsak gammal bröllopsmusik från Jeppotrakten. De pigga och charmiga flickorna från Jeppo och Nykarlebytrakten har under ledning av Christine Julin-Häggman uppträtt i både Norden, Ryssland, Tyskland, Kanada, USA och Australien.
Under det andra juniveckoslutet ingick Jepokryddona i den finländska delegation, som åkte till Tatarstans huvudstad Kazan för att delta i den Finlandvecka, som anordnades i samband med firandet av Kazans 1000-års jubileum.
De blonda och muntra Jepokryddona med sin fartfyllda och glada musik spelade in sig i både tatarernas och ryssarnas hjärtan. Nu vet man i Tatarstan var Jeppo och Österbotten finns. Man vet också att det talas svenska där och att finlandssvenskarna är en språkminoritet i Finland.
Själv hade jag förmånen att följa med som tolk för dessa charmiga kulturförmedlare. Jag förstår mycket väl att Jepokryddonas skiva fått namnet "Åotråolit råolit", för det är just de här orden som bäst beskriver flickornas musik, framträdanden och gemenskap. Och när kulturen blir "Åotråolit råolit", ja, då är den verkligen som bäst!
Gunilla Kleis