Title:
Sammansvärjning - Om konspirationsteori och sanningssökande
Creator:
Mikael Böök
Rights:
Copyright (C) Mikael Böök 2011 CC BY–SA 3.0; Photo "New York July 2001" Copyright (C) Katri Lassila;
Publisher:
Into Kustannus Oy print ISBN 978-952-264-113-7 e-book ISBN 978-952-264-114-4
Date created:
2011-08-21
Sourcefile:
sammans~sv.sst
Filetype:
SiSU text 3
Source digest:
SHA256(sammans~sv.sst)= 99a5cfe5faba1a21fef530ff98c0d136bb4461e6fcc16569f120c7109dc15b40
Skin digest:
SHA256(skin_mika.rb)= bafa96b9adc09903809c336993b7a880904a917c581dbf41feafef479497a6f3
Generated by:
Generated by: SiSU 3.0.16-beta-rb1.9.2p180 of 2011w33/4 (2011-08-18)
Ruby version:
ruby 1.9.2p290 (2011-07-09 revision 32553) [i686-linux]
Document (dal) last generated:
2011-08-21 12:47:05 +0300
Sammansvärjning - Om konspirationsteori och sanningssökande
1
Förord — 10 å r efter 11 september 2001
2
När detta skrivs har vår jord snart kretsat fulla tio varv
kring solen efter 11 september 2001. Min muntur, som har blivit en
liten bok, kan förhoppningsvis tjäna som en inledning till
kritiken av konspirationsteorierna. Mitt beroende av David Ray Griffins
analyser för framställningen av 9/11 ä r uppenbart. I
likhet med Griffin behandlar jag den officiella historien om 9/11 som
en av konspirationsteorierna. Ett av syftena med den här skriften
ä r också att introducera och i någon mån
kommentera Griffins forskning kring 9/11.1
1. Hänvisningar till Griffins böcker om 9/11 fås fram via
namnregistret.
3
Vad konspirationsteori som allmänt begrepp och faktum
beträffar försöker jag ö ppna några
synvinklar. En möjlighet, som jag har lekt med, ä r att helt
enkelt dra ett likhetstecken mellan konspirationsteori och politisk
teori. Klokare tycks mig ä ndå vara att uppfatta
konspirationsteori såsom enbart ett viktigt delområde inom
politisk teori och samhällsfilosofi.
4
I bokens andra del antyder jag frågor om makt och bibliotek och om
en ljusare framtid för Europa. Som jag ser det
förutsätter svaren på dessa frågor att
konspirationsteorierna minimeras.
5
Orden sammansvärjning och konspiration har båda sina egna
motsvarighet på latin, dvs coniuratio respektive
conspiratio . Att svära (lat iuro ) och att
svärja (lat iuror ) ä r ju definitivt någonting
annat ä n att andas (lat spiro ) men denna skillnad ö
nskar jag inte göra något större nummer av. I politiken
ä r sammansvärjning, ungefär så tänker jag
mig, någonting ä ldre och i den meningen mer allmänt
ä n konspiration. När den romerska författaren
Sallustius skrev om Catilinas högst politiska sammansvärjning
kallade han sålunda sin bok De coniuratione Catilinae , inte
De conspiratione Catilinae . Senare har boken också
fått heta Bellum Catilinae , dvs Catilinakriget.
6
Krig, politik, sammansvärjning och konspiration hör alla ihop
— så har det å tminstone alltid varit. Huruvida det
måste vara så ä ven i fortsättningen ä r en
annan fråga.
7
Apropå sammansvärjningar, krig och konspirationer kommer
vår jord snart att ha hunnit varva solen tio gånger efter den
11 september 2001. I det sammanhanget skulle jag vilja
föreslå att vi funderar på vad ordet utveckling betydde.
Att man blev klokare, visare?
8
Fotnoter gör texten tyngre, påstås det. Å andra
sidan bör en sanningssökare försöka dokumentera
sina påståenden. Och om någon skulle vilja följa
upp denna korta inledning med vidare läsning och webbsurfande
så kan det väl vara bra med lite fotnoter innehållande
några länkar och källhänvisningar?
9
En berömd 1900-talsfilosof har sagt, att hela den
västerländska filosofin bara består av fotnoter till
Platon. Nu, på 2000-talet, får vi lov att inse, att de
ifrågavarande fotnoterna håller på att förvandlas
till hyperlänkar. Men jag tror, att sanningssökarna kommer
att behöva fotnoter också i fortsättningen.
10
Att kvinnor kan sammangadda sig under ö msesidig tystnadsplikt
ä r välkänt ä nda sedan Aristofanes skrev sin
pjäs på temat. Men känner man till några
berömda kvinnliga konspirationsteoretiker från
historien eller i nutiden? Ja, för egen del vet jag inte riktigt
vad jag ska svara på den frågan.
11
12
Du får mig att tänka på ett ö ra Jag gillar ö ron Ett ö ra ä r en tokig sak Öron ger mig skrattlust Att bli allvarlig ä r svårt Att bli allvarlig kan också vara farligt Jag behöver inte lära dig detta Det behöver inte pratas om ö ron
Min kära fru, författaren Leena Krohn och min goda
vän, historikern Martti Ahti har båda läst manuskriptet
till den här boken innan det går i tryck eller sprids som en
ebok. De har också påpekat diverse fel och brister och gett
mig goda råd. Jag ä r m a o skyldig dem ett stort tack.
-M.B.
13
I MÖRKA KONSPIRATIONER?
14
Griffin och 9/11 kommissionen. Inledning
15
Enligt den vedertagna tolkningen av händelserna den 11 september
2001 lyckades det islamistiska terroristnätverket al-Qaida, som
leddes av Usama bin Ladin, ö verrumpla USAs underrättelse-
och försvarsväsen. Nitton namngivna utländska
terrorister kapade fyra civila flygplan och använde två av
dem som missiler mot tvillingtornen WTC 1 och WTC 2 i New Yorks
World Trade Center . Tornen totalförstördes p.g.a
kollisionerna och bränderna. Med det tredje planet rammade
terroristerna försvarsministeriets huvudbyggnad Pentagon i
Washington. Det fjärde planet, som också var på väg
mot ett terrormål i Washington, störtade efter att
passagerarna hade lyckats ö vermanna kaparna.
16
Till stöd för denna tolkning finns först och främst
den officiella undersökningskommissionens rapport från juli
2004.2 Som rapportens författare står de tio
medlemmarna (5 republikaner, 5 demokrater) i
undersökningskommissionen, som tillsattes av USAs kongress och
president i november 2002 och som leddes av Thomas H. Kean och Lee H.
Hamilton. Kommissionen hade till sitt förfogande en medarbetar-
och rådgivarstab (ca 70 personer), som i sin tur leddes av f.d.
medlemmen av nationella säkerhetsrådet (under Bush
d.ä.), historikern Philip Zelikow.
2. Den utgåva jag har använt mig av ä r Thomas H.Kean,
Chair and Lee H. Hamilton, Vice Chair: The 9/11 Report. The National
Commission on Terrorist Attacks Upon the United States , St Martin's
Paperbacks 2004, som också innehåller några
tidningsartiklar ur New York Times, men däremot inte fotnoterna.
Man kan ladda ner hela rapporten inklusive fotnoterna från
regeringsförlagets hemsida. Se < http://www.gpoaccess.gov/911>
(i funktion 14.7.2011).
17
Men många människor betvivlar, att det som har sagts om
9/11-händelserna från officiellt håll ä r sant.
Journalister, forskare, studenter, familjemedlemmar till offren i WTC,
med flera har pekat på motsägelser och tagit fram
information, som stöder alternativa tolkningar av
händelserna. Varken den officiella 9/11-kommissionens rapport
från 2004, som fokuserade på det amerikanska
underrättelseväsendets brister eller senare utredningar av
händelserna i WTC och Pentagon har förmått tysta
kritikerna. Det har tvärtom uppstått en bred och brokig
"rörelse för sanning om 9/11" — "The 9/11 Truth
Movement" — och denna rörelse har bara fortsatt att
växa. 3
3. Webbsajten < http://www.911truth.org/>
har varit en ingång till "The 9/11 Truth Movement" i USA. I
Finland har webbsajten < http://www.11syyskuu.org>,
som skapades av Hannu Yli-Karjanmaa med flera, tidvis tjänat som
en portal för "sanningsrörelsen" om 9/11.
18
Berättelsen om 11 september, sådan som den formades och
spreds av nyhetsmedia, tycktes också mig från första
början föga trovärdig. Men under de första tre
å ren tänkte jag mera på vad 9/11-händelserna
skulle komma att betyda för den allmänna politiska
utvecklingen ä n på händelserna som sådana.
För ATTAC, vars finländska avdelning hade grundats på
våren 2001 och för Världens sociala forum, som hade
hållits första gången i Porto Alegre i januari 2001, ja,
för hela den internationella globaliseringskritiska rörelse,
som hade uppstått under 1990-talet och kring millennieskiftet,
framstod 9/11 som ett stort bakslag.
19
Under hösten 2004 och i början av 2005 utkom två
böcker om 9/11 av en amerikansk humanistisk vetenskapsman vid namn
David Ray Griffin. Den första boken, The New Pearl Harbor ,
4 publicerades ungefär samtidigt som den officiella
undersökningskommissionens rapport blev klar. Griffin
sammanfattade i stort sätt vad "sanningsrörelsen" vid det
laget hade kommit fram till. I sin andra bok om 9/11, som utkom i
början av 2005, tog Griffin 9/11-kommissionens "utelämnanden
och förvrängningar" under luppen.5 Griffins
ingående kritiska granskning av den officiella rapporten
lämnade föga tvivel om att denna snarare dolde ä n
avslöjade vad som hade hänt.
4. Griffin, David Ray: The New Pearl Harbor. Disturbing Questions
About the Bush Administration and 9/11. Foreword by Richard Falk.
Updated edition with a new afterword. The Olive Branch Press 2004.
Författaren ä r professor emeritus i religionsfilosofi och
teologi vid Claremont School of Theology i Kalifornien. Hans tidigare
akademiska produktion ä r omfattande.
5. Se David Ray Griffin: The 9/11 Commission Report. Omissions and
Distortions. The Olive Branch Press 2005.
20
Genom internet och djungeltelegrafen fick Griffins böcker stort
genomslag i Amerika och ä ven internationellt. Men det uppstod
inte någon motsvarande diskussion och debatt i dagstidningarna,
radion och televisionen. 9/11-kommissionen och dess uppdragsgivare, dvs
USAs regering, gick inte heller i svaromål. Chefen för
undersökningskommissionens medarbetarstab, Philip Zelikow, angav
tonen för vad jag skulle vilja karakterisera som den officiella
hållningen till kritikerna. Han jämförde dem med
Whack-A Mole , ett spel som går ut på att träffa
mullvadar som sticker upp huvudet genom spelbordet med en klubba.
"När vi skrev rapporten undvek vi noga att besvara några
teorier", sade Zelikow till Washington Post i oktober 2004, "det ä
r som att spela slå ned mullvadarna. Man lyckas aldrig träffa
dem alla". Zelikov påpekade vidare, att det inte ä r
lönt att diskutera med den hårda kärnan av
konspirationsteoretiker, som aldrig kommer att ge upp. "Men det
bekymrar vi oss inte om", tillade han. "Bekymrade blir vi först
när infektionen sprider sig som i Kennedymordets fall. Då kan
publikens förtroende undergrävas så mycket att hela
kroppen drabbas av bakteriehärden." 6
6. Se Morello, Carol: "Conspiracy Theories Flourish on the Internet",
Washington Post 7.10.2004; < http://www.washingtonpost.com/ac2/wp-dyn/A13059-2004Oct6>
(15.7.2011)
21
Det var då, på senhösten 2004, som också
undertecknad blev en av dessa oförargliga mullvadar, alternativt
livsfarliga bakterier. Jag läste alltså Griffins böcker
och parallellt med dem den officiella rapporten om 9/11. Och trots att
mer ä n sex å r har gått sedan dess anser jag
fortfarande att frågorna, som denna läsning väckte,
väntar på tillfredsställande svar. Här följer
den ö versikt av frågeställningarna, som jag gjorde
på den tiden. Jag låter texten stå som den publicerades
i Ny Tid 25.2.2005.
22
Varför prejades inte de kapade passagerarplanen av militärens
jaktplan innan de kolliderade med WTC-tornen och Pentagon?
23
Enligt reglementet borde den civila luftfartsmyndigheten (FAA)
omedelbart ha rapporterat om alla avvikelser från de avtalade
flygrutterna till flygförsvaret (NORAD), som i sin tur utan
dröjsmål borde ha sänt upp jaktplan för att
genskjuta ifrågavarande flygplan. Sådana uppsändningar
av jaktplan (den amerikanska termen för detta ä r
scramble ) utförs rutinmässigt. Enligt FAA gjordes det
67 gånger mellan september 2000 och juni 2001.
24
Kritikerna påpekade att FAA:s personal upptäckte den
första avvikelsen 8.14 (en kvart efter planets avfärd
från Boston 7.59) och blev på det klara med att det
rörde sig om en flygkapning kl 8.21 varefter de slog larm.
Nordöstra flygförsvarssektionen (NEADS) borde utan vidare ha
hunnit upp flyg nr 11, som kraschade i norra WTC-tornet kl 8.46. Ä
nnu bättre möjligheter borde militären ha haft att preja
flyg nr 175, som kolliderade med södra tornet kl 9.03 —
för att inte tala om flyg nr 77, som rammade Pentagon kl 9.38, dvs
52 minuter efter den första kraschen! Hur lyckades kaparna i alla
dessa tre fall med sina passagerarplan vinna kapplöpningen med
USAs flygförsvar?
25
Enligt den första versionen av händelserna hann
militären ö verhuvudtaget inte sända upp några
jaktplan före krascherna i WTC-tornen och Pentagon. En vecka
senare (18.9.2001) ä ndrade sig militärledningen och sade att
F-15 plan trots allt hade gått upp från flygbasen Otis kl
8.52 och från Langley kl 9.30. Dessa plan hade emellertid inte
hunnit fram i tid. Sommaren 2004 presenterade komissionen ytterligare
en tredje version av händelserna. Kommissionen skyller
misslyckandet på den civila luftfartsmyndigheten FAA:s
förvirring och klumpiga agerande, på försvarets
hierarkiska beslutsstrukturer och försvarsledningens bristande
fantasi. Griffin ä gnade närapå hälften av
Omissions and Distortions å t en detaljgranskning av de
uteblivna jaktplanens problematik. Viktiga men fortsättningsvis
outredda delfrågor rör bl a de exakta klockslagen för de
första meddelandena om kapningarna från FAA till NORAD,
klockslagen för upprättandet av telefonkonferenser mellan de
civila och militära myndigheterna och valet av flygbaser (Andrews
och Macguire låg bättre till ä n de som användes
— Otis och Langley — för att hinna i tid till New York
respektive Washington). Griffins slutsats ä r att kommissionens
rapport bara ger ytterligare näring å t misstanken att
militärledningen avsiktligt fördröjde
flygförsvarets intervention.
26
Hur kunde tvillingtornen WTC 1 och WTC 2 samt WTC 7 falla ihop?
27
WTC 1 rammades kl 8.46 och kollapsade kl 10.28. WTC 2, som
träffades av det andra planet kl 9.03, rasade plötsligt ihop
kl 9.59. WTC 7, som stod en god bit från WTC 1 och WTC 2,
kollapsade kl 17.20. Alla tre byggnader rasade på ett sätt
som påminner om avsiktlig demolering genom sprängning. Enligt
den gängse uppfattningen ska byggnaderna ha kollapsat av de skador
som flygplanen orsakade och de bränder som antändes av den
brinnande flygbensinen.
28
Kritikerna, till vilka ä ven fysiker, byggnadsingenjörer,
brandmän och andra specialister anslutit sig, har förundrat
sig ö ver att WTC 2 kollapsade före WTC 1 trots att branden i
WTC 2 började senare, var mindre och höll på att slockna
när tornet rasade. Men ett stort problem med den officiella
versionen ä r enligt kritikerna att WTC-tornens
stålkonstruktioner borde ha stått kvar också efter
kollisionerna och bränderna eftersom konstruktionsstål
smälter först vid temperaturer på ö ver 1300
grader. Bränder av det slag som rasade i WTC-tornen utvecklar helt
enkelt inte så höga temperaturer. Ett annat stort problem
ä r att tornen rasade med hastigheter, som närmade sig
hastigheten under fritt fall. De många intakta våningarna
under bränderna borde rimligtvis ha förhindrat rasen eller
å tminstone ha gjort dem betydligt långsammare. I
9/11-kommissionens rapport finns inga tecken på
förvåning ö ver de plötsliga rasen. Kritikernas
argument har helt enkelt förbigåtts och deras alternativa
förklaring till rasen, nämligen att byggnaderna raserades med
hjälp av sprängladdningar, nämns ö verhuvudtaget
inte. I en fotnot påpekar kommissionsrapporten i alla fall att de
yttre väggarna av 14-tums stålbalkar "bar upp största
delen av byggnadernas vikt" medan deras inre bestod av "ett
ihåligt schakt, i vilket hissar och trappor hade grupperats". Men
denna indirekta förklaring ä r grundfalsk, skriver Griffin,
eftersom kärnan i vart och ett av tornen var byggd av 47 massiva
stålpelare. I verkligheten var det dessa inre pelare som "bar upp
största delen av byggnadernas vikt".
29
Hur visste Giuliani att tvillingtornen skulle kollapsa?
30
De som sett Michael Moores film Fahrenheit 9/11 har inte kunnat
undgå att ställa kritiska frågor om president Bushs roll
i sammanhanget. Däremot har New Yorks borgmästare Rudolph
Giuliani framstått som en hjälte. Men i ett samtal med
journalisten Peter Jennings vid ABC News, gjorde Giuliani följande
anmärkningsvärda uttalande: "Medan vi opererade [från
nödcentralen på 23 våningen i WTC 7] fick vi veta att
World Trade Center skulle kollapsa och det kollapsade också innan
vi kunde ta oss ut ur byggnaden".
31
Problemet med det här uttalandet ä r att det inte fanns
någon anledning att tro att tvillingtornen skulle kollapsa.
Brandmännen som ä ntrade det södra tornet genom
trappuppgångarna anade det inte. Ä ndå kunde tydligen
någon berätta om de förestående kollapserna
för Giuliani så att han hade vetskap om dem innan de ä
gde rum. Borde inte kommissionen ha ställt några frågor
till Giuliani om detta, t.ex. frågan om vem som satt inne med
denna kunskap på förhand?
32
Varför förbigick 9/11-kommissionen det som hände med WTC
7?
33
En av de största luckorna i den officiella 9/11-rapporten
gäller byggnaden WTC 7. Denna byggnad kunde te sig relativt
obetydlig i jämbredd med de skyhöga tvillingtornen med 110
våningar. Men WTC 7 var trots allt också en väldig
skyskrapa med 47 våningar. Byggnaden inhyste, som vi sett ovan,
bl.a. borgmästarens nödcentral. Försvarsministeriet och
CIA disponerade ö ver våning 25 medan US Secret Service fanns
på våning 9-10.
34
P g a bränderna och sammanstörtningarna i WTC 1 och WTC 2
uppstod det visserligen smärre bränder också i WTC 7.
Ä ndå har ingen kunnat förklara hur det kom sig att WTC
7 plötsligt störtade samman sju timmar efter tvillingtornens
kollapser - såvida det inte skedde genom sprängning vid
byggnadens fot. Federala räddningscentralen (FEMA) lägger i
sin rapport enbart fram en skakig hypotes om att raset möjligen
kunde ha förorsakats av brinnande dieselolja. TV-nyhetsmannen Dan
Rather noterade för sin del att WTC 7s kollaps "liknade bilder som
vi har sett för mycket av på televisionen, som visar hur en
byggnad med avsikt förstörs med välplacerade
dynamitpatroner".
35
I kommissionens rapport förbigås WTC 7 med tystnad.
Också husägaren Larry Silversteins märkliga
erkännande (i september 2002) att han i förbigående hade
föreslagit för brandmästaren att det kanske vore
bäst att riva huset ("pull it") ifall brandkåren inte
lyckades få kontroll ö ver bränderna, har negligerats.
Till saken hör, att Silverstein sex veckor före 9/11 gjorde
upp ett långvarigt försäkringsavtal om WTC-byggnaderna.
36
Träffades Pentagon verkligen av en Boeing 757?
37
Attacken mot Pentagon uppvisar de mest förbluffande
motsägelserna i samband med 9/11. Innan vi tar upp frågan om
vad det egentligen var som kraschade i Pentagon bör vi notera att
Pentagon ä r utrustat med avancerade och automatiserade
missilförsvarssystem. Hur kommer det sig att dessa system ö
verhuvudtaget släppte igenom någonting som närmade sig
byggnaden genom luften?
38
Kritikerna anser sig ha belägg för att det var någonting
annat ä n ett passagerarplan av typ Boeing 757 som kolliderade med
USAs försvarsministeriums huvudbyggnad Pentagon. Enligt den
officiella versionen trängde Boeingen i sin helhet in i byggnaden.
Det finns emellertid fotografier av hålet i väggen
sådant det såg ut innan fasaden på den
ifrågavarande delen av Pentagon rasade. Fotografierna togs av
korpralen i marinkåren Jason Ingersoll och av AP-reportern Tom
Horan. Det runda hål i väggen som syns på fotografierna
har en diameter på ca 6 meter. Genom ett så litet hål
ryms inte en Boeing. Och vad blev det av Boeingens vingar, motorer och
den höga stjärten? Det syns just inga spår av dem
på fotografierna. Boeingens infallsvinkel och flyghöjd vid
själva kollisionen var också sådana att motorerna borde
ha plöjt upp fåror i gräsmattan utanför. Men
kritikerna påpekar att man kunde ha spelat fotboll på
gräsmattan — också efter kollisionen. Antag att den
officiella tolkningen stämmer, d.v.s. att Boeingen i sin helhet
på något konstigt sätt lyckades försvinna in i den
massiva byggnaden utan att lämna just någonting efter sig
utanför. Då borde väl å tminstone motorerna och
delar av flygskrovet ha å terfunnits inne i Pentagon? Om detta har
chefen för räddningsmanskapet senare gett olika, sinsemellan
motstridiga uttalanden. Men detta noterade kommissionen emellertid
inte, lika lite som den tog upp kritikernas huvudfråga: var det
faktiskt en Boeing 757 som rammade Pentagon?
39
Hur kunde de passagerare som omkom i Pentagon identifieras? Enligt den
officiella rapporten utvecklade branden inne i Pentagon så
höga temperaturer att flygplans-vraket smalt och försvann. Vi
står alltså igen inför problemet med osannolikt
höga temperaturer. Om metallen smalt, vad hände då med
planets passagerare? De måste bokstavligen ha gått upp i
rök. Ä ndå kunde passagerarna enligt Washington Post
(21.11.2001) identifieras med hjälp av fingeravtryck. Enligt en
annan version kunde de identifieras genom DNA-test. Samma
motsägelse vidlåder denna version. Griffin ställer den
logiska frågan: hur kunde kommissionen undgå att ta upp och
undersöka denna motsägelse?
40
Blev det fjärde planet nedskjutet?
41
Det fjärde flygplanet ska enligt den officiella versionen ha
störtat på en å ker. Enligt 9/11-kommissionen hade detta
flyg kraschat innan militären fick reda på dess existens.
42
Kritikerna har emellertid en hel del information som tyder på att
detta plan blev nedskjutet. En nyhetsrapport från CBS News och
uttalanden av en flygkontrollör samt av Paul Wolfowitz ger vid
handen att planet blev upphunnet av ett F-16 jaktplan. Såväl
utsagor från dem som fanns med på planet och från ö
gonvittnen på marken tyder på att planet angreps med en
missil.
43
Kommissionen misslyckas i sitt försök att bevisa att
militären inte kunde ha skjutit ned planet, skriver Griffin.
Å andra sidan lyckas kommissionen inte tillbakavisa indicierna
på att militären faktiskt sköt ned planet. Den tar inte
ens upp dem till behandling, konstaterar Griffin.
44
Vad vet vi egentligen om flygplanskaparna?
45
Kommissionen tillhandahåller en lista med 19 namngivna
flygplanskapare. Pinsamt nog har inte mindre ä n sex av dessa
personer senare låtit sig intervjuas av journalister. Griffin
formulerar kritikernas fråga: hur ska vi kunna tro på att
kommissionens rapport baserar sig på "noggrannt
undersökningsarbete" (Kean och Hamilton i sitt förord till
9/11-rapporten) ifall dess stab inte ens visste att Associated Press,
BBC och Telegraph hade påträffat sex av de påstådda
självmordskaparna vid liv?
46
Hur vet vi att just de 19 kapare som namngivits befann sig ombord
på de fyra planen? Flygbolagen har vägrat att släppa
ifrån sig de slutliga passagerarlistorna. Kommissionen hade dock
kunnat kräva att få se dem. Men ingenting i rapporten tyder
på att kommissionen ens diskuterat frågan om att
bekräfta flygplanskaparnas identitet. Kommissionen upprepade helt
enkelt den vedertagna historien om de 19 flygplanskaparna utan att
undersöka den närmare.
47
Frågor med anledning av Usama bin Ladins sjukhusvistelse i Dubai i
juli 2004
48
För den som inte tagit del av t.ex. Griffins två böcker
om 9/11 kan den officiella 9/11-rapporten säkert tyckas vara
väldigt kritisk mot i synnerhet det amerikanska
underrättelseväsendet. Kommissionen påpekar flera fall
av ineffektivitet och dålig koordinering inom
säkerhetstjänsterna. De islamistiska terroristernas
rörelser under å ren före 9/11 kartläggs. Rapporten
nämner också flera tillfällen då Usama bin Ladin
egentligen borde ha kunnat gripas, om bara de amerikanska agenterna
hade varit lite vaksammare och effektivare.
49
Dock inte alla tillfällen. I juli 2001, då USAs regering
redan hade utfäst en belöning på 5 miljoner dollar
för bin Ladins huvud, togs denne in för vård på
American Hospital i Dubai i Förenade Arabemiraten. Enligt den
undersökande journalisten Richard Labévière behandlades
bin Ladin av en amerikansk läkare, Terry Callaway, och fick ä
ven besök på sjukbädden av den lokala CIA-agenten Larry
Mitchell.
50
Dessa påståenden förnekades visserligen av CIA,
sjukhuset och bin Ladin själv, men nyhetsbyråerna i Europa
som kablade ut historien, höll å tminstone för en tid
fast vid den. Callaway vägrade för sin del att kommentera
saken. Nu kunde man ju tycka att 9/11-kommissionen borde ha kollat upp
hur det egentligen förhöll sig genom att kalla in Callaway
för att vittna under ed. Men nej, det gjorde den inte. Rapporten
nämner ö verhuvudtaget varken Callaway, Labévière
eller Mitchell.
51
Vilka nya möjligheter ö ppnade 9/11 för USAs politiska
och militära ledning?
52
Här ska jag avsluta min skiss av de frågeställningar som
våra dagars "sanningsrörelse" fortfarande brottas med. Jag
ä r medveten om att flera ytterligare viktiga frågor inte ens
fått ett omnämnande ovan. Ta bara en sådan sak som
president Bushs egendomliga passivitet i skolklassen i Florida. Eller
frågan om den pakistanska säkerhetstjänsten ISI:s
eventuella medverkan i förberedelserna av 9/11. För att inte
tala om den ö vergripande frågan: vad var motivet?
Varför utfördes dessa spektakulära terrordåd?
Cui bono? Vilka hade något att vinna på 9/11?
53
9/11 möjliggjorde kriget i Afghanistan och ockupationen av Irak,
kriget mot terrorismen och kraftigt ö kade anslag för
rymdförsvarsprogrammet, som leds av försvarsminister Donald
Rumsfeld och general Richard B. Myers (det var han som var högsta
chef för USAs försvarsmakt under 9/11) och som innebär
en ambitiös plan på att hålla hela världen under
kontroll via rymden. Dessa motiv utgör inte som sådana
några bevis för en konspiration men i en seriös
brottsundersökning bör de givetvis klarläggas och
prövas.
54
I boken "The New Pearl Harbor" byggde Griffin vidare på bl.a. den
kanadensiska forskaren Michel Chossudovskis undersökningar och
på Paul Thompsons detaljerade 9/11-krönika 7 Bland
källor som har stått eller står nära USA-regeringen
uppmärksammade Griffin speciellt fd säkerhetsrådgivaren
Zbigniew Brzezinskis samt vice försvarsministern Paul Wolfowitz
uttalanden.
7. Thompson, Paul and The Center for Cooperative Research: The Terror
Timeline Year by Year, Day by Day, Minute by Minute: A Comprehensive
Chronicle of the Road to 9/11 — and America's Response. Regan
Books. New York 2004; Se < http://www.wanttoknow.info/9-11timeline60pg>
(28.6.2011)
55
Brzezinski avslöjade i sin bok The Grand Chessboard
från 1997, att CIA under Jimmy Carters presidentperiod
började utbilda islamistiska rebeller mot regimen i Afghanistan
redan före den sovjetiska invasionen å r 1979. En av dessa
krigare i Allahs men samtidigt också i USAs tjänst var Usama
bin Ladin. 8
8. Jfr Brzezinskis uttalanden i en intervju för för den
franska veckotidningen "Le nouvel observateur" 15-21 januari 1998, sid
76. Intervjun gjordes med anledning av att hans bok The Grand
Chessboard hade utkommit.
56
Brzezinski beskrev Centralasien som nyckeln till
världsherravälde. Men, påpekade Brzezinski, "USA ä
r alltför demokratiskt på hemmaplan för att vara
autokratiskt på bortaplan". Detta gör det svårt att till
fullo utnyttja landets militära styrka. Endast "ett plötsligt
hot eller en utmaning mot publikens känsla av välbefinnande
hemma hos sig" kunde skapa de rätta folkliga passionerna och den
utrikespolitiska konsensus som det stora målet kräver. 9/11
kan tyckas ha skapat precis ett sådant hot och en sådan
utmaning.
57
Det japanska anfallet på Pearl Harbor 7.12.1941 ä r en given
parallell till händelserna 11.9.2001. Men var "det nya Pearl
Harbor" någonting som USA-regimens neokonservativa hökar inte
bara ö nskade sig utan som de också aktivt bidrog till att
skapa? Det vet vi inte. Förutom Brzezinskis resonemang bör vi
dock enligt Griffin reflektera också ö ver ett profetiskt
uttalande från föreningen Project for the New American
Century (PNAC).
58
PNAC räknar bl.a. Dick Cheney, Richard Perle, Donald Rumsfeld,
Lewis Libby och Paul Wolfowitz till sina medlemmar. Ett å r
före 9/11 skrev Libby och Wolfowitz ihop en plädering
för kraftigt ö kade försvarsutgifter, som skulle
göra det möjligt för USA att utnyttja de teknologiska
framstegen till sin militära fördel. Utvecklingen i denna
riktning var på tok för långsam, ansåg
författarna, men den skulle kunna påskyndas ifall USA
drabbades av "någon katastrofal och katalyserande händelse"
såsom ett nytt Pearl Harbor".
59
Vi vet att en sådan händelse inträffade 9/11 2001. Innan
han lade sig på kvällen 9/11 antecknade president Bush mycket
riktigt följande i sin dagbok: "Idag har det 21 å rhundradets
Pearl Harbor ä gt rum" (enl OD).
60
Men i 9/11-kommissionens rapport söker man, konstaterade Griffin,
förgäves efter en granskning av Bush-administrationens
eventuella motiv för att medverka i förverkligandet av det
nya "Pearl Harbor".
61
— — — Här slutar min sex å r gamla ö
versikt av någonting, som i media vanligen har kallats för
konspirationsteorier om 9/11. Nu som då finner jag
anledning att tillägga, att frågorna inte ä r
härledda ur varandra. Det betyder, att också om en grundlig
utredning av en eller flera av dessa frågor skulle stöda den
officiella versionen, så skulle de å terstående ö
ppna frågorna fortfarande pocka på svar.
62
I den meningen var Zelikows liknelse med "mullvadarna" när allt
kommer omkring inte helt vilseledande. Under å rens lopp har
myndigheterna i USA nämligen preciserat sin version samtidigt som
också kritikerna har gjort framsteg i sina undersökningar.
Således har diskussionerna om 9/11 emellanåt börjat
likna tvister mellan vetenskapliga forskare, som benhårt
håller fast vid sina respektive teorier. I vetenskapen måste
å andra sidan en teori ö verges, eller å tminstone
ifrågasättas, ifall den innehåller en motsägelse,
eller ifall den inte kan förklara en iakttagelse, som upprepade
gånger har bekräftats av oberoende observatörer. Det
räcker också med en enda motsägelse eller en enda
oförklarlig observation — så snart en sådan
"mullvad" sticker upp sitt huvud uppstår dispyter och i
längden måste sannolikt hela teorin ö verges till
förmån för en alternativ teori, som ä r mer
koherent och som bättre förklarar forskarnas empiriska
rön.
63
Ä nnu för sex å r sedan ansåg jag också att de
kritiska frågornas ordningsföljd var mer eller mindre
ovidkommande. När jag idag tänker tillbaka på detta
synsätt framstår det närmast som en
försvarsreaktion. Genom att endast peka på en rad enskilda
iakttagelser och motsägelser ville jag från början
göra klart, att jag inte ä gnade mig å t spekulationer
och att jag inte heller trodde mig ha kommit fram till en alternativ
teori. Så upplevde jag också Griffins metod i de två
ovannämnda böckerna.
64
Och så upplever jag väl i grunden fortfarande
9/11-händelserna. Under å rens lopp har det emellertid samlat
sig en hel del att tillägga.
65
Konspiratoriska bloggar
66
Skillnaden mellan en journalist och en bloggare
67
23 september 2005 Skillnaden mellan en journalist och en
bloggare9 ä r att journalisten får betalt. Det
ä r en betydande skillnad. För journalisten gäller det
ju livhanken. För bloggaren ä r denna synpunkt däremot
inte lika viktig. Bloggaren ä r beredd att blogga, dvs bedriva sin
journalism, utan någon annan ersättning ä n en
känsla av tillfredsställelse ö ver att ha formulerat en
tanke eller gjort en minnesanteckning, som i något senare skede
kanske ska visa sig vara nyttig. Det kan också vara fråga om
ren grafomani; bloggandet, alternativt journalistyrket, bör i
så fall uppfattas som ett slags terapi. Journalisten ä r
minst lika narcisstistisk som bloggaren. Skillnaden mellan dem ligger
inte på det planet. Journalisten föraktar bloggaren.
Bloggaren föraktar journalisten. Det ä r kanske inte riktigt
korrekt att ö ppet vädra sitt förakt, men föraktet
får inte heller tillåtas förpesta vår tillvaro. Vi
måste kunna tala om saken. Till exempel om 9/11.
9. Ordförklaring och tillägg 18.7.2011: Det här
kapitlet består av ett urval artiklar ur ur "Mikas blogg" (dvs min
blogg, se < http://blogi.kaapeli.fi/book>
) under perioden september 2005-september 2006. Ordet 'blogg' ä r
sammansatt av orden 'webb' och 'loggbok'. Bloggarna ä r kanske den
delen av den nya nätoffentligheten, som mest påminner om och
utmanar papperstidningarna och tidskrifterna. Ang. bloggosfärens
förhistoria och framväxt, jfr min uppsats "Gulfkriget och
Fredsnätet", i Stenius, Henrik & Westergård, Siv (red.):
Klipp, fil och forsk . Brages å rsskrift 1990 (också
tillgänglig via < http://www.kaapeli.fi/book/klipp.htm>
), där "datanätets egen offentlighet" uppfattas som
"tidskrift". — Om bloggandet i början av 2000-talet, se
Shirky, Clay: Here Comes Everybody. Penguin books 2008, kapitel
3: "Everyone is a Media Outlet".
68
Bagatelliseringen av Harold Pinter
69
10 december 2005 Å rets nobelpristagare i litteratur,
Harold Pinter, passade på att uttrycka sin mening om USAs politik
efter andra världskriget.10
10. Pinters nobelföreläsning "Konst, sanning och politik" kan
läsas på sidan < http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/2005/pinter-lecture-s.html>
70
Pinter beskyllde i sin nobelföreläsning vad som numera ofta
med en amerikanism kallas för mainstream media — de
stora dagstidningarna, radiostationerna och tevekanalerna —
för att spinna ett nät av lögner kring supermaktens
agerande i närhistorien och nutiden.
71
På detta svarar the mainstream media genom att
bagatellisera konstnären och hans sanning.
72
Pinters föreläsning var en "lång enaktare" som "kommer
att gå till tevehistorien", kommenterar Dagens Nyheters
ledarskribent Niklas Ekdahl. Enligt Ekdahl bygger den å ldrande,
cancersjuke dramatikern sina uttalanden på en "infantil
verklighetsuppfattning".
73
Ordvalen ä r maximalt avslöjande. "Tevehistorien" ä r
uppenbarligen det ord som bäst sammanfattar Ekdahls egen
verklighetsuppfattning. Det som betyder något, det visas enligt
denna uppfattning på TV. Eller vice versa: endast det som visas
på TV ä r verkligt.
74
Eller: det som står i DN och liknande blad, och endast det, ä
r verkligt.
75
Vad en gammal författare och intellektuell har kommit fram till
ä r enligt denna uppfattning däremot rent barnsligt.
76
Men vad ä r tevehistorien? Och vem ä r infantil?
77
Televisionens historia, ä r den egentligen någonting annat
och mer ä n historien om en kollektiv infantilisering?
78
Ja, den ä r också den tragiska och skrämmande
berättelsen om hur journalisterna och ledarskribenterna svek sitt
intellektuella ansvar.
79
USAs vänster och 9/11
80
14 mars 2006 Griffin förvånar sig ö ver att
vänstern i USA på några undantag när har låtit
bli att beakta möjligheten av att regeringen var inblandad
(official complicity ) och reflekterar vidare ö ver saken i
en fotnot:
81
Det finns ju giltiga skäl för misstanken, att en
fokusering på eventuella konspirationer kanske vänder bort
våra blickar från andra och viktigare frågor.
Försöken att avslöja konspiratoriska brott som
begåtts av de nuvarande ä mbetsinnehavarna kan bygga på
den naiva föreställningen, att om vi bara lyckas ersätta
de nuvarande personerna med bättre sådana, kommer saker och
ting att bli bra. Fokuseringen på konspirationer kan också
avleda vår uppmärksamhet från de strukturella
samhälls- eller världsproblem som måste lösas. Vi
bör onekligen gardera oss mot dessa risker, men samtidigt
måste vi undvika att skapa en alltför stark dikotomi mellan
strukturella och konspiratoriska analyser. Ty ä ven om
strukturella analyser ä r nödvändiga för en djup
förståelse av sociala processer, ä r strukturerna som
sådana verkningslösa abstraktioner. De påverkar skeendet
endast i den mån de förkroppsligas av aktörer, dvs
individer eller institutioner, som handlar i enlighet med dem. Dessutom
bestäms aktörernas handlande inte helt och fullt av
samhällets dominerande värderingar. Aktörerna har
frihetsgrader som de kan utnyttja för att agera mer eller mindre
klokt, mer eller mindre rätt och mer eller mindre lagligt.
När politiska ledare verkställer en politik som ä r
flagrant orättvis, farlig och rentav olaglig, ä r det viktigt
att ersätta dem med andra ledare som å tminstone ä r
något bättre. Viktigt ä r slutligen att avslöjandet
av en konspiration i stället för att avleda
uppmärksamheten från ett samhälles problematiska
strukturer i stället kan rikta uppmärksamheten mot dem. Ifall
det blev uppenbart att våra nationella politiska ledare
förorsakade eller å tminstone tillät 9/11-attackerna och
att de gjorde det delvis för att de hade anammat vissa
genomgående samhällsvärderingar, då skulle vi sluta
oss till att en omorientering av hela samhället borde
företas. 11
11. David Ray Griffin, The New Pearl Harbor. Disturbing Questions
about the Bush Administration and 9/11 , a.a. s 204. Ö
versättning MB.
82
Vem stod bakom 9/11?
83
14 mars 2006 Vem stod bakom 9/11 ? Mannen på gatan tror
att han vet svaret. Journalisterna på våra dagstidningar och
TV-redaktioner tror uppenbarligen också att de vet det. Jag vet
det inte. Några egentliga bevis för att Usama bin Ladin och
al-Qaida var brottsanstiftare och huvudskyldiga har tillsvidare inte
framlagts.
84
"I verkligheten tenderar al-Qaidas agenter att vara högt
utbildade och deras mål att vara uttryckligen politiska. I sina
otaliga kommunikéer har bin Ladin ständigt framhållit
detta. Sålunda påpekade han lakoniskt i sitt radiotal, som
var avsett att sammanfalla med tidpunkten för de senaste
amerikanska valen, att om al-Qaida vore mot friheten så skulle man
i stället ha angripit Sverige. De män som planerade
11-septemberattackerna var inte produkter av det traditionella
islamiska utbildningssystemet ens i dess mest radikala form utan de
ä r utexaminerade från institutioner av västlig typ. De
ä r ingalunda mullahernas skyddslingar. "
85
skriver William Dalrymple.12 Men de kontrollerade
sprängningarna av WTC 1, WTC 2 och WTC 7, som professorn i fysik
vid Brigham Young-universitetet Steven Jones leder i bevis i sin
artikel 13 är svåra att förklara enbart med
insatser från al-Qaidas sida, hur teknologiskt sofistikerade
individer terroristnätverket ä n må vara kapabelt att
ställa upp.
12. "The New York Review of Books", 1.12.2005. — William
Dalrymple, f. 1965, ä r en skotsk historiker.
13. Jones, Steven: "Why Indeed Did the WTC Buildings Collapse?" i
Griffin, David Ray och Scott, Peter Dale: 9/11 and American Empire.
Intellectuals Speak Out Vol 1. Olive Branch Press 2007, ss 33-62.
86
Jag bor i en annan by men du bor ju i samma
87
"Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma" —
Gunnar Ekelöf
88
7 april 2006 Byn Isnäs (Pernå) blir allt mer glokal.
Våra livsmedelsaffärer påminner i allt högre grad
om flygfältet Schiphol i Amsterdam. Snart inför väl
handelsmännen rullbanor för kunder som ska ta sig hela
vägen från grönsaksavdelningen till köttdisken.
89
I Isnäs finns en byskola, som regeringen vill lägga ned
för att stärka företagens konkurrenskraft på de
globala marknaderna. I Finland finns inte längre några pengar
för att upprätthålla skolor med elevantal under 80.
Pengarna har flyttat till Luxemburg och ö vriga skatteparadis.
90
Människor frågar sig: "Vad kan jag göra?" "Hur kan jag
hjälpa?" Men när de konfronteras med sanningar om 9/11
tvingas de fråga: "Vem ä r jag?" Deras syn på
världen har skakats och de ä r plötsligt tvungna att
omdefiniera sig själva i en tid av exempellös fara.
91
Tiderna förändras och konspirationerna med dem
92
28 juli 2006 Bland samhällsanalytiker och -kritiker
finner man en ofta välgrundad skepsis mot försök att
förklara skeendet enbart utifrån politiska ledares eller
andra enskilda personers mer eller mindre medvetna handlingar.
Rationella förklaringar bör i stället sökas i
samhällets strukturer eller i empiriskt påvisbara, generella
tendenser, menar samhällsvetarna.
93
Man bör förvisso akta sig för att tillmäta ö
verbefälhavarnas krigslister världshistorisk betydelse.
Historien har sina egna nycker, som man inte ska fästa sig
alltför mycket vid ifall man verkligen ö nskar begripa det
som har skett eller sker i världen.
94
I det långa perspektivet kan sålunda händelser i stil
med de som inträffade 11 september 2001 te sig som krusningar
på ytan.
95
Ovan har jag försökt beskriva några typiska resonemang
hos observatörerna av de brokiga fenomenen på
världshistoriens stora scen. Själv vill jag också
gärna instämma i deras varningar för
"konspirationsteorier".
96
Men tiderna förändras och konspirationerna med dem.
97
Enligt gängse föreställning arbetar konspiratörer
s.a.s. inifrån en given stat eller ett givet samhälle.
Konspiratörer har alltså hittills ofta betraktats såsom
statens och samhällets inre fiender. Men i dagens globaliserade
värld har det blivit allt svårare att skilja en Catilina
från en Hannibal. Nutidens sammansvärjningar
försiggår inte minst i cyberrymden. Befinner sig internet
innanför eller utanför staten och samhället?
98
Var händelserna den 11 september 2001 ett desperat
försök att å terställa den gamla imperiala ordning
där man utan svårighet kunde skilja mellan inre och yttre
fiender?
99
Först och främst behövs en ordentlig brottsutredning.
Vilka som ä n planerade och utförde 9/11 så rörde
det sig nämligen om ett (eller flera) brott. Massmord ä r en
lämplig beskrivning. I ljuset av de senare
världshändelserna, inklusive USAs och dess allierades
krigsförbrytelser i Afghanistan och Irak, ter sig
9/11-händelserna dock ä ven såsom brott mot
mänskligheten. Därför borde brottsutredningen vara en
internationell angelägenhet och de skyldiga, när de väl
har identifierats, ställas inför en internationell domstol.
100
Multatulis hat
101
Hatets fågel kläcker fram medlidandets kyckling. Den
dynamiska kraften hos Multatuli heter hat, precis som hos Swift och
Gogol och Mark Twain, ett passionerat, hederligt hat. Det ä r
hederligt att hata Torrboll, och Multatuli hatade honom. Det ä r
hederligt att hata fega klerker, och Multatuli hatade alla fega ä
mbetsmän. Ibland ä r det till och med hederligt och
nödvändigt att hata samhället, som Swift, eller att hata
hela mänskligheten, som Voltaire ofta gjorde. —
D.H.Lawrence i sitt förord till "Max Havelaar".14
14. Multatuli: Max Havelaar eller Nederländska Handelskompaniets
kaffeauktioner. Stockholm 1979 (orig. 1859?). D.H.Lawrences
företal ä r från 1927.
102
12 maj 2006
103
Usama: Moussaoui ä r oskyldig
104
24 maj 2006 bin Ladins uttalande om Moussaouis
oskuld15 påminner mig om satserna "Frankrikes nuvarande
kung ä r skallig" och "Frankrikes nuvarande kung ä r inte
skallig". Filosofen Bertrand Russell, som funderade på vad man ska
tänka om sådana påståenden, blev ofta häcklad
för sin frispråkighet om världens makthavare.
15. Nyheten om bin Ladins uttalande, se < http://articles.cnn.com/2006-05-23/world/binladen.tape_1_bin-laden-tape-al-qaeda-leaders-fifth-plane?_s=PM:WORLD>
. Zacharias Moussaoui, som greps av FBI i augusti 2001, anklagades
senare för medverkan i 11-septemberattackerna och dömdes till
livstids fängelse i början av maj 2006.
105
Enligt en opinionsundersökning, som presenterades på Yahoo
News16 dagen innan terroristernas konung kommenterade
Moussaouirättegången, vill 70 miljoner amerikaner ha en ny
utredning om 9/11-händelserna.
16. < http://web.archive.org/web/20060616000251/http://news.yahoo.com/s/prweb/20060522/bs_prweb/prweb388743_4>
106
Tidens labyrint
107
13 juni 2006 Idag låg The Labyrinth of Time av
Lockwood i postlådan och väntade. En vacker bok. Jag
läser i förordet: ...den här boken presenterar inte
bara ett material. Tvärtom ä r den ett försök att
upptäcka var sanningen finns i områden där det
råder meningsskiljaktigheter både mellan filosofer och
forskare. .
108
Noterade på nätet en artikel17 om militär
användning av termit: Mindre. Billigare. Lömskare.
Sådana ä r principerna bakom militärens senaste bomber.
Den hemliga ingrediensen: nanoteknologi, som gör att smällen
blir större.
17. Gartner, John: "Military Reloads with Nanotech", Technology Review
(MIT) 21.1.2005; < http://www.technologyreview.com/Nanotech/14105/?a=f>
109
Ä nnu en påminnelse om hur människans destruktivkrafter
växer parallellt med hennes produktivkrafter. Också om hur
onda gärningar som var otänkbara igår kanske redan
ä r fullt möjliga att genomföra. Eller som redan har
genomförts, av stora team som verkade i största hemlighet:
Manhattan-projektet, Hiroshima och Nagasaki, till exempel.
110
En visa om atombomben som man kan dansa
till 18 färgar min inre horisont, nu när skapelsen
ä r som skönast.
18. Lars Huldéns kabarédikt "En visa om atombomben som man kan
dansa till". Vistext och närmare hänvisning, se < http://blogi.kaapeli.fi/book/170>
111
Tvåtusen och en natt
112
10 september 2006 Scheherazade: bin Ladin och de 19
terroristerna utplånade 3 skyskrapor med 2 passagerarplan och
rammade militärhögkvarteret 56 minuter efter kraschen i WTC
1.
113
Granskat i Radio Vega
114
Vilken bild av 9/11 och därtill hörande konspirationsteorier
har Finlands Rundradio och landets ledande dagstidningar presenterat?
De har i stort sett utan diskussion och utan att kritiskt granska
skeendet före, under och efter de spektakulära
händelserna i New York och Washington 11 september 2001 anslutit
sig till den officiella teorin, enligt vilken Usama bin Ladin och
al-Qaida spelade huvudrollen. Publiken, som inte längre ä r
lika beroende av the mainstream media s nyheter och
bakgrundsinformation som tidigare, ä r däremot osäker
på vad man egentligen ska tro om dessa märkliga
tilldragelser, som ä nnu inte på långt när har
fallit i glömska. Mannen och kvinnan på gatan, som ju
nuförtiden också har tillgång till det sociala mediet
internet, förefaller kort sagt att hålla sig bättre
informerade om 9/11 ä n mediafolket. Men detta ä r kanske
bara en synvilla. Mången journalist ställer sig antagligen i
sitt stilla sinne lika tvivlande till den officiella
konspirationsteorin som sina läsare eller lyssnare, men
föredrar av olika skäl (inte minst av fruktan för att
få sparken från sina jobb, eller å tminstone mista sina
chefers och kollegers förtroende) att inte tala om det i sina
tidningsartiklar eller mediasnuttar. Ifall man någon gång
känner sig förpliktad att ta upp och diskutera synpunkter som
avviker från den officiella teorin i det som något
förhastat brukar benämnas gammelmedia , skyndar man sig
att snarast och med eftertryck bemöta, förkasta och -
vanligen dessutom - förlöjliga dem.
115
För inte så hemskt länge sedan fick radiolyssnarna ofta
höra nyhetsuppläsaren citera den halvofficiella
egyptiska nyhetsbyrån al-Ahram (Pyramiderna). Ä ven den
egyptiska tidningen al-Ahram har försetts med detta attribut,
liksom den iranska nyhetsbyrån Fars. Den 11 september 2001 blev
också Västerlandets media halvofficiella medier. Det skedde
med ens och utan tandagnissel. Tio å r senare råder den
officiella konspirationsteorins hegemoni till synes lika
oinskränkt som tio å r tidigare. Men skenet bedrar. Till och
med helofficiella nyhetsorgan som "Pravda"19 i fd
Sovjetunionen måste ju alltid i något avseende å
terspegla verkligheten, om så bara mellan raderna .
19. Vi erinrar oss att 'pravda' betyder sanning och att Lenin i sin bok
om materialismen och empiriokriticismen envetet hävdade, att
människan kan nå absolut sanning. Vilket man nog gör
klokt i att ifrågasätta.
116
Där den professionella och avlönade reportern och
redaktören sätter punkt, där får den obetalda
gör-det-själv-journalisten, dvs bloggaren, sitta ting med
sitt eget samvete inför nätets nymodiga offentlighet. Men det
händer trots allt att bloggaren når ut i de gamla media med
sin konspirationsteori om 9/11. Så skedde å r 2006 i
"Granskat", ett radioprogram, som sänds i Finlands rundradios
svenska kanal Radio Vega på fredag klockan 11.03. (Andra
sändning på tisdag kväll klockan 21.10.) Fast då,
för 5 å r sedan, sändes "Granskat" tydligen på en
söndag.
117
Utskrift av programmet "Granskat" från september 2006
118
Annvi Gardberg: Granskat handlar idag om den 11 september. Det
ä r i morgon, måndag, 5 å r sedan attentatet, som har
präglat världspolitiken sedan dess. Jag heter Annvi Gardberg,
Rikhard Husu ä r med som redaktör och Nils Torvalds medverkar
med kommentar.
119
I USA ä r det redan en tredjedel av medborgarna som
misstänker att allt inte står riktigt rätt till vad
beträffar händelserna den 11 september. De tror att
myndigheterna har hemlighållit information eller t o m haft ett
finger med i spelet. Och i arabvärlden lär ä nnu fler
tro på en konspiration av något slag. Det har kommit ut en
lång rad böcker om de här misstankarna i USA och det
finns också ett otal bloggar och webbsidor, som följer med
och diskuterar den 11 september. En del av dem innehåller riktigt
knäppskallematerial men andra verkar mycket seriösa. Det
finns en lång rad akademiker av olika sorter som skriver om det
här och det finns också finländare som intresserar sig
för den 11 september och har bloggar och webbdiskussioner kring
temat. En av dem ä r Mikael Böök, som bor i Pernå.
Han jobbar till vardags på en IT-firma och han har i ett par
å rs tid nu intresserat sig för den 11 september och
läst allt kritiskt material han kommer ö ver. Särskilt
noga har han läst David Ray Griffin, professor emeritus i
religionshistoria, som har skrivit flera tjocka böcker, som
tangerar den 11 september.
120
Mina synpunkter
121
MB: Griffin har en lång rad luckor och anomalier som han
räknar upp, som den här officiella rapporten inte svarar
på.
122
AG: Kan du ge något exempel?
123
MB: Jo, det gäller både tiden före, där det ä
r fråga om att hur noga följde USAs
underrättelseväsen med t ex Usama bin Ladin. Det finns
uppgifter om att han vårdades på ett militärsjukhus, ett
amerikanskt militärsjukhus i Dubai, ä nnu några
månader före och att han där... Det här ä r en
sådan grej, det stod om det i de sk mainstream media , de
stora tidningarna. Det var en grej, som de inte tog upp i den
officiella rapporten. Sedan ä r det fråga om att alldeles
kort före, så fanns det investerare som kände till,
eller verkar att han känt till, att de stora flygbolagens aktier
kommer att rasa och som gjorde sk put options och
förtjänade en jävla massa pengar på det. Sen har vi
det som hände under de här dramatiska timmarna, där det
i första hand ä r fråga om, vilket Griffin tar mycket
noga upp, går mycket noga in på, hur väl USAs
flygförsvar klarade av det här. Det ä r världens
bästa flygförsvar så att säga, som ä r
bäst utrustat för att avvärja olika slags attacker. Det
finns en massa standardprocedurer för hur man ska handla när
flygplan kapas och... det här planet som rammade Pentagon, det tog
någonting i stil med en timme efter tvillingtornen. Det
talades redan i TV om att det hade hänt men USAs flygförsvar
lyckades inte få upp några stridsflyg för att preja...
nå de har alla möjliga ursäkter för det: bristande
kontakt mellan flygledningen och militären och i den stilen. Det
här har diskuterats mycket efteråt och de har hela tiden
ä ndrat sin historia, alltså myndigheterna, armén,
regeringen osv. Så att det ä r någonting som Griffin
vill att ska utredas mycket närmare. Och sedan har vi då det
som ä r det mest otroliga eller otänkbara, men som ä
ndå ä r föremål för seriösa
undersökningar: det ä r dehär tornenas ras, att hur
kunde de rasa närapå som fritt fall? De rasade på
några sekunder. Och då hade vi de här två tornen,
WTC 1 och WTC 2, som rammades av stora plan, och där det uppstod
bränder. Det har gjorts tekniska utredningar, mycket omfattande
till och med, men de har inte på något ö vertygande
sätt kunnat förklara , anser många, varför tornen
rasade så snabbt och totalt och symmetriskt. De föll i sina
egna fotspår, Dessutom har vi det tredje tornet, som man brukar
glömma bort och som den officiella undersökningskommissionen
ö verhuvudtaget inte nämnde: alltså WTC 7, som ä r
en skyskrapa på 47 våningar. Inget plan krockade med WTC 7.
Den rasade några timmar senare, den rasade först på
eftermiddagen. Och det var utrymt. Men man skulle inte ha väntat
sig att den skulle ramla ned i sitt eget fotspår, för
skyskrapor, där det har brunnit, har aldrig tidigare rasat, utan
själva konstruktionen, stommen, blir kvar. Också när
bränderna har rasat i ett dygn, som t ex i den här
Madridskyskrapan,20 har stommen blivit kvar. Det Nationella
tekniska institutet, som har undersökt det har uppskjutit sin
rapport, det har lovat komma med en definitiv rapport nu i höst.
Faktum ä r att jag just igår för första gången
såg ett svar från NIST, teknologiinstitutet, på tesen om
kontrollerad sprängning. För det ä r närmast det
som kommer i tankarna, att förutom dessa plan som rammade
byggnaderna, så skulle det också ha varit
sprängladdningar som hjälpte till att få dem att rasa
som de gjorde.
20. Torre Windsor i Madrid, en 102 m hög skyskrapa som brann i ett
12 februari 2005. Det tog ett helt dygn innan man lyckades släcka
branden. Då stod bara stålskelettet kvar. Ä ven detta
revs senare.
124
AG: Vem hade i så fall lagt dit sprängladdningarna?
125
MB: Ja, det obehagliga med den tanken ä r ju att det leder till
någonting som i USA har kallats MIHOP - Made It Happen On
Purpose , att några kretsar i USA skulle ha bidragit direkt
till att utföra dehär skräckdåden, medan den
lindrigare varianten ä r LIHOP, Let It Happen On Purpose ,
dvs att man kände till att terrorister planerade ett sådant
här dåd, men man beredde sig på att utnyttja det som ett
slags krigslist för att kunna sätta igång det som har
hänt sedan, alltså kriget mot Afghanistans talibaner och
kriget i Irak, och planer på att omforma hela området mellan
Nordafrika och Kina enligt strategiska planer i USA.
126
AG: Det ä r väl många kommentatorer ganska ense om, att
Bushadministrationen sökte efter ett svepskäl att börja
kriga mot Irak. Att man mycket gärna ville inleda det som kallas
kriget mot terrorismen. Men måste man nödvändigtvis
misstänka att det finns någon dold sanning, någon
konspiration bakom det hela? Behöver man den här
konspirationen?
127
MB: Nå, egentligen tycker jag att det där ä r en bra
synpunkt. Man kan kanske säga så att det inte
nödvändigtvis behövs. Jag har talat med amerikaner som
har en väldigt negativ inställning till den nuvarande
Bushadministrationen och vad som har hänt efteråt men t ex f
d miljöministern i Storbritannien21 säger att kriget
mot terrorism ä r bedrägeri och han menar också att den
officiella historien inte stämmer. Den officiella historien ä
r också en konspirationsteori om 19 arabiska, islamistiska
fanatiker, som har hållit på i å ratal med att planera
ett fruktansvärt dåd. Kanske de har gjort det men det ä
r ju faktiskt också en sammansvärjning, en konspiration.
21. Michael Meacher.
128
AG: Själva slutresultatet, USAs krig mot terrorismen, hur ser du
på det?
129
MB: Ja, oberoende av vad som ä r sanningen om det som egentligen
hände 11 september 2001 så ä r vårt,
mänsklighetens, enda hopp att vi kommer ut ur det här kriget
mot terrorismen för det ä r alldeles förskräckligt,
det ä r ett hopplöst krig. Det går inte att definiera
terrorismen på det viset, det ä r ingen fiende som det
går att vinna ö ver med ett krig, så som man uppfattar
krig, Motståndaren ä r för diffus. Det ä r ett krig
som bara gynnar USAs stormakts... inte längre stormaktsambitioner,
för USA ä r ju stormakten par excellence ... I
slutändan så ser USAs nuvarande regering en situation
där hela världen omformas enligt USAs ö nskemål.
Det ä r liksom en väg till en världsregering, så
att säga, men jag tror inte att den ä r framkomlig, den
vägen.
130
AG: Det sa Mikael Böök, Pernåbo. Markus Ö sterlund
ä r forskare och ministerspecialmedarbetare inom SFP. Han
kommenterar såhär:
131
Markus Ö sterlunds synpunkter
132
Markus Ö sterlund: Jag tycker det ä r ganska självklart
att konspirationsteorier, jag kan säga från första
början, att dom ä r falska. Det betyder inte att dom inte
skulle vara intressanta. Vi kan göra en jämförelse
här med någonting annat som hände i USA, det ä r
mordet på John F Kennedy. Där finns för tillfället
circa 2.500 teorier om hur John F Kennedy dödades. Det som ä
r intressant när man talar om konspirationsteorier ä r, jag
tycker man ska ta dem faktiskt på allvar, inte för att dom
skulle vara sanna, utan för att på nåt sätt, tror
jag, så fyller dom ett socialt behov. Och speciellt nu i 11
september, så fyller dom ett socialt behov i vissa
muslimländer där det ju har kommit väldigt mycket av de
här konspirationsteorierna. Det ä r ett sätt för
dom att förklara världen. Det ä r ett sätt för
dom att förklara, att det här har absolut ingenting med oss
att göra, utan att det i stället ä r USA själv som
ligger bakom det. Jag skulle nog säga att det ä r mera en
livsåskådning som har, kan man nästan säga,
religiösa tecken.
133
Rikhard Husu: Hur ä r det i Finland då? Vilka behov tror du
att de här konspirationsteorierna fyller här? Vill vi
också distansera oss ifrån den stora, onda världen?
134
MÖ: Rent ut sagt så ä r jag nog helt ö vertygad om
att de som i Finland talar om konspirationsteorier så ä r nog
mest ute på vänsterkanten. Om man ser på personer som
har tagit upp det här så ä r det personer som från
tidigare har en negativ inställning till USA. Och man kan kanske
inte på samma sätt som Bush, eller som man gör i
muslimvärlden, att man förandligar det och pratar om vem som
ä r på Guds sida och vem som ä r på djävulens
sida, eller vad som ä r rätt och vad som ä r fel, utan
man måste då använda sig av en konspirationsteori i
stället. Men det förvånar mig faktiskt. Jag har varit
inne på dom här hemsidorna i Finland, där man bygger upp
hemsidor, som helt och hållet kretsar kring konspirationsteorier.
135
RH: Underförstått i det här sammanhanget ä r
då, att du inte hör till dom här
vänstersympatisörerna. Du har tidigare uttalat det och
försvarat den politik USA för.
136
MÖ: Jag tycker att mycket av USAs agerande efteråt har varit
väldigt klumpigt. Samtidigt så, jo, det stämmer att jag
ä r på USAs sida i den meningen att jag tycker att varje land
ska ha rätten att försvara sig själv. Jag anser
också att, om man inser att det finns ett hot, som i det här
fallet verkligen materialiserades i det att World Trade Center
förintades, så visst ska man få reagera. Men, hur man
gör det ä r en annan sak och där ä r jag nog ö
vertygad om att alla tolkningar om att det skulle vara USA och CIA som
skulle söka metoder för att komma å t den olja som finns
i Mellanöstern, att man då skulle använda det här
som ett svepskäl att man tar livet av 3000 av sina egna
medborgare, förstör två byggnader, lyckas indoktrinera
20 stycken, som ä ndå var muslimer, att göra de här
dåden — det kommer ingen ifrån att det var ett fakta,
att det var 20 muslimer — så då skulle dom ha måst
vara dubbelagenter som hade blivit värvade av USA för att
göra det här. Så jag menar att det ä r så
hisnande berättelser att jag tycker att nog dom som står
för de här konspirationsteorierna, dom borde nog ta och vakna
upp och inse att dom håller nog bara på med svammel. Och vi
har då det som har hänt i New York, och dom andra planen, och
det som har hänt i Washington. Och vi har Londonattentaten, och
det som har hänt i Madrid, Vi har det som har hänt tidigare
när terroristerna anföll i Nairobi i Kenya och i Tanzania. Om
det här skulle vara en konspirationsteori, så ä r jag
helt fascinerad av att inte någonting har läckt ut. Tänk
att ingen som finns i administrationen i de här länderna,
ingen där, inte ens en sekreterare eller någon som skulle ha
någon information på något sätt, att det inte
skulle läcka ut! Och det ä r ju också det, om man ser t
ex den här filosofen Karl Popper, som har pratat mycket om
konspirationsteorier, och han säger också samma sak: att det
som bevisar att en konspirationsteori ä r falsk, ä r det, att
om den skulle vara sann, så då skulle någonting
läcka ut.
137
Heikki Kurttilas synpunkter
138
Annvi Gardberg: Det sa Markus Ö sterlund och det var Rikhard Husu
som intervjuade honom. Heikki Kurttila ä r
säkerhetsingenjör och forskar i industriolyckor vid
Säkerhetsteknikcentralen. Han ä r specialist på
sprängningsolyckor. Han har funderat mycket på varför
tvillingtornen i World Trade Center rasade som de gjorde. Han tror inte
att rasen kan bero enbart på att de rammades av flygplan.
139
Heikki Kurttila, som talade finska, refererad av AG: (Kurttila, på
finska: Ne tornit on alunperin mitoitettu lentokoneen
kestäviksi. Väitetään, että tulipalot
heikensivät rakenteita niin paljon että tornit romahtivat.
Todellisuudessa koko torni ei voi heikentyä, jos kerroskin
heikentyy... ) Tornen var byggda för att stå emot
flygplanskrascher och också orkanvindar. En flygplanskrasch kan
inte försvaga tornet så mycket att det rasar symmetriskt till
marken med sådan hastighet som nu skedde, säger Kurttila. Om
det rasar skulle det kunna rasa så småningom och sedan stanna
upp, då vore det mera trovärdigt. Och så ä r det
den tredje skyskrapan, som rasade oförklarligt, utan att ha
rammats, och också den rasade så snabbt, som om de nedersta
våningarna hade bestått enbart av luft och inte hade gett
något motstånd alls, trots att motståndet just där
borde ha varit som störst." (Här hör man Kurttila
säga på finska: Kriitikkojen selitys on:
räjäyttämällä hallitusti purettu, Monet
urakoitsijat on esitellyt näitä samoja videoita,
samankaltaisia videoita korkeista rakennuksista romahdettu, Se on ihan
samannäköinen tapahtuma .) Det här raset, det liknar
precis de demonstrationsvideor som finns av kontrollerad rivning av hus
genom sprängning, säger Kurttila. Raset börjar
nerifrån och allra först sjunker mitten av byggnaden. Men
kritikernas kritiker säger på webben, att massan av de
rasande ö vre våningarna var så stor att just det
förorsakade raset och att just dethär gjorde det så
snabbt. Men, Kurttila tror på kontrollerad sprängning av alla
tre skyskraporna. Vem skulle i så fall ha placerat ut så
mycket sprängämnen i tre stora skyskrapor? Det vet ingen,
säger Kurttila. Kanske i samband med renoveringen några
å r tidigare, och kanske sattes sprängämnen in redan vid
bygget för att hindra att tornen faller på andra hus ifall av
en orkan, och kanske visste de som satte in sprängämnena inte
nes om att de gjorde det. Men, invänder jag, om nu USAs ledning
skulle ligga bakom attentaten, som Kurttila tror, varför skulle
administrationen vilja ta livet at 3.000 egna medborgare? (Här
hör man Kurttila säga på finska: On olemassa
proviokaatioiden historia, nimittäin tää ei ole
ensimmäinen kerta historiassa kun joku sotaan pyrkivä maa
tuhoaa omia kansalaisiaan . ) Det finns många exempel på
provokationer när en stat vill inleda krig, säger Kurttila
och också många exempel på att stater har låtit
sina egna medborgare stryka med. Heikki Kurttila hör till en grupp
11-september-intresserade, som består i första hand av
akademiskt högt utbildade herrar. Gruppen har uppstått kring
en webbsida som Hannu Yli-Karjanmaa och hans bror började
hålla ungefär ett å r efter attentaten den 11 september.
Sällskapet började träffas. Kurttila har också
träffat 11-septemberkritiker från andra länder. Han har
bl a diskuterat med Andreas von Býlow, f d försvarsminister i
Tyskland. (Kurttila på finska: Ja tätä pitäisi
tutkia paljon enemmän kuin mitä sitä on tutkittu.
Oikeastaan me kriitikot tehdään sitä työtä
mitä Yhdysvaltain viranomaisten pitäisi tehdä.
Rikostukijoiden pitäisi tehdä .)22
22. Saknas på ljudfilen. Min ö versättning: "Och det
här borde man undersöka mycket mer ä n man gör. Vi
kritiker utför i själva verket det arbete som USAs
myndigheter borde göra. Brottsutredare borde göra det."
140
Det sa alltså Heikki Kurttila, ingenjör.
141
Tarja Cronbergs synpunkter
142
Annvi Gardberg: Tarja Cronberg ä r numera ordförande för
de gröna och riksdagsledamot här i Finland. Men för fem
å r sedan var hon freds- och konfliktsforskare i Danmark.
143
Tarja Cronberg: Det finns ju alltid folk som har konspirationsteorier
av olika art, och i och med att jag var ledare för COPRI
(Köpenhamns freds- och konfliksforskningsinstitut) så fick
jag en massa brev om att det inte var riktigt och att det var en
konspiration bakom. Jag har inte satt mig in... Jag har läst
några artiklar om de här konspirationsteorierna. Jag var
direktör för COPRI just när det hände, den 11
september, och vi diskuterade efteråt på vårt institut,
att var där en konspiration eller ej, och jag tror vi var relativt
eniga om att dom här konspirationsteorierna inte håller. Men,
det som ä r intressant ä r förstås vad som
händer direkt efter. Man hade ju väldigt mycket
varningssignaler om al-Qaida i USA och hade diskuterat det och under
Clintons tid hade det varit väldigt mycket diskussion om just
Afghanistan. Men när 11 sptember hände så började
Bush och speciellt Rumsfeld tala om Irak- att Irak stod bakom det och
att det var Irak. Och under hösten där, när det hade
hänt, så var det väldigt stark retorik mot Irak.
Verkligen, Irak var skurken. Man tog ju aktion mot Afghanistan, och
al-Qaida var i Afghnistan, så det hade varit naturligt om man hade
koncentrerat sig på Afghanistan, men i stället flyttades
plattformen direkt till Irak och dirket till att man skulle angripa
Irak. Så där tror jag att man har letat efter en anledning
att angripa Irak. Det ä r klart att det finns
konspirationsteorier, men jag tror att det var mera realpolitik,
alltså att Afghanistan var mindre intressant för
Bushregeringen ä n Irak. Jag läste under den tiden rapporter
från USA, som handlade om konsekvenserna. Det var väldigt
intressant att se vad man ansåg om konsekvenserna av kriget i
Irak. Man beräknade att hur snabbt skulle oljan komma och hur stor
var den här fördröjningen och prisförhöjningen
på oljemarknaden på grund av att man skulle ha en ö
vergångsperiod innan en ny regering skulle komma till stånd i
Irak. Så man var bara intresserad av den här
oljediskussionen. Och specialister i USA tittade verkligen på det,
var det tre månader, eller sex månader, men jag tror att
ingen har förutsett det som verkligen hände.
144
A.G.: Där tycks du vara ense med Heikki Kurttila och Mikael
Böök att det ganska mycket handlade om olja?
145
T.C.: Det handlade om olja. Jag tror att... det var väldigt mycket
varierande motiv. Nu hade man ju fört en väldig diskussion
och gjort utredningar. Visste man om det fanns
masseødelæggelsesvåben ?23 Jag tror att
de har visat från början att det var klart att dom inte hade
vapen och att speciellt Hans Blix och den här
undersökningskommittén visade det. Och Colin Powell, han har
ju beklagat att han har ljugit i FN, så på det sättet
så tror jag att det ä r en utgångspunkt. Clinton hade
haft väldigt mycket varningssignaler om al-Qaida och han hade
också vidtagit å tgärder. Men det som hände var
egentligen... vid hade ett möte på COPRI, jag tror det var en
månad efter, där fredsforskare tittade på situationen,
och det var flera som sade att det kalla kriget kommer igen fast i en
annan tappning. Att vi får liksom nu en diskussion om terrorismen,
det blir den stora fienden, och det kommer att vara det som mobiliserar
resurser för det här kriget. Till exempel till vapenprogram.
Jag har speciellt titta själv på det som kallas för
missile defence , det som handlar om en missilsköld ö
ver USA, och det var också den vägen man kunde få pengar
till stora vapenprogram för kontroll i rymden, alltså
där man kan kontrollera saker på jorden.
23. Massförintelsevapen, dvs kärnvapen. På danska kallas
de masseødelæggelsesvåben: "Begrebet
masseødelæggelsesvåben bruges som en betegnelse for
ikke-konventionelle våben, der har evnen til at medføre
store, ukontrollerbare tab. Begrebet blev formentlig brugt første
gang i 1937 med reference til masseødelæggelsen af Guernica,
Spanien, ved luftbombning. Efterfølgende blev det brugt om
bombningen af Hiroshima og Nagasaki. Under den kolde krig æ ndrede
begrebet betydning, og blev nu kun brugt om de såkaldte
ikke-konventionelle våben. Under optakten til invasionen af Irak i
2003 vandt begrebet stor udbredelse og blev flittigt anvendt i
medierne."; < http://da.wikipedia.org/>
(9.6.2011).
146
A.G.: Det sa Tarja Cronberg, numera ordförande för De
Gröna här i Finland.
147
Nils Torvalds kommentar
148
A.G.: Nils Torvalds, du var YLE:s korrespondent i USA den 11 september
2001. Hur ser du på de här konspirationsteorierna? Hur ser du
t ex på det här som Mikael Böök säger?
149
Torvalds: Jag tror att konspirationsteorier egentligen ä r
ohälsosamma för oss. Alldeles mentalt. Därför att
det skapar världar som vi inte riktigt behärskar.
Konspirationsteorier i Förenta Staterna beror oftast på ett
oerhört långt avstånd mellan beslutsfattare och vanliga
mänskor, dvs man fyller det här glappet, det här
avståndet i informationen, så fyller man med mer eller mindre
logiska konstruktioner, men det ä r egentligen en påhittad
förklaring för att fylla det här glappet. i den meningen
tror jag att konspirationsteorier ä r.. det ä r en
varningssignal, men det ä r någonting som vi ska akta oss
för. Det betyder inte, att det inte skulle finnas konspirationer.
Jag menar, konspirationer finns i politik varje dag. Och Förenta
Staternas regering har en ganska sorglig förteckning ö ver
konspirationer. Vi kan börja med Tonkinbukten där Lyndon B
Johnson ljög för Förenta Staternas folk och satte
igång ett krig. Så att det finns ganska motbjudande
händelser i historien där man har använt sig av
konspirationer som medel. Och det finns en konspiration också i
förhållande till Irak. Ingen konspirationsteori, men det
finns en konspiration. Aspen Institute ä r en av de ledande
institutionerna för militärforskning i Förenta Staterna.
Aspen institute gjorde en undersökning redan i slutet av
1990-talet. Den leddes av en kille som heter Khalilzad, han ä r
numera Förenta Staternas ambassadör i Afghanistan (om jag
inte kommer fel ihåg). Där påpekades en mycket
intressant sak: Om en lokal stormakt i ett oljeområdet lierar sig
med en av världens andra stormakter så uppstår det ett
strategiskt ohållbart förhållande i den regionen. Om man
ö versätter det här till normal svenska så betyder
det: Ifall Kina förebinder sig och förenar sig med en
diktatorisk herre vid namn Saddam Hussein, så uppstår det i
Mellanöstern en situation som ä r ohållbar för
Förenta Staterna. Det här ä r bakgrunden, det här
ä r fakta. Den här boken finns, man kan gå in på
Aspen Institutes hemsida och läsa den, man kan beställa den.
Det finns mycket indicier som tyder på att den amerikanska
ledningen redan långt före 11 september hade beslutat sig
för att å tgärda Saddam Hussein på något
sätt. Sen kommer de där flygplanen och terroristdåden
mot World Trade Center, och det där flygplanen som störtar i
Pennsylvania, och det som kör in i Pentagon. Och därefter
så fattar man ett beslut, som man länge hemlighåller -
av den orsaken, att krigsbeslut hemlighåller man av princip. Jag
menar, inte går någon och säger att, om 4 dagar, eller 4
månader, eller 4 å r så tänker jag angripa dig,
utan man håller det här hemligt.
150
A.G.: Markus Ö sterlund sa, att han tror sig se, att de som nu
tror på konspirationsteorier här i Finland befinner sig
ganska långt ute på vänsterkanten. Du själv som i
tiderna var ganska långt ute på vänsterkanten, ligger
det någonting i det, känner du igen någonting eller
ä r det alldeles fel?
151
N.T.: Nä, det ligger någonting i det. Om man går
tillbaka i vänsterns traditioner, så gör just det
här sociala underläget, att man vill se sin motståndare
som mera beräknande, mera spelande, ä n vad han eller hon
egentligen ä r. Så att därför finns det en tendens,
den finns inte bara på vänsterkanten, om vi går tillbaka
i tiden, vi behöver inte gå mer ä n 60 å r tillbaka
i historien, så ser vi dom stora konspirationsteorierna i
Tyskland. Det finns konspirationsteorier både till höger och
vänster och det finns blindhet på mitten.
152
A.G.: Här slutar vi "Granskat". Jag heter Annvi Gardberg och som
redaktör medverkade Rikhard Husu. Och vi hörde kommentar av
Nils Torvalds.
153
Kommentarer till programmet [2006-2011]
154
Programmet "Granskat", som sändes i Radio Vega den 10 september
2006 skulle med en lätt ö verdrift kunna beskrivas som en
skuggdebatt mellan galningar (som naturligtvis inte själva
begriper att de ä r det) och välvilliga människor med
förståndet i behåll (som dock måste tala ö ver
galningarnas huvuden). Först fick radiolyssnarna höra
undertecknad och Heikki Kurttila lägga fram våra
oroväckande synpunkter på historien om 9/11. Redaktör
Annvi Gardberg förtjänar ett stort tack för att hon
lät oss tala till punkt.
155
Men Markus Ö sterlund, Tarja Cronberg och Nils Torvalds tog inte
direkt ställning till det som Kurttila och jag hade sagt. De sade
inte mycket som i sak motsade Kurttilas och mina teser.
156
De talade om konspirationsteorier. Inte så mycket om några
speciella konspirationsteorier utan om konspirationsteorier i
största allmänhet.
157
Markus Ö sterlund ä gnade sig å t att psykologiskt
förklara varför olika konspirationsteorier uppstår.
158
Nils Torvalds sade sig tro att konspirationsteorier inte ä r bra
för vår psykiska hälsa. Torvalds, liksom ä ven
Tarja Cronberg talade visserligen också en del om Irakkriget.
Båda två ansåg, att USA nog i viss mening har
konspirerat mot Irak, t ex genom att ljuga i FN om Iraks
påstådda kärnvapen.
159
Det blev säkert klart för radiolyssnarna att Ö sterlund,
Cronberg och Torvalds tar avstånd från konspirationsteorier.
160
Ja, konspirationsteorier ä r inte bra för själen. Men
tänk om det inte ä r vi själva utan den tid som vi lever
i som har drabbats av sinnessjukdom?
161
1930-talet med dess diktatorer i Tyskland, Ryssland, Italien m fl
länder var en sådan galen tid i Europa. Det kalla kriget var
egentligen också en sådan tid.
162
Nutiden präglas av det pågående globala 'kriget mot
terrorism', som till synes började den 11 september 2001 och som
tillsvidare förutom de som dödades i World Trade centers
tvillingtorn har drabbat Afghanistans, Iraks, Libanons, Palestinas och
andra oskyldiga folk. Många anar redan att också nutiden
ä r sjuk. Men få vågar undersöka och diagnosticera
själva sjukdomen.
163
Vilken teori om 11 september ä r sann? Bushadministrationens teori
om Basens24 sammansvärjning. Eller teorin att
Bushadministrationen själv hade ett finger med i spelet?
24. al-Qaida betyder "Basen".
164
Det går inte att komma undan sakfrågorna. Hur lyckades
gärningsmännen utplåna tre skyskrapor i New York med
två flygplan? Hur kunde de utan att stöta på något
motstånd från USAs flygvapen ramma USAs
militärhögkvarter 56 minuter efter den första kraschen i
World Trade Center? De brott som begicks för fem å r sedan
måste utredas. Och de skyldiga bör ställas inför
rätta.
165
Kommentarer till Markus Ö sterlund
166
Besserwisser
167
Markus Ö sterlund avfärdade a priori
konspirationsteorierna om 9/11 som falska. Det gjorde han kanske
rätt i. Men a priori-tyckandet har sina risker. A priori betyder
på förhand. När man tänker och tycker enligt sitt a
priori så slår man bara fast sina egna fördomar. Som
alla vet, eller borde veta, kan det hända att ens egna
fördomar ä r falska. Den risken borde man försöka
undvika, hur svårt det ä n ä r.
168
Nu har jag väl undervisat den gode Markus Ö sterlund ad
nauseam . Ad nauseam betyder... Nej. Nu får det räcka. Jag
går ju på som en riktig Besserwisser!
169
Men vad betyder det egentligen, att vara en Besserwisser? Antag att den
ene säger till den andre: Jag ä r inte en Besserwisser. Och
så motsägs han av den andre: Visst ä r du en
Besserwisser! Vem av de två vet bättre? Ifall den som
påstår att han inte ä r en Besserwisser har rätt,
då vet han bättre, dvs han ä r Besserwissern. Å
andra sidan, om det ä r den andre som har rätt, då
ä r det han som vet bättre. Men det måste ju betyda att
det ä r han (den andre) som ä r Besserwissern! Det här
kunde kallas för Besserwisserparadoxen och jämföras med
den kända Lögnarparadoxen.
170
Paradoxala ord som Besserwisser ä r svåra att definiera
exakt. Men ordet Besserwisser bjuder också på andra
svårigheter. Hur ska vi t ex kunna vara säkra på att
ordet har precis samma innebörd på svenska som på tyska?
Talar man också om Besserwisser på engelska? 25
25. Se < http://www.kaapeli.fi/book/Besserwisser.gif>
171
Kennedymordet och 9/11
172
Det finns alltså omkring 2.500 teorier om hur John F Kennedy
dödades. En slående iakttagelse. Fast i och för sig vet
jag inte vilken undersökning Markus Ö sterlunds iakttagelse
baserar sig på. Hur man skulle kunna räkna sig fram till just
2.500 konspirationsteorier ä r också höljt i dunkel.
TV-kanalen ABC News rapporterade i alla fall å r 2004 att 7 av 10
amerikaner trodde att det låg en konspiration bakom
Kennedymordet.26
26. < http://abcnews.go.com/sections/wnt/US/JFK_poll_031116.html>
173
Hur som helst ser jag problem i den ofta upprepade
jämförelsen av 9/11 med Kennedymordet. Kennedymordet
utfördes av en eller ett par attentatsmän, som hade lagt sig
i bakhåll med sina skjutvapen. Kennedymordet var, trots den fram
till idag fortsättande anmärkningsvärda fascinationen
beträffande mördarens — och mördarens eventuella
högt uppsatta medhjälpares — identiteter, en relativt
enkel, för att inte säga traditionell, operation.
174
Ur konspirationsteoretisk synvinkel ä r 9/11-händelserna
däremot enastående i sin sammansatthet och
högteknologiska komplexitet. Där händer så
förfärligt mycket mellan klockan 8.20 på morgonen
då flygledningen får in de första meddelandena om
flygplanskapningarna och klockan 17.20 på eftermiddagen då
skyskrapan WTC 7 till synes oförklarligt ramlar ihop på 7
sekunder. Händelsekedjan omfattar nio timmar, inte några
ö gonblick, som mordet på John F Kennedy.27 Inte
heller ä r det en enda person som utsätts för ett
attentat, utan flera tusen (de omedelbara dödsoffrens antal var
omkring tretusen) — utan tvivel ett tillräckligt antal
för att göra 9/11 till ett massmord.
27. Jfr Thompson, Paul and the Center for Cooperative Research: The
Terror Timeline- Year by Year, Day by Day, Minute by Minute. A
Comprehensive Chronicle of the Road to 9/11 — and America's
Response . Regan Books New York 2004, ss 345-470.
175
Men det ä r inte enbart dessa till själva händelsekedjan
hörande omständigheter som gör 9/11 helt unikt. 9/11
ä r enastående också med tanke på händelsernas
yttre ram. Under krig och revolutioner kan det otvivelaktigt
förekomma händelseförlopp, som ä r fullt
jämförbara med 9/11. Det bland historiker omdiskuterade
japanska angreppet på den amerikanska flottbasen i Pearl Harbor
den 7 december 1941 ä r ett gott exempel.
176
Men angreppet på Pearl Harbour skedde under ett pågående
världskrig och kunde därför inte vara helt ö
verraskande för någon som hade ett hum om det allmänna
läget i världen. Om det hade varit en främmande stat som
slagit till med sin militärmakt mot Manhattan och Pentagon den 11
september 2001 så hade angreppets skala, dess dimensioner, varit
begripliga. För det andra hade det med stor sannolikhet omedelbart
lett till ett världs- eller storkrig. Då hade 9/11 i
efterhand kunnat placeras in i storpolitikens traditionella ram av
krigsförberedelser, krigföring och fredsslut. 9/11 ledde
också mycket riktigt till krig men situationen efteråt var
oerhörd , historiskt ny, ett novum . Bortsett
från atomstaterna, globaliseringen och digitaliseringen
påminner det nuvarande läget med USAs supermakt kanske i
någon mån om det som rådde i världen på de
sena Romarrikets tid. Men betraktat på närmare håll
företer situationen efter 9/11 kusliga likheter med den som
skildras i George Orwells roman 1984: It was a bright cold day in
April, and the clocks were striking thirteen... — fast det
var tidig höst den 11 september 2001 och inte speciellt kallt...
177
I Helsingfors spred höstsolen lite välkommen värme och
jag skulle just avhämta min yngsta son från
Taekwondo-träningen när nyheten nådde mig. Nyheten slog
ned som blixten från en klar himmel å tminstone för oss
vanliga medborgare, som inte satt inne med hela informationen från
underrättelseväsendet, utan bara fick veta vad medierna
orkade berätta oss och kanske lite till, om vi lyckades luska ut
någonting via Nätet och/eller genom våra eventuella
vanligtvis välinformerade vänner och bekanta.
178
Det räckte länge innan vi började misstänka
några ugglor i mossen. Också det ä r en viktig skillnad
i jämförelse med Kennedymordet, för i det fallet
misstänkte ju alla vettiga människor omedelbart att mordet
var politiskt och iscensatt av presidentens rivaler. När
presidenter och ministrar skjuts ihjäl så försöker
varje person, som ä r utrustad med ett uns av god
omdömesförmåga, först och främst pröva
antagandet, att ett politiskt brott har begåtts. I undantagsfall
kan ju någon enskild knäppskalle vara förövaren men
också då finns det nästan alltid skäl att
misstänka, att hans motiv har varit politiskt och att han
representerar, eller å tminstone tror sig representera, om inte en
politisk konspiration, så å tminstone en politisk opinion.
Eugen Schaumans lyckade attentat på generalguvernör Bobrikoff
ä r ett bra exempel. Det ä r å tminstone passionerat
politiskt så det förslår.
179
Efter 9/11 gavs det knappast någon möjlighet uppfatta brotten
som ett fristående vansinnesdåd av anarkister eller
galningar, utan de kunde bara förklaras som ett uttryck för
en brinnande, uppenbarligen islamistisk politisk passion hos en stark
och välorganiserad fiende eller kuppmakare. 9/11-händelserna
var till den grad märkliga, att människorna omedelbart godtog
regeringens historier om att attackerna eller hämnden hade letts
av Usama bin Ladin, detaljplanerats av al-Qaida och utförts av
tjugotalet visserligen primitiva, med enkla handverktyg utrustade, men
ä ndå så ohyggligt effektiva terrorister. David Ray
Griffin erinrar sig, att en av hans kollegor mer ä n ett helt
å r senare antydde, att 9/11 kunde ha varit en fabricerad
förevändning för att börja ett krig. — Jag
var visserligen medveten om att sådant skett tidigare, skriver
Griffin, men då, på hösten 2002, kunde jag inte
tänka mig att Bushadministrationen, "inte ens
Bushadministrationen", skulle ha kunnat göra sig skydig till en
så avskyvärd handling.28
28. Griffin: Christian Faith and the Truth Behind 9/11 ,
Westminster John Knox Press 2007, Förordet.
180
Yhdestoista syyskuu -gruppen — vänster?
181
Jag tycker mig visserligen själv stå politiskt "på
vänsterkanten", då som nu. I det avseendet ger jag gärna
Markus Ö sterlund rätt. Men hur ä r det med den finska
gruppen 11syyskuu , som har skapat webbplatsen < http://www.11syyskuu.org?>
Ä r det en vänstergrupp? Det borde man väl i första
hand fråga dem själva. Det har jag inte gjort, eftersom jag
knappt känner dem. Jag har inte heller någon klar uppfattning
om vem som hörde till gruppen utom de två bröderna
Yli-Karjanmaa, dvs snickaren Hannu (fast jag ä r inte närmare
underrättad om han verkligen försörjer sig som snickare)
och teologen Sami, samt deras far, fysikläraren Reijo.
182
Hannu Yli-Karjanmaa har utkommit med det omfattande verket Valtiot
ja terrorismi. Katsaus propagandan luomien kulissien
taakse 29 , som jag har läst och som jag uppskattar och
rekommenderar för läsning. Verket behandlar inte minst
statsterrorismen i Ryssland. Men Yli-Karjanmaas bok ä r inte
ideologisk. Snarare skulle jag vilja säga att dess författare
i ovanligt hög grad har gjort sig av med gängse ideologiska
skygglappar. Någon vänstertendens ser å tminstone inte
jag på eller mellan raderna i den boken.
29. Multikustannus 2008.
183
Popperska varelser
184
Ö sterlund hänvisade till den ö sterrikiska filosofen
Karl Popper (1902-1994). Jag gör gärna en liten exkurs kring
Poppers tankar. Inte för att avfärda dem, utan tvärtom
för att jag anser dem vara intressanta och upplysande.
185
"Med Poppers ord kan man säga att den inre världen
tillåter våra hypoteser att dö i vårt ställe",
skriver den svenska filosofen Peter Gärdenfors 30 Det
popperska består i detta fall helt enkelt i att människan, i
likhet med vissa andra djur, har en inre värld. Med och i sina
inre världar förmår människorna och en del av
djuren föreställa sig sina försök i
förväg och således undvika att ta farliga risker, som
kunde leda till ö desdigra misstag. Detta hjälper dem
förmodligen också att ö verleva som species i
stället för att utplånas av evolutionen.
30. i Hur Homo blev sapiens. Om tänkandets evolution.
Förlaget Nya Doxa 2000, s 57
186
Men människorna kan som känt föreställa sig
långt mer ä n försök och misstag. Popper utvecklar
i sitt berömda verk The Open Society And Its Enemies (Det
ö ppna samhället och dess fiender) sin kritik av en rad
filosofer, vilka han betraktar som konspirationsteoretiker.
187
Med begreppet konspirationsteori (han använder den bestämda
formen: "the conspiracy theory") avser Popper, om man förenklar
och sammanfattar hans synpunkt, sådana samhällsfilosofier,
som förklarar de stora linjerna i historien med hjälp av
centrala subjekt. Sålunda kunde man på Platons tid
förklara människornas och folkens ö den med
konspirationer mellan gudarna på Olympen. Hegel skådade
för sin del Världsandens rörelser bakom alla
mänskliga företag, medan Marx utsåg
samhällsklasserna — bourgeoisien och proletariatet —
till historiens centrala subjekt. Slutligen har vi Hitler och
nazisterna som utgick ifrån en rasistisk teori om judarnas
föregivet centrala roll, som de skulle ha haft genom sina
höga positioner i finansvärlden.
188
Sådana teorier ansåg Popper vara variationer av ett och samma
totalitära tänkesätt, ett historiefilosofiskt
konspirationsteoretiserande, vilket hans själv, som den empiriskt
och analytiskt inriktade filosof han var, ö nskade göra upp
med en gång för alla. Poppers råd till politikerna var,
att de skulle akta sig noga för de stora teorierna och i
stället ä gna sig å t "social ingenjörskonst"
där man å tgärdar en sak i sänder (piecemeal
engineering ). (Tyvärr kan Poppers egna tankar missbrukas
för att legitimera teknokrati och expertvälde.)
189
Men också Popper erkände att konspirationer faktiskt ofta
förekommer i människornas och staternas verklighet. Han
skriver:
190
Conspiracies occur, it must be admitted. But the striking fact
which, in spite of their occurrence, disproved the conspiracy theory is
that few of these conspiracies are ultimately successful. Conspirators
rarely consummate their conspiracy. 31
31. "The Open Society and its Enemies" citeras här enl
eboksversionen < http://lachlan.bluehaze.com.au/books/popper_open_society.html>
(28.6.2011).
191
Verklighetens konspiratörer lyckas sällan i sina uppsåt
och undgår sällan att bli fast, hävdar Popper. Detta
understryker enligt honom de historiefilosofiska
konspirationsteoriernas falskhet. Om en gång de små och
begränsade konspirationerna vanligen inte kommer till stånd
eller blir avslöjade, så bör vi väl också vara
kapabla att genomskåda Konspirationerna med stort K? Denna
ironiska slutsats tycks mig bli kontentan av Poppers resonemang.
192
Poppers tankar ä r värda att fundera ö ver men jag
ä r inte ö vertygad om att det stämmer, att
konspirationer vanligen misslyckas eller avslöjas. Till detta ska
jag å terkomma i ett senare kapitel.32
32. Kap "Everybody Knows" nedan.
193
Personligen känner jag mig inte speciellt träffad av den
popperska kritiken av den totaliserande historiefilosofin. Förenta
Staterna har otvivelaktigt varit ett tämligen centralt subjekt i
samtidshistorien å tminstone fram till idag. Men USAs supermakt
erkänns ganska allmänt vara ett empiriskt faktum, som inte
behöver förklaras eller underbyggas med någon vidlyftig
filosofisk teori.
194
Om det skulle bli klarlagt, att Cheney, Wolfowitz, Bush med flera stod
bakom 9/11, eller å tminstone var medvetna om
sammansvärjningen och lät den ha sin gång, så
skulle vi närmast kunna konstatera ytterligare ett av dessa fall,
som på sätt och vis ger Popper vatten på hans kvarn. Det
skulle då visa sig, att dessa figurer var en hop ränksmidare
som misslyckades med sin brottsliga plan. Jag vet inte om Popper hade
hållit med om detta men den allmänna historien lär oss,
skulle jag vilja säga, att inte a priori utesluta en
sådan möjlighet.
195
Den som försöker begripa sig på 9/11 stöter kanske
förr eller senare också på Poppers stränga
kriterium för en teoris vetenskaplighet. Enligt Popper måste
en vetenskaplig teori vara falsifierbar för att kunna
betraktas som pålitlig. En teori som i princip utesluter
möjligheten av att kunna bevisas vara falsk ä r enligt Popper
i princip felaktig. Detta kriterium kan vara ett bra verktyg i kampen
mot mot dogmatism och fördomar.
196
Ä r NISTs33 teori om tvillingtornens kollapser
falsifierbar? Erkänner NIST möjligheten av att deras teori om
flygpanskrascherna och bränderna som de primära orsakerna
till rasen kunde vara felaktig? Eller utgår man ifrån att
tvillingtornen endast kunde ha rasat på grund av skadorna
från flygplanskrascherna och bränderna och att
sprängämneshypotesen (som skulle kunna falsifiera NISTs egen
teori) ö verhuvudtaget inte behöver beaktas?
33. National Institute of Science and Technology —
amerikanska statens centrum för teknikforskning och utveckling av
standarder.
197
Under ö kande press från sina vetenskapliga kritiker
(fysikern Steven E Jones, kemisten Kevin Ryan, nanokemisten Niels
Harrit m fl) har utredningsledarna på NIST (med dr Shyam Sunder i
spetsen) småningom 34 retirerat till ståndpunkten,
att också sprängningshypotesen förtjänar att
undersökas och till att hävda, att man också har
undersökt den men kommit fram till att den inte håller.
Därmed skulle NISTs teori vara falsifierbar om ä n inte
— enligt dem själva — falsifierad. Kritikerna har
emellertid inte nöjt sig med resultaten av NISTs
undersökningar utan de vidhåller, att inte minst
slutrapporten om WTC 7 ä r både ovetenskaplig och
osann.35
34. Ä nnu i januari 2008 sade NISTs presskontakt Michael Neumann
till en frågvis journalist att "det inte har kommit fram
någon evidens för användning av sprängämnen".
"Men hur kan ni veta det om ni inte har tittat efter", envisades
journalisten. "Om man letar efter någonting som inte finns ö
dar man bara sin tid och skattebetalarnas pengar", svarade Neumann. Se
Abel, Jennifer: "Theories of 9/11", The Hartford Advocate 29.1.2008;
< http://web.archive.org/web/20090221003715/http://www.hartfordadvocate.com/article.cfm?aid=5546>
35. Mer härom i kapitlet "Konspirationsteorins akilleshäl"
nedan.
198
Fysikern Steven E. Jones, som forskar och experimenterar utifrån
hypotesen att WTC 1, WTC 2 och WTC 7 revs med sprängmedel
entledigades i september 2006 från sin professur vid Brigham
Young-universitetet.36 Universitetet lät honom
visserligen behålla sitt arbetsrum och gav honom möjlighet
att fortsätta sin forskning. Men den slutsats många drog blev
ä ndå att politiken i detta fall ingrep i vetenskapen
för att rädda en till synes icke-falsifierbar teori.
36. Jfr < http://blogi.kaapeli.fi/book/64>
199
Angående Heikki Kurttilas synpunkter
200
"Granskat"-redaktören Annvi Gardberg gjorde nog sitt jobb som
svenskspråkig referent med den ä ran, men eftersom hon inte
var lika väl insatt i problematiken som den finskspråkiga
experten på sprängningsolyckor Heikki Kurttila, svävar
jag fortfarande i lätt osäkerhet om hans synpunkter verkligen
kom ut i radion precis så som han framlade dem. I början av
hans uttalande hör man honom t ex kritisera uppfattningen om att
bränderna , eller bränderna och skadorna från
flyplanskrascherna tillsammans, skulle ha kunnat förorsaka tornens
ras. Referatet nämner inte bränderna.
201
Kommentarer till Tarja Cronberg
202
Tarja Cronberg undvek skickligt att tala om 9/11 i programmet
"Granskat", fast det ju var meningen att programmet skulle handla om
9/11-händelserna. I stället talade hon om Irakkriget. Jag ska
inte klandra henne för det. Man kan ju fråga sig vad som
ä r viktigare: de trots allt jämförelsevis
begränsade brott som begicks i New York och Washington den 11
september 2001, eller den fleråriga, ur folkrättslig
synvinkel lika brottsliga invasionen av Irak, som inleddes med ett
blodigt angreppskrig och ledde till att flera hundratusen, kanske
ö ver en miljon människor miste livet och att ä nnu fler
jagades i landsflykt.
203
Cronberg föredrog alltså att uppträda som ett
språkrör för rörelsen för sanning om kriget i
Irak i stället för att diskutera rörelsen för
sanning om 9/11. En sanning om kriget i Irak ä r, som både
Cronberg och Torvalds också framhöll, att George W Bush, Tony
Blair, Colin Powell med flera konspirerade för att
sätta igång kriget. Därefter lät de media sprida
lögnen om Iraks påstådda atomvapen för att skapa en
allmän opinion för kriget. Vi trodde dem inte, utan gick ut
på gatorna i några av de största
antikrigsdemonstrationer som någonsin har ordnats (i mars 2003).
Till och med gammelmedia typ Rundradion sällade sig tidvis till
demonstranterna. (Man fick, sällsamt nog, via radion höra
information om var demonstrationen skulle börja, och när.)
New York Times skrev om den andra supermakten , dvs den stora
världsopinionen mot kriget. Men herrarna Bush och Blair struntade
i denna opinion, förlitande sig på att både medierna och
medborgarna ä ndå snart skulle ge efter och foga sig i
krigspolitiken — som vanligt. Och det hade de ju som vanligt
rätt i, visade det sig när kriget väl hade inletts och
de första segerfanfarerna hade utbringats. Men varför borde
vi tro att dessa krigsförbrytare till politiska makthavare har
talat sanning om det som hände 9/11?
204
Cronberg passade på att nämna Bushadministrationens planer
på att bygga ut det amerikanska rymdförsvaret vilket, som hon
också antydde, ä r mycket mer ä n ett "försvar",
nämligen ett högteknologiskt, rymdbaserat system för
ö vervakning av allt som sker på vår jord. Systemet
kostar förstås en väldig massa pengar att bygga och
underhålla. Efter händelserna 11 september 2001 kunde
Rumsfeld & Co med lätthet utverka de anslag som behövdes.
Och under den nuvarande Obamaadministrationen fortsätter
amerikanarna och européerna (vi själva) att bygga ut
våra missilsköldar. Frågor att å terkomma till:
Vilken betydelse har 9/11-händelserna egentligen haft? Vad betyder
de med tanke på framtiden?
205
Om Nickes synpunkter
206
Flygbensinens roll
207
I en version av radioprogrammet som i någon mån avvek
från den som sändes, men som man kunde lyssna på via
webben,37 berättade Nils (Nicke) Torvalds om sin egen syn
på varför tvillingtornen störtade. Nickes uppfattning
påminde då om NISTs, som anser att bränderna var
huvudorsaken till att byggnaderna, som man säger, kollapsade. Men
Nicke betonade i högre grad ä n NIST flygbensinens
roll i bränderna. Enligt vad han sade skulle stora mängder
flygbensin ha runnit ned i tvillingtornens hisschakt, vilka
därefter skulle ha fungerat som jättelika
blåsbälgar för bränderna. Ungefär så
uppfattade jag att Nicke tänkte sig händelseförloppet.
37. Efter sändningen kunde programmet länge avlyssnas via
YLE:s webbplats, men numera fungerar deras länk inte längre.
En ljudfil (konverterad till formatet MP3), som innehåller en
kopia av programmet, ä r fortfarande tillgänglig via
< http://www.kaapeli.fi/book/911/>.
Det ä r från denna senare version jag har gjort utskriften
ovan. Det avsnitt där Nicke talade om bränderna i WTC har
fallit bort också i den version som ä r länkad till min
hemsida.
208
I NISTs rapporter finner man uppgifter om mängderna av flygbensin
i de kapade passagerarplanens tankar. I utkastet till NISTs rapport om
ö deläggelsen av World Trade Center från å r 2005
läser vi att bensintankarna i flygplanet, som rammade WTC 1 kl
8.43 på morgonen den 11 september bara var till hälften
fyllda. Planets tankar innehöll sannolikt ca 10.000 gallon
flygbensin. 38
38. Se NIST NCSTAR 1 (Draft) For Public Comment. Federal Building and
Fire Safety Investigation of the World Trade Center Disaster. Final
Report of the National Construction Safety Team on the Collapses of the
World Trade Center Towers (Draft) , s 20. (tillgänglig på
scribd.com (juni 2011)
209
Tiotusen US-gallon ä r ca 38.000 liter. Mängden motsvarar
ungefär volymen i mitt arbetssrum, ca 38 kubikmeter, där jag
just nu sitter och nedtecknar de här anteckningarna.
210
Jag jämför i tankarna mitt arbetsrum med ett hisschakt i WTC
1, världens på sin tid högsta byggnad, som mätte
1.368 fot, dvs ca 417 meter och inser, att mängden bensin i
flygplanets tankar var obetydlig i proportion till det väldigt
långa hålet. Därtill kommer att en stor del av bensinen
brann upp omedelbart efter kraschen. I det kända videoklippet
från den andra kraschen ser man tydligt flygbensinen slå ut
ur byggnaden i en explosionsartad flamma.
211
Flygbensinen antände bränderna, men den brann (också
enligt NIST) upp på några minuter. Flygbensinen, ä ven
till den del den rann ner i byggnaden genom hisschakten, förklarar
inte tornens plötsliga, symmetriska och totala kollapser.
212
En del av ovanstående skrev jag för knappt fem å r
sedan. Det förvånar mig fortfarande att Nicke och andra har
kunnat invagga sig i tron, att terroristerna med en relativt liten
mängd bensin (eller ö verhuvudtaget med bensin) skulle ha
lyckats få Tvillingtornens kraftiga stålbalkar att så
fullständigt och samtidigt ge vika.
213
Journalisterna Jim Dwyer och Kevin Flynn på New York Times
måste också ha grubblat ö ver orsaken till tornens ras
när de gjorde reportageboken 102 minuter. Den sanna
berättelsen om kampen för ö verlevnad inne i World Trade
Center .39 I sitt förord, daterat september 2004,
skriver de:
39. Times Books 2005; svensk ö versättning utgavs av Bra
Böcker AB 2006.
214
Inget kan förminska flygplanskaparnas och deras
befälhavares skuld till morden den 11 september 2001. Detta ä
r den avgörande historiska sanningen om denna dag, det kan inget
ä ndra på. Attackernas våldsamhet medförde att
oskyldiga människor ö verlevde eller dog på grund av att
de undvek en dörröppning eller hoppade in i en hiss vars
dörrar var på väg att stängas eller helt enkelt
flyttade kroppsvikten från ena foten till den andra. Det skulle
dock vara för mycket sagt att helt enkelt hävda att
flygplanskaparna dödade alla dessa människor — det
skulle vara att ö verdriva deras taktiska förmåga.
Byggnaderna i sig blev till vapen, uppenbarligen i långt
större utsträckning ä n vad flygplanskaparna hade
räknat med i sina planer, ä ven om de hade haft sina
förhoppningar.
215
Formuleringen byggnaderna i sig blev till vapen ä r
träffande. Men det hade antagligen varit mer sanningsenligt, ifall
de hade skrivit att byggnader denna gång medvetet
användes som vapen.
216
Jim Dwyer har för ö vrigt låtit personer som
representerar "rörelsen för sanning om 9/11" framföra
sina synpunkter utan att omedelbart håna eller fördöma
dem.40 Kanhända hade vittnesmålen beträffande
explosioner i tvillingtornen innan de rasade — vittnesmål
som hade samlats av brandkåren i New York i slutet av å r
2001 — fått honom att trots vad han tidigare skrivit
börja förminska eller relativisera flygplanskaparnas skuld
till massmordet i Tvillingtornen. Vittnesmålen om explosionerna
släpptes först efter en lång rättsprocess mot
stadens myndigheter, som vägrade att ge ut dokumenten till
offentligheten. Det var faktiskt tidningen New York Times tillsammans
med familjemedlemmar till offren från Tvillingtornen, som å r
2002 reste kravet, att vittnesmålen skulle offentliggöras.
Så skedde slutligen i augusti 2005. 41
40. Se Dwyers artikel "U.S. moves to debunk 'alternative theories' on
Sept. 11 attacks", New York Times 1.9.2006
41. Se Dwyer, Jim: "City to Release Thousands of Oral Histories of 9/11
Today", 12.8.2005. Vidare Griffin, David Ray: Christian Faith and
the Truth Behind 9/11 , kapitel 2: "Explosive Testimony. Revelations
about the Twin Towers in the 9/11 Oral Histories".
217
När detta skrivs (2011) har mer ä n 1.500 arkitekter och
ingenjörer anmält sitt stöd för kravet om en ny,
oberoende undersökning av 9/11-händelserna, många av dem
därför, att de ä r ö vertygade om att
flygplanskrascherna med å tföljande bränder inte ensamma
kan ha å stadkommit de spektakulära tornrasen, utan att
WTC-skyskraporna måste ha rivits med hjälp av
sprängladdningar. 42
42. Uttalandena från medlemmarna i "arkitekter och ingenjörer
för sanning om 9/11" dokumenteras på deras webbplats
< http://ae911truth.org>. Se
ä ven "Piloter för sanning om 9/11"; deras medlemslista
ä r här: < http://pilotsfor911truth.org/core.html>;
samt "Brandmän för sanning om 9/11", som finns på
webbplatsen < http://firefightersfor911truth.org/>
218
Om konspirationsteorins inverkan på själen
219
Rörelsen för sanning om 9/11 ä r inte här för
att konstruera, utan tvärtom för att kritisera och
upphäva konspirationsteorin. I den meningen borde den likna
Sokrates, som kom för att lära oss "taga vara på
vår själ".43
43. Jfr G.H. von Wright: Att förstå sin samtid. Tanke och
förkunnelse och andra försök 1945-1994 . Bonniers
1994 s 62: Sokrates menar alltså blodigt allvar när han
betecknar sig som medicinare. Hans vetenskap ä r själslig
therapeia, läkekonst, liksom Hippokrates var kroppslig. Sokrates
har kommit för att lära oss "taga vara på vår
själ" .
220
Frågan ä r om det ö verhuvudtaget ä r möjligt
att upphäva konspirationsteorin och i så fall hur detta
skulle ske. Här vill jag klargöra, att Nicke Torvalds, till
å tskillnad från Markus Ö sterlund, som jag inte kan
påminna mig om att någonsin ha träffat ansikte mot
ansikte, eller Tarja Cronberg, som jag visserligen ä r flyktigt
bekant med, tillhör min personliga vänkrets. Därför
berör mig Nickes uttalanden närmare ä n de ö vriga
programdeltagarnas. 44
44. Personligen föredrar jag radiodokument av typen "Granskat"
framför rena pratprogram — också då
programdeltagarna s a s talar på olika våglängder.
Autentiska samtal hör ä ndå det bästa som radion
kan eller kunde å stadkomma. Sådant som "sjövädret
på kuststationerna i dag" hör också till mina favoriter.
Där påminner ju radion med ett lugnt och vänligt uttryck
oss om det allra viktigaste: att det faktiskt finns ett hav och ett
land.
221
Nickes uttalande, att konspirationsteorier skapar världar som vi
inte riktigt behärskar och att man kan bli tokig (mentalsjuk) p g
a av detta, ä r inte lätt att tolka. Hos mig väcker
detta en rad frågor om att "behärska världar". Men
kanske Nicke menar, att konspirationsteorier kan få en
människa att förlora greppet ö ver sin egen inre
värld, vilket i sin tur kan leda till sinnesrubbningar och
mentalsjukdom? Så kan det utan tvivel gå. Men om våra
försök att avgöra vad som ä r sant och vad som
ä r falskt angående en viss sammansvärjning kräver
att vi så att säga sätter våra huvuden i pant
så bör vi kanske ä ndå göra det.
222
Ja, våra vänner formar oss och vi formar kanske dem. På
1970-talet (eller möjligen i början av 1980-talet), sa Nicke
å t mig, att det inte var bra att fundera för mycket på
de italienska kommunisterna. De italienska kommunisterna i PCI
(partito comunista italiano , grundat av Antonio Gramsci och hans
apostel Palmiro Togliatti på 1920-talet, krossat av fascisten
Mussolini; å teruppståndet efter Befrielsen 1943; stort och
mäktigt som Kyrkan under Medeltiden på 1970-talet; slutligen
uppstiget till kommunisternas eget Paradiso under 1990-talet)
var eurokommunister . Nicke å sin sida var grundare av
tidningen "Enhet", en tidning, som man knappast kunde läsa utan
att tänka på Sovjetunionen, som ju då, på
1970-talet föreföll att ledas av Bresjnev (jag skriver
föreföll, eftersom Bresjnev i historiens backspegel mera
liknar en mumie ä n en levande människa — men ä r
det inte lite osannolikt att Sovjetunionen leddes av en mumie?).
Bresjnev, mer död ä n levande, lyckades i alla fall låta
sin omvärld förstå att han hatade eurokommunisterna och
att det var bäst att hålla sig till hans linje i den
frågan. Konspirationsteoretikerna i Väst ansåg
visserligen att Bresjnev i själva verket gillade
eurokommunister och att eurokommunismen bara var ytterligare en
komplott, som syftade till världsommunismens seger.45 Men
så tyckte inte Nicke. Nicke tyckte väl snarare att
eurokommunisterna stod i vägen för den mumifierade
världskommunismens seger. Men nu börjar det kanske se ut som
att jag tänker ge igen för gammal ost.
45. Se efterskrift till kapitlet "Spinellis fotspår" nedan.
223
Nej. Konspirationsteorin sitter djupare ä n så, vilket ju
också Nicke mer eller mindre direkt erkände i sin kommentar
till mina synpunkter i radioprogrammet. Men vad betyder det att en del
mänskor anser, att man bör borra möjligast djupt i 9/11
i hopp om att få brotten utredda, medan andra, som vännen
Nicke, tycker att man inte borde göra det därför att det
kanske inte ä r bra för mentalhygienen?
224
Det vet jag inte. Kan det möjligen ha någonting att göra
med snabbhet och långsamhet? Enligt vad Nicke en gång sade
mig ä r jag långsam. Och det uppfattar jag som sanning. Han
sade sig också själv vara snabb. Och så ser jag honom
också: han ä r kvicktänkt och rapp i tungan. Och det
ä r bra att han besitter dessa personliga egenskaper. Av
radioredaktörer och politiker krävs snabbhet. Jag skulle
ä ndå gärna se att Nicke lät bli att
tokförklara mig i radion.
225
Vad betyder brott? Vad betyder rättvisa? Vad betyder betydelse?
226
Logikern Gottlob Frege skiljde mellan Sinn och Bedeutung ,
meningen och betydelsen. Jag förbigår hans vackra exempel med
Morgonstjärnan och Afonstjärnan, vilka båda ä r
planeten Venus. Venus ä r deras betydelse. Men Morgonstjärnan
har en annan mening ä n Aftonstjärnan.
227
Hur ska då uttryck i stil med "Frankrikes kung ä r skallig"
eller, för den delen, "Frankrikes kung ä r inte skallig"
tolkas? Eftersom Frankrike sedan en tid tillbaka ä r en republik
har de uppenbarligen inte längre någon betydelse. Men har de
mening?
228
Ja, de har mening. Men sanna ä r de inte. Jag ska tillsvidare
hålla mig till min sanningsteori, som säger mig att den
officiella konspirationsteorin om 9/11 ä r falsk.
229
Här kunde konversationen ta vid
230
R. David Lankes har med sin Atlas of New Librarianship (2011)
snabbt stigit mot stjärnorna.46
46. Därom vittnar t ex hans föreläsning "Grand Challenges
of Librarianship. R David Lankes vid Biblioteksdagarna 2011", < http://vimeo.com/23732998>
(9.6.2011)
231
Visserligen har jag varken hört eller sett Lankes' yttra ett enda
ord om 9/11 men det behöver ju en forskare i biblioteksvetenskapen
inte heller nödvändigtvis göra. I bibliotekets
tiotusenåriga tidperspektiv ter sig 9/11 såsom föga mer
ä n ett av dessa otaliga politiska brott som kantar
världshistoriens fåror. Lankes' bidrag till diskussionen om
9/11 ska alltså sökas på ett biblioteksfilosofiskt
metaplan och då närmast i hans teori om konsp...
förlåt, konversationen . En kort beskrivning av Lankes
konversationsteori kan låta så här: Kunskap skapas genom
samtal. Bibliotek sysslar med kunskap. Alltså sysslar bibliotek
också med samtal. 47
47. "Knowledge is generated through conversation. Libraries are in
the knowledge business; hence, in the conversation business as
well." (Lankes) Mer om detta i Podcast-programmet "Participation,
Conversation and Libraries", som kan avlyssnas här: < http://beemp3.com/download.php?file=8109351&song=Participation%2C+Conversation+and+Libraries>
(9.6.2011).
232
Det lankesiska bidraget till teorin om konversationen påminner om
det sokratiska bidraget men ä r i vissa avseenden bättre
anpassat till internetåldern ä n sin föregångare.
233
USAs oliktänkare
234
Pär Stenbäck, Finlands utrikesminister 1982-83, sitter med i
styrelsen för tankesmedjan International Crisis Group
(ICG), som vill förhindra att det uppstår nya väpnade
konflikter i världen. Bland ö vriga styrelsemedlemmar
märks general Wesley Clark, säkerhetspolitiska
rådgivaren Zbigniew Brzezinski och finansmannen George Soros,
vilka Stenbäck kallar oliktänkare i sitt hemland
USA.48
48. Det här avsnittet ä r en insändare varmed jag svarade
på Pär Stenbäcks kolumn i Hufvudstadsbladet 30.9.2006.
235
Dessa tre amerikaner delar det i Europa rätt allmänt
accepterade synsättet att terrorismen inte kan besegras genom
bombning , skriver Stenbäck. Jag antar att Stenbäck
själv instämmer i denna kritik.49 Bra så. I
mitt stilla sinne reflekterar jag ä ndå att min egen
uppfattning om vad en oliktänkare ä r för något
eller någon avgjort skiljer sig ifrån Stenbäcks.
49. Tillägg, juni 2011: ICG:s fd brittiska styrelseordförande
Chris Patten ä r på samma linje. Patten har skrivit: Man
behöver inte vara grammatiker för att veta att krig inte
utkämpas mot substantiv utan mot egennamn och personliga pronomen.
Man krigar mot ett land eller en fiende. Krig mot droger, krig mot
fattigdom, krig mot avfall — allt detta ä r bara storslagna
beskrivningar av politiska företag som ä r dömda att
misslyckas . Cit enl recensionen av Pattens bok What Next?
Surviving the 21st Century i The Guardian 25.10.2008. Patten avser
uppenbarligen också kriget mot terrorism . Nämnas kan,
att Chris Patten var EU-kommissionär med ansvar för unionens
yttre förbindelser från 1999 till 2004.
236
I min föreställningsvärld befolkas oliktänkarnas
planet inte av avdankade ö verbefähavare, före detta
grå eminenser och politiskt ambitiösa företrädare
för den internationella storfinansen. Förtjänar dessa
världens näst mäktigaste män faktiskt att bli
kallade för dissidenter?
237
Att vara en oliktänkare i dagens USA borde enligt vad jag begriper
innebära att man ifrågasätter inte bara den nuvarande
utrikes- och inrikespolitiken, utan också tesen om att
"världen behöver ett USA som
stabilitetsgarant"(Stenbäck). Det här kan tyckas vara en
onödigt snäv tolkning av begreppet oliktänkare. Men jag
insisterar på att ordet dissident bör förbehållas
dem som motsätter sig makten och i synnerhet stormakten. I detta
sammanhang luktar uttrycket stabilitetsgarant imperialism
på långt håll! Och om det ä r någonting en
dissident inte får vara så ä r det imperialist.
238
Det finns emellertid en djupt rotad föreställning om att just
Amerikas Förenta Stater utgör ett lysande undantag bland
världens alla imperier, både de tidigare och de nuvarande.
Enligt denna å sikt ä r den nuvarande västliga
stormakten intrinsikalt god. Godheten anses vara insydd eller
impregnerad i det amerikanska imperiet som ränderna i
Stjärnbaneret.
239
David Ray Griffin från Kalifornien låter oss i en nyutkommen
bok Christian Faith and the Truth Behind 9/11 50 ta del
av sin uppgörelse med denna imperiala myt. För den kristna
filosofen Griffin framstår Jesus som den borne dissidenten i
Romarriket. Och den historiska parallellen mellan Rom i början av
vår tideräkning och USA i början av det tredje
millenniet ä r blott alltför uppenbar, menar han.
50. Denna bok av Griffin utkom å r 2006 på förlaget
Westminster John Knox Press.
240
Se där en riktig oliktänkare i dagens USA!
241
Det finns mycket att tillägga om oliktänkare
242
David Ray Griffin ä r sanningsrörelsens obevekliga
vakthund som spårar upp maktens motsägelser, lögner och
försök att skyla ö ver obehagliga fakta. Men han ä
r också en människa som har ä gnat sitt liv å t att
forska i teologi och filosofi. I Christian Faith and 9/11 Truth
vidgar han tidsperspektivet och låter 9/11-händelserna
framträda i ett historiefilosofiskt sammanhang. Till skillnad
från Griffins ö vriga böcker om 9/11, som har utkommit
på det oberoende förlaget Olive Branch Press, ett imprint av
Interlink Books, utgavs Christian Faith and 9/11 Truth på
Westminster John Knox Press, ett imprint av The Presbyterian Publishing
Corporation.
243
John Knox ä r ett namn ur den europeiska kyrkohistorien som jag
så när hade glömt. Var väl också något av
en oliktänkare på sin tid? Och när levde han då?
Jo, för rätt länge sedan, faktiskt. Det börjar
närma sig femhundra å r.
244
Knox var ursprungligen romersk-katolsk präst och tros ha blivit
omvänd av reformatorn George Wishart. När Wishart
avrättades för kätteri gick Knox först under
jorden, men började sedan predika den reformerta läran. Han
tillfångatogs av franska trupper i Skottland 1547 och hamnade i
fängsligt förvar i Frankrike som galärslav. Han frigavs
1549 efter den brittiska regeringens medling. I England blev han
från 1551 kunglig kaplan. — Wikipedia
245
Bortsett från det där med "kunglig kaplan", som ju luktar
lite etablissemang, så låter det hela ganska dissidentaktigt,
eller hur?
246
Men för att å terkomma till saken så tycks
presbyterianerna i Amerika numera ha fått sin egen reformator
på halsen i form av doktor Griffin. Griffin ä r visserligen
en stillsam akademiker, vars liv förmodligen har varit betydligt
mindre ä ventyrligt ä n Knox. När John Knox Press hade
fogat Christian Faith and 9/11 Truth till sin bokkatalog, som
lär omfatta bortåt 1.500 titlar, måste The Presbyterian
Publishing Corporations styrelse icke desto mindre göra sin
Canossavand... nej, vad ä r det jag håller på att
säga? Med tanke på att presbyterianerna har särskilt
svårt med påvar och biskopar så kan det inte vara
lämpligt att skicka styrelsen för deras förlag till
påven i Canossa.
247
Där hamnade de i alla fall. Enligt en kungörelse som
publicerades i "The Presbyterian Outlook"51 ä r Griffin
en framstående teolog, som tidigare har publicerat många
böcker på presbyterernas bokförlag. Men förlagets
styrelse anser, att denna speciella bok inte når upp till
förlagets standard. Orsaken ä r, sägs det, att
författaren gör det extraordinära påståendet,
att 9/11 orkestrerades av den federala regeringen, som fick det att se
ut som om al-Qaida hade hade gjort det.
51. Se < http://www.pres-outlook.com/news-and-analysis/1-news-a-analysis/3451.html>
(22.6.2011)
248
Så kallad processteologi inklusive Alfred North Whiteheads
filosofi har Griffin också skrivit en hel del om. Medan han i
snabb takt har producerat och publicerat sina förkrossande
analyser av den officiella konspirationsteorin har han tydligen ä
ndå fått tid ö ver också för att
fortsätta sin filosofiska forskning. Å r 2007 släppte
han boken Whitehead's Radically Different Postmodern
Philosophy ,52 som jag inte ä nnu har läst slut.
(Det ä r väl bara att erkänna att det ä r som det
ä r, nämligen att jag ä r en långsammare
läsare ä n Griffin.) Därför ska jag inte
tillägga någonting om den boken. Utom att den inte, så
vitt jag har kunnat se, innehåller ett enda ord om 9/11.
52. Whitehead's Radically Different Postmodern Philosophy. An Argument
for its Contemporary Relevance. State University of New York Press
2007.
249
Bunkum och debunked
250
Det berättas, att ledande figurer från
"Sanningsrörelsen", däribland filosofen David Ray Griffin och
fysikern Steven E. Jones, tog kontakt med den store amerikanske
dissidenten Noam Chomsky. Jones bad Chomsky om hans underskrift på
appellen för en oberoende internationell utredning av brotten.
Då föreslog Chomsky att evidensen borde skickas in till
några ledande vetenskapliga tidskrifter för publicering. Sagt
och gjort, sade Griffin, Jones & Co och skickade in sin evidens
till några vetenskapliga tidskrifter för peer review .
Varpå evidensen publicerades, visserligen inte i Nature eller
Scientific American, utan i The Open Chemical Physics Journal och The
Open Civil Engineering Journal. Gå sedan och säg vad som
ä r bunkum och vad som ä r debunked.
251
Följande samtal utspann sig på den amerikanska tankesmedjan
Foreign Policy in Focus (FPIF) webbsajt mellan den välkända
forskaren och kommentatorn av USAs utrikespolitik John Feffer och
undertecknad kring Feffers artikel "Bunkum and Debunk 'Em", daterad 7
juni 2011:53 Flera andra människor deltog också i
diskussionen. Jag låter texten ingå här på
engelska, inte av ren lättja, och inte heller för att jag
tycker den har några omistliga kvaliteter på
originalspråket (knappast har den det annars heller), utan som en
liten försonande och, hoppas jag, lugnande gest.
53. Samtalet ä r kopierat från < http://www.fpif.org/articles/bunkum_and_debunk_em>
(19.6.2011) och det å terges med John Feffers och mitt
tillstånd.
252
Som sagt, jag står på vänsterkanten. Men för den
skull behöver man inte vara antiamerikansk eller på
något sätt i princip ogilla engelska språket, osv. Jag
ä r inte mot Förenta staterna, jag ä r för dem. Jag
ä r för federalismen, republiken och demokratin! Och vad John
Feffers skriverier beträffar så gillar jag dem för det
mesta skarpt, ä ven om jag inte håller med honom i den
här speciella krian om bunkum .54
54. Varifrån kommer ordet bunkum, som väl närmast betyder
skitprat? Det kan man slå upp i Wiktionary; se < http://en.wiktionary.org/wiki/bunkum>
(19.6.2011).
253
Johnfeffer [Moderator] 1 week ago in reply to jongold I have waded
through an enormous amount of material about 9/11 over the years. And I
haven't been silent at all. You just don't particularly like what I
have to say. Which is that the 9/11 truth movement is bunkum. What the
Bush administration did during its two terms is heinous enough without
making stuff up. Flag Like Reply Reply
254
mikaelbook [Moderator] 6 days ago in reply to Johnfeffer Excuse me, but
must not the one who knows that the 9/11 truth movement is bunkum be
the same as the one who knows the truth about 9/11? I have waded
through an enormous amount of material about 9/11 over the years. And
I haven't been silent at all. You just don't particularly like what I
have to say. Which is that the 9/11 truth movement is trying to find
out the truth behind 9/11 in order to bring the perpetrators to
justice. What the Bush administration did during its two terms is
heinous enough without the 9/11 cover-up.
255
Johnfeffer [Moderator] 6 days ago in reply to mikaelbook no and here's
an example of why: If you tell me that climate change is caused by a
little boy in New Jersey burping up soda, I can tell you that that's
bunkum -- even if I can't give you the full truth of what is causing
climate change. I don't pretend to know the full truth of 9/11 -- or
even the full truth of very much at all. But I have sufficient
critical thinking skills to distinguish between what's bunkum and
what's not. Flag Like Reply Reply
256
mikaelbook [Moderator] 5 days ago in reply to Johnfeffer Thank you for
continuing the conversation! Well, I guessed that you would give me
that answer. The movement for truth about 9/11, however, is not
precisely a little boy in New Jersey. But I shall not even try to teach
you. Thank you for all the real news and background information which
FPIF brings about the wars in Afghanistan and Iraq, and about the
situation in Korea, etc! I should like to say that you belong to the
movement for truth about those wars and conflicts. But would you accept
to be so described? - Mikael Just an old boy from Uusimaa in the South
of Finland. Flag Edit Reply Reply
257
Johnfeffer [Moderator] 4 days ago in reply to mikaelbook There is
nothing wrong with truth I'm all for it! So, yes, FPIF is happy to be
part of the movement for truth about the wars and conflicts around the
war. But we have to be careful not to assume that everything asserted
in the face of government lies is truth. Flag Edit Reply Reply
258
(Sammandrag: feffer : Jag har gått igenom mängder av
material om 9/11 och kommit fram till att det som Sanningsrörelsen
påstår ä r skitprat. Det som Bushadministrationen gjorde
under sina två perioder ä r så avskyvärt att man
inte behöver hitta på saker. mikaelbook : Ursäkta,
men måste inte den som säger att Sanningsörelsen ä
r skitprat vara densamma som påstår sig veta sanningen om
9/11? Jag har gått igenom mängder av material om 9/11 och
kommit fram till att Sanningsrörelsen söker efter sanningen
bakom 9/11 i avsikt att ställa de skyldiga inför rätta.
Det som Bushadministrationen gjorde under sina två perioder ä
r avskyvärt nog utan mörkläggningen. feffer : Nej,
och här ä r ett exempel: om du påstår att
klimatförändringen beror på att en liten gosse i New
Jersey dricker sodavatten så kan berätta för dig att det
ä r skitprat — fast jag inte vet hela sanningen om
klimatförändringen eller någonting ö verhuvudtaget.
Men mitt kritiska omdöme säger mig att det ä r skitprat.
mikaelbook : Tack för att du fortsätter samtalet!
Sanningsrörelsen ä r visserligen inte en liten gosse i New
Jersey. Tack också för FPIFs artiklar! Ni hör till
rörelsen för sanning om krigen. Men ä r det OK om jag
kallar er så? feffer : Javisst, jag ä r för
sanning. Men vi måste akta oss för att utgå ifrån
att allt som sägs mot regeringen ä r sanning.)
259
Everybody Knows
260
Leonard Cohens visa "Everybody Knows" har gett rubriken till det
här kapitlet. När jag lyssnar på Cohen och hans
orkester, och särskilt då på "Everybody Knows",
känner jag hur det går kalla kårar längs min
ryggrad. Det ä r en filosofisk poplåt, som uttrycker
någonting väsentligt om den mänskliga naturen.
261
Daniel Ellsbergs utlåtande
262
Om 9/11 var ett insiderjobb borde konspirationen redan ha
avslöjats, Någon av de skyldiga eller inblandade borde redan
erkänt och avslöjat den hemliga sammansvärjningen. Hmm,
jo, men:
263
Det stämmer "att man inte kan hålla hemligheter i
Washington" eller "i en demokrati", och att "oavsett hur känslig
hemligheten ä r så kommer du antagligen att få läsa
om saken i New York Times i morgon". Men detta ä r banaliteter.
Sådana truismer ä r grundfalska. De ä r vilseledande
berättelser för att smickra och lura journalister och deras
läsare. De ä r en del av den process som går ut på
at hålla hemligheterna väl. Naturligtvis kommer så
småningom många sådana hemligheter ut, som inte hade
gjort det i ett alltigenom totalitärt samhälle. T ex
rivalitet mellan byråkrater som kämpar om budgetandelar leder
ofta till läckage. Dessutom avtar förmågan att
hålla en hemlighet i någon mån med antalet
människor som har kännedom om saken. "Tre personer kan bevara
en hemlighet om två av dem ä r döda", sägs det ju.
Men faktum ä r, att den ö verväldigande majoriteten av
hemligheter inte läcker ut till den amerikanska allmänheten.
Detta gäller ä ven när den hemlighållna
informationen ä r välkänd för en fiende och
när den vore absolut nödvändig att ha för att
kongressens maktbefogenheter i krigssituationer ska fungera och
för att någon som helst demokratisk kontroll av
utrikespolitiken skall vara möjlig. I verkligheten kan den
verkställande makten hålla saker hemliga i å rtionden
för allmänheten och för flertalet kongressmedlemmar och
för pressen ä ven om tusentals insiders känner till dem.
Men denna realitet har förblivit okänd . — Daniel
Ellsberg, Secrets: A Memoir of Vietnam and the Pentagon Papers
(Övers MB.)
264
Daniel Ellsberg, fd militäranalytiker och whistleblower
— en som blåser i polispipan när ingen annan har mod
att göra det och polisen själv inte heller begriper att
göra det — ä r inget dåligt vittne. Det var han
som i tiderna läckte ut de sk Pentagonpapperen om Vietnamkriget.
Papperen avslöjade många hemligheter och konspirationer bakom
det kriget. Men officiellt har dessa hemligheter aldrig
publicerats. Först i ö vermorgon ska det ske.
265
Idag skriver vi den 11 juni 2011. Pentagonpapperen publicerades
för första gången i New York Times nästan på
dagen för 40 å r sedan, den 13 juni 1971. I ö vermorgon
ska USAs regering för första gången släppa
Pentagonpapperen officiellt .55
55. Se Ellsberg, Michael: "Pentagon Papers Officially Declassified on
the 40th Anniversary of Their Publication – 40 Years Later", New
York Times 8.6.2011.
266
Intervjuad i New York Times om vad han anser om denna officiella och
tydligen avsevärt kompletterade utgåva av regeringshandlingar
om Vietnamkriget, fäller den grånade hjälten flera visa
ord. Jag väljer att ta med ett relevant utdrag ur intervjun, som
jag tror att kommer att stå sig också när dammet lagt
sig ö ver det rykande aktuella dagsläget:
267
"Herr Ellsberg sade att många lärdomar fortfarande kan
vinnas. Utgivningen av Pentagonpapperen kommer vid en mycket
läglig tidpunkt, ifall någon skulle läsa dem. Han sade
att dokumenten visar hur klokt det ä r att ge kongressen
befogenheter att besluta om krig. Enligt honom har den
verkställande makten i allt större utsträckning
tillskansat sig dessa befogenheter. Vad Pentagonpapperen visade
för 40 å r sedan var dessa befogenheters pris, sade han. Om
en liten grupp av män i statens verkställande gren
tillåts att fatta beslut om krig i hemlighet — att
förbereda besluten i hemlighet, utföra dem i hemlighet, att
manipulera Kongressen, ljuga för Kongressen och allmänheten
om varför och vad de gör — så kommer man
garanterat att få se flera Vietnamkrig, Irakkrig och Libyenkrig,
och ö verhuvudtaget dumdristiga, ansvarslösa och farliga
politiska å tgärder. Herr Ellsberg sade sig hoppas att allt
flera männniskor kommer fram med information som bidrar till att
stoppa dessa krig. Han prisade soldat Bradley E. Manning,
militäranalytikern, som sitter i fängelse för
anklagelser om att ha läckt en stor mängd regeringsdokument
till WikiLeaks. Om han har gjort det han ä r anklagad för
så ä r han min hjälte. Jag har väntat på att
någon skulle göra det i 40 å r, sade herr Ellsberg. Men
ingen har hittills gjort det".56
56. Se "After 40 Years, the Complete Pentagon Papers", New York Times,
7.6, 2011.
268
Ellsbergs vittnesmål berör kanske inte direkt 9/11. Men
också i 9/11-sammanhanget finns det anledning att betrakta
Ellsberg som en gammal expert. En sakkunnig, vars utlåtanden det
kan vara nyttigt att lyssna på.
269
För att styrka Ellsbergs utlåtande om de mäktigas
diskreta förehavanden ska jag bifoga några ytterligare
synpunkter.
270
Manhattanprojektet
271
Under andra världskriget organiserade USAs regering
Manhattanprojektet tillsammans med ett antal av världens ledande
kärnfysiker. Projektet gick ut på att ta fram atombomber
för att försäkra sig om det militärtekniska ö
vertaget i det pågående kriget mot axelmakterna. Som
känt lyckades också detta. Vad mera ä r: det lyckades
regeringen att hemlighålla Manhattanprojektet från
allmänheten trots att projektet kom att sysselsätta ö
ver 100.000 personer. Hur många av dem var medvetna om
sammanhanget och målet?
272
Målet var inte en gång för alla givet. Att målen
för människornas verksamheter ä r dynamiska och att de
förändras med tiden lär oss historien. Så
förhåller det sig också med de stora strategiska
målen. Manhattanprojektets slutresultat blev troligen inte precis
vad man hade tänkt och ö nskat sig. Så
förhåller det sig också i fallet 9/11. De som planerade
byggandet av och byggde de första atombomberna och de som
utförde dåden den 11 september hade nog mer eller mindre
klara uppfattningar om vad de vill å stadkomma utöver det som
de å stadkom 6-9 augusti 1945 och 11 september 2001. Men i ett
längre perspektiv kan det te sig som att de handlade lika mycket i
blindo som sina hantlangare och medhjälpare.
273
Den ö sterrikiska grävande vetenskapsjournalisten Robert
Jungks berömda bok Starkare ä n tusen solar —
atomforskarnas ö de 57 innehåller mycket riktigt
ett kapitel med den talande rubriken "For They Know Not What They Do"
— ty de vet icke vad de gör.
57. Heller als Tausend Sonnen (1956). På engelska:
Brighter than a Thousand Suns. A personal History of the Atomic
Scientists ; på svenska: Starkare ä n tusen solar
— atomforskarnas ö de (1957).
274
Manhattanprojektet krävde en omfattande organisation. Hur
många personer deltog, mer eller mindre medvetna om målet med
sina speciella uppgifter, i planeringen och genomförandet av
11-septemberdåden? Enligt den gängse historieskrivningen
skulle terroristerna inte ha behövt särskilt många
medhjälpare. Om man däremot utgår ifrån att de
två flygplanskrascherna med påföljande bränder inte
var den främsta orsaken till de tre WTC-skyskrapornas
förintelse så måste man tänka sig en större
organisation. Och då ter sig jämförelsen mellan 9/11 och
Manhattanprojektet genast rimligare.
275
I båda fallen ö nskade de ansvariga projektledarna
påverka och ingripa i stormaktsrelationerna och det
militärstrategiska världsläget. 6-9 augusti 1945 och 11
september 2011 hör till det moderna politiska systemets viktigaste
historiska vändpunkter: kanske slutet på början
respektive början till slutet för den samtidshistoriska epok,
som brukade kallas för atomåldern?
276
Ordet strategi betyder ungefär detsamma som "plan för att
vinna kriget". Manhattanprojektet var en hemlig plan, en geostrategisk
krigslist. Ifall man inte utesluter vissa tolkningsförslag
såsom otänkbara kan man också uppfatta 9/11 som
en sådan krigslist.
277
Uppenbarligen bedömde och bedömer USA-regeringen att det av
olika skäl var nödvändigt att inleda ett krig "mot
terrorism". Men hur skulle man sätta igång detta krig? 9/11
tjänade som den nödvändiga och tillräckliga
förevändningen.
278
Manhattanprojektet utvecklade och iscensatte de första
tillämpningarna av en aldrig tidigare skådad (nukleär)
krigsteknik. Detta, att atombomben bokstavligen var någonting
oerhört underlättade hemlighållandet av vad
projektet handlade om, inte bara för den stora
allmänheten utan också för majoriteten av de tusentals
människor som på sätt eller annat bidrog till projektets
förverkligande. De som ledde och utförde
11-septemberdåden lyckades, genom att spränga WTC-tornen,
på ett motsvarande sätt överväldiga publiken
och sannolikt också många av sina medhjälpare. WTCs
kollaps var någonting som man inte kunde föreställa sig
att skulle kunna hända , skriver den filosofiskt orienterade
journalisten Jakke Holvas i sin introduktion till den finska ö
versättningen av Jean Baudrillards tidiga essä L'esprit du
terrorisme .58 Baudrillard själv, som skrev sin
essä redan under september-oktober 2001, föreställde sig
uppenbarligen inte heller möjligheten av att tvillingtornen revs
genom sprängning. För ö vrigt kunde terroristerna
sannolikt inte (lika litet som experterna) förutsäga
Tvillingtornens ras, som i högre grad ä n Pentagon var den
häftigaste symboliska chocken , skriver han.59
Baudrillards å sikt att tornrasen var ett slags extra bonus, som
inte ens terroristerna hade kunnat föreställa sig, ä r
förståelig. Men hans analys av terrorismens nya “
anda” eller “ ande” mystifierar företeelser, som
inte hör till mystikens eller metafysikens område. Han
skriver:
58. Se Holvas, Jakke: "Sitä ei toivottu, mutta siitä
unelmoitiin", i Baudrillard, Jean: Terrorismin henki .
Tutkijaliitto 2006, s 18.
59. Baudrillard, a a s 27.
279
Vi har helt och hållet förlorat begreppet om en symbolisk
kalkyl, som man gör i poker eller i en potlatch: maximal vinst med
minimal insats. Precis detta uppnådde terroristerna med attacken
på Manhattan, som var ett bra exempel på kaosteorin: en
första chock, som fick otaliga följder jämförd med
amerikanarnas väldiga å tgärd ("Ökenstormen"), som
bara ledde till löjliga effekter — orkanen ledde så att
säga till fjärilns vingslag .60
60. a.a. s 40.
280
Baudrillards försök att förlöjliga det första
Irakkrigets effekter ä r tragikomiskt. Vilken fjäril skulle
inte skynda sig att fladdra iväg ifall "Ökenstormen" vore i
antågande? 61
61. När Baudrillard på vintern å r 2002 skrev essän
"Hypothèses sur le terrorisme" kunde han redan
föreställa sig att 9/11 var ett inside job , se a a ss
87-89.
281
Sibel Edmonds
282
Kill the Messenger ä r en TV-dokumentär, som jag vill
rekommendera, trots att den handlar om kusliga ting. Dokumentet
sändes av Finlands Svenska Television 6.6.2008. Där gjorde
FST verkligen en insats för sanning om 9/11.
283
Den franska produktionen Kill the Messenger (Une femme à
abattre ) handlar om den iranskfödda unga amerikanskan Sibel
Edmonds och hennes kamp för att få berätta vad hon vet i
offentligheten. Eftersom Sibel har goda kunskaper i azerbajanska och
persiska ombads hon att fungera som ö versättare och tolk
på FBI under veckorna omedelbart efter 9/11. Härigenom kom
hon att få läsa och höra saker som myndigheterna i USA
ö nskar hemlighålla. Det handlar bl a om myndigheternas
förhandskunskap om planeringen av terroristattacken, om
American-Turkish Council (en organisation som finns till
för att främja handeln mellan Turkiet och USA), och om
Pakistans kärnvapen.62 Förevändningen för
hemligstämplandet ä r att det som Sibel vet kunde skada USAs
diplomatiska relationer och amerikanska bolags
affärsförbindelser.63
62. Se Chris Gourlay, Jonathan Calvert, Joe Lauria: "For sale: West's
deadly nuclear secrets", The Sunday Times 6.1.2008; < http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/middle_east/article3137695.ece>
(4.7.2011)
63. Mer om Sibel Edmonds och filmen Kill the Messenger, se < http://www.justacitizen.com/>
och < http://www.boilingfrogspost.com/>;
Daniel Ellsberg Says Sibel Edmonds Case 'Far More Explosive Than
Pentagon Papers'; < http://www.bradblog.com/?p=5260>
; Philip Giraldis artikel" What FBI whistle-blower Sibel Edmonds found
in translation", Dallas News 17 februari 2008. Giraldis artikel finns i
Internetarkivet, se < http://bit.ly/l7kTfE>;
webbadressen ä r förkortad med hjälp av bit.ly.
284
För några å r sedan gjordes det en version av Leonard
Cohens “ Everybody Knows” där Sibel Edmonds
emellanåt inflikade några ord i en mixad ljudfil. Under ett
par å r kunde den här ur konstnärlig synvinkel
också rätt så starka Sibel Edmonds-versionen av Cohens
paradnummer ses och höras på Youtube. Men när jag
försöker ö ppna länken idag (11 juni 2011) så
fungerar den inte längre. I stället för den ursprungliga
Youtube-videon får tittaren nöja sig med att läsa
följande meddelande: This video contains content from SME, who
has blocked it in your country on copyright grounds. Det ä r
också lite kusligt.64
64. Tillägg 13.7.2011 Youtubevideon med Sibel
Edmonds-versionen ä r tillbaka. Se < http://blogi.kaapeli.fi/book/190>
!
285
So What?
286
Man kunde ju tycka, att konspiratörerna måste ha varit
så många till antalet att någon av de sammansvurna med
nödvändighet redan skulle ha trätt fram och erkänt
eller blivit avslöjad? Men ä r det så säkert? Vem
eller vilka av de sammansvurna kröp frivilligt till korset i
samband med Watergate-skandalen 1972-1974 som bragte president Nixon
på fall? "Deep Throat", som hjälpte journalisterna Bob
Woodward och Carl Bernstein att belägga president Nixons roll i
affären deltog såvitt man vet inte personligen i inbrotten i
demokraternas partihögkvarter. Men varför dröjde "Deep
Throat" i 30 å r med att knysta om sin egen identitet? Först
då, tre decennier senare, kom han ut ur garderoben. Han visade sig
vara fd polisagenten, sedermera chefen för federala polisen FBI,
Mark Felt.
287
Hur många utanför Utrikesdepartementet visste om
Utrikesdepartementets spionage på FN-högvarteret innan
Wikileaks kom med sina avslöjanden om Hillary Clintons ukas till
sina underordnade där hon uppmanade dem att samla in all
möjlig information om FN-diplomaternas telekommunikation? Man vet
av erfarenhet, att diplomater och utrikesdepartement håller
på med sådant. Men man känner inte till de närmare
detaljerna innan de kommer i dagen genom WikiLeaks eller p g a av
någon annan mer eller mindre frivillig läcka i systemet.
288
När samhällets reella makthavare ertappas med konspirationer
som inte tål dagsljus väljer de om möjligt att
bemöta avslöjandena med polisiära och andra repressiva
maktmedel. Men lika vanligt och ofta nog förvånansvärt
effektivt ä r att de reagerar med en axelryckning. So What?
289
Echelonprojektet
290
291
There'll be the breaking of the ancient western code Your private life will suddenly explode There'll be phantoms There'll be fires on the road and the white man dancing
— Leonard Cohen, The Future
Minnets kamp mot glömskan ä r människans kamp mot
makten, skrev den tjeckiska författaren Milan Kundera. Vi
förknippar hans sentens med Warszawapaktsländernas invasion
av Tjeckoslovakien i augusti 1968. Men det finns all anledning att
citera den också med tanke på nutiden och framtiden.
292
"År 1999 fick Europaparlamentet till sin ö verraskning ta del
av en undersökningsrapport som det hade beställt av den
brittiska journalisten Duncan Campbell. Rapporten avslöjade att
det finns ett världsomfattande system för avlyssning av
telekommunikation, Echelon. Systemet inbegriper verksamhet som ä r
mycket mer omfattande ä n sedvanlig informationsverksamhet,
nämligen företagsspionage och avlyssning av privatpersoners
kommunikation. Enligt rapporten omfattar nätverket Förenta
staterna, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland, och genom
det kan de amerikanska informationstjänsterna hjälpa
amerikanska företag att komma å t kontrakt före sina
europeiska konkurrenter."
293
Ovanstående ä r ett citat ur dokumentet "Europaparlamentets
verksamhet. Höjdpunkter 1999-2004", utgivet av Europaparlamentet.
När jag sökte efter det ovannämnda dokumentet på
webbadressen < http://www.elections2004.eu.int/highlights/sv/108.html>,
som jag hade sparat med tanke på framtida behov, så fick jag
meddelandet Problem Loading Page, Server Not Found... Inte
sällan innebär ett sådant meddelande, att den som
söker efter sanning, eller efter dokument som kanske skulle
göra det man funnit mera sannolikt, att man måste ge upp
å tminstone för stunden. Därefter kan man ju börja
leta i pappersarkiven ifall de inte redan ä r digitaliserade och
papperet använt som bränsle centralvärmeugnarna. Men i
det här fallet löste sig problemet lätt genom ett
besök på internets utmärkta, om ä n långt
ifrån fullständiga arkivsajt < http://archive.org>. Där
får besökaren använda sig av Wayback Machine
för att försöka leta fram glömda eller annars bara
borttappade datafiler.
294
Via Archive.org hittade jag den här gången filen jag
behövde. Detta fick mig att fundera vidare på
Echelonprojektet. Hur många hundra eller tusen människor
ä r i dagens läge anställda i Echelon? Ska vi tänka
oss att en liten grupp av människor, säg 20-30 personer,
klarar av att tolka det väldiga materialet och göra det
användbart för de ansvariga projektledarna och deras ö
verordnade? Hur många av dagens EU-medborgare ä r medvetna om
att Echelonprojektet finns och fungerar för att vid behov kunna
avlyssna dem? Kommer de meppar som väljs i juni 2014 att minnas
Echelon? Vi får anta, att Echelon kommer att hålla
deras existens i sitt "minne".
295
När Echelon-projektets arkiv någon gång i framtiden
ö ppnas av WikiLeaks med flera, så kommer man kanske dessutom
att hitta några av sina egna borttappade filer. Eller
så får ens barnbarn ta del av dessa västliga
underrättelsearkiv.
296
Echelonprojektets existens avslöjades av den grävande
journalisten Duncan Campell. Det var m a o inte heller i detta fall de
projektanställda som beslöt att gå ut med en serie
avslöjanden om sig själva. Varför väntar vi oss att
de som var anställda i 9/11-projektet ska gå ut med
avslöjanden om sig själva?
297
Efter andra världskriget slöt Förenta Staterna,
Storbritannien, Kanada och Australien i hemlighet en pakt om att
fortsätta det utbyte av information, insamlad genom signalspaning
och avlyssning, som hade vuxit fram under kriget. Pakten kallas UKUSA.
De enskilda medlemsländerna i UKUSA-pakten förbjuds av sina
respektive lagar att spionera på sina egna medborgare. Men lagarna
hindrar dem inte ifrån att spionera på andra länders,
inklusive de ö vriga UKUSA-ländernas medborgare! Så kan
myndigheterna i ett enskilt UKUSA-land elegant kringgå det egna
landets lagstiftning. Det här exemplet har jag hämtat ur
Micah Sifrys bok WikiLeaks and the Age of
Transparency .65
65. Sifry, Micah L.: WikiLeaks and the Age of Transparency. OR Books
2011 s 221. Sifry citerar ett föredrag av Clay Shirky under ett
symposium om WikiLeaks och internets frihet 24.1.2011.
298
För Shirky, Sifry, mig och många andra som lever under dagens
machiavelliska globalstyre66 representerar WikiLeaks en
strimma av hopp om att vad vi här i Norden kallar
offentlighetsprincipen ska utsträckas till alla länder
och världsdelar. Vi tyder WikiLeaks-fenomenet som ett tecken
på medborgarna i denna globaliserade värld har tagit itu med
att skapa sig ett eget parallellt system för avlyssning och
kontroll av staternas regeringar och imperiernas härskare.
66. Den engelska termen ä r global governance.
299
Operation Gladio
300
Den schweiziska historikern Daniele Ganser har undersökt hemliga
NATO-operationer under kalla kriget, inklusive terrordåd under
falsk flagg, som skylldes på vänsterextremister i avsikt att
förhindra italienska kommunistpartiets regeringsmedverkan. Ett
sådant dåd var bombningen i Bolognas järnvägstation
2.8.1980 varvid 85 personer miste livet och ö ver 200 skadades.
301
"Baserande sig på en omfattande forskning visar Ganser hur NATOs
hemliga styrkor var inblandade i olagliga aktiviteter, som i många
fall ledde till våldsamma terrorattacker, vilka hade till uppgift
att svartmåla den politiska vänstern. Under den nuvarande
eran av 'kriget mot terrorism' väcker doktor Gansers
forskningsresultat grundläggande frågor om
underrättelsetjänsternas roll i de demokratiska
samhällena."67
67. Citatet ä r min ö versättning från finskan av
prof Jussi Hanhimäkis recension av Ganser, Daniele: Naton
salaiset armeijat. Operaatio Gladio ja terrorismi
Länsi-Euroopassa . Pystykorvakirjat / Rauhanpuolustajat.
Jyväskylä 2009. Citatet förekommer också på
bokomslagets baksida.
302
CIAs hemliga fångläger i Europa. Tortyren.
303
President George W Bush och vicepresident Dick Cheney har sagt, att det
ä r nödvändigt att tortera och erkänt att de har
sanktionerat tortyr. Men de har sluppit undan. Ingen har varit
mäktig nog för att få dem fällda i domstol för
de brottsliga verksamheter, som de har varit högsta politiska
ledare för. Ordet brott tar i det här sammhanget
särskilt fasta på tortyren av krigsfångarna i Irak och
Afghanistan, tortyren i Guantanamo, tortyren i CIAs hemliga
fångläger i Europa och hur USAs regering använde sig av
uzbekiska tortyrkammare för att pressa fram falska
underrättelseuppgifter.68
68. Ang. uzbekiska tortyrkammare, se video från den brittiska
diplomaten Craig Murrays presskonferens om boken Murder in
Samarkand ; < http://www.youtube.com/watch?v=GNYES8KOIqY>
(18.6.2011)
304
Ä r tortyren betydelsen (Bedeutung ) eller meningen
(Sinn ) i ordet brott när det används om tortyr? Eller
hör brottet, terrorn, tortyren och kriget till en kategori av
substantiv som behöver analyseras skilt för sig eftersom de
förutsätter mänskliga relationer? Det behövs minst
två för tortyren. Så ä ven för
förälskelsen, sexlivet (vi undantar självplågarna
respektive självsmekarna), kärleken och försoningen.
305
Lawrence Wilkerson, pensionerad ö verste i USAs armé och
tidigare stabschef för utrikesminister Colin Powell, lägger
ut sin syn på 9/11 i en serie intervjuer med Paul Jay på
The Real News Network , en av dessa nya TV-kanaler på
internet som det lönar sig att titta på för att
komplettera vår egen Rundradio YLEs nyhetsutbud.69
69. The Real News Network syns på sidan < http://www.trnn.com>
306
I ett av intervjuavsnitten fäller Wilkerson följande bittra
ord:
307
Det som mer ä n någonting annat som hände under Bush
och Cheney fick mig att glömma min entusiasm för sanning,
rättvisa och den amerikanska livsstilen var inte Irak eller talet
[som Colin Powell höll] i FN den 5 februari [2003]. De här
sakerna var illa nog. Det var inte heller 9/11-kommissionen, där
vi bedrog oss själva när vi sade att vi hade blivit
alarmerade om al-Qaida i förväg, fast vi i själva verket
hade blivit alarmerade om saker som ABM [USAs upphävande av
avtalet om antiballistiska missiler], NLCB [No Child Left Behind,
skolpolitisk lag som antogs 2001], skattesäkningar osv. Det som
verkligen förändrade min uppfattning var tortyren, tortyren
och misshandeln. Det smärtade mig att tala ut om det i
offentligheten eftersom jag vanligen inte gör på det viset.
Ingen bra soldat gör på det viset. Men i oktober 2005
beslöt jag att jag måste tala ut, vilket helt och hållet
byggde på att USAs armé var inblandad i vad administrationen
förskönande kallade förstärkt förhör
("enhanced interrogation").70
70. Ö vers MB. Se "A Security and Finance State that Dominates the
American People". Lawrence Wilkerson Pt.8: I don't know if our
grandchildren will live in a democratic republic; < http://therealnews.com/t2/index.php?option=com_content&task=view&id=31&Itemid=74&jumival=6877>
(2.7.2011)
308
USAs roll i finansieringen och utbildningen av mujahedin
309
I slutet av 1970-talet gick USA in för att finansiera och utbilda
mujahedins, de islamiska gudskrigarnas, väpnade uppror mot den
sovjetstödda regimen i Kabul för att att provocera Sovjet
till en militär invasion i Afghanistan. Usama bin Ladin var en av
de krigare som i hemlighet fick stöd genom den amerikanska
underrättelsetjänsten. I slutet av 1990-talet publicerade
ex-president Jimmy Carters strategiska rådgivare Zbigniew
Brzezinski boken The Grand Chessboard om det Det Stora
Spelet71 som beskrev den amerikanska politiken i Eurasien.
Brzezinskis avslöjanden om USAs hemliga intervention i Afghanistan
för att ge Sovjet "ett eget Vietnam" var sensationella. Notiser
med citat av Brzezinskis cyniska uttalanden publicerades också i
världspressen. Några medborgare läste kanske notiserna
och lade dem på minnet. Men hur många minns dem idag?
Medierna brukar i sin bevakning av Afghanistankriget inte gå
så långt tillbaka i tiden som till det fjärran
1970-talet. Å andra sidan ä r det först då,
när man går längre bakåt, som man ö
verhuvudtaget har en chans att begripa något av vad som
händer — i Afghanistan eller i de ö vriga
länderna. Ytterligare några decennier tillbaka befann sig
mänskligheten fortfarande i kolonialismens epok och går man
ä nnu lite längre kommer man till Mohandas Gandhis, Ghaffar
Khans och Winston Churchills ungdomstid då de imperialistiska
makternas erövring och uppdelning av hela världen — Det
Stora Spelet — ä nnu var långt ifrån fullbordad.
72
71. Brzezinski, Zbigniew: The grand chessboard: American primacy and
its geostrategic imperatives New York 1997. För en
citatsamling ur boken mm, se < http://www.wanttoknow.info/brzezinskigrandchessboard>
(8.7.2011)
72. Härom, särskilt med avseende på Afghanistankrigen, se
Tapio Tamminens nyutkomna bok Islamin aseeton soturi. Ghaffar Khan
ja talebanien synty . [Islams krigare utan vapen. Ghaffar Khan och
talibanernas ursprung] Into. Helsingfors 2011.
310
Clearstreamskandalerna
311
Att här börja utreda Clearstreamskandalerna — där
det ä r fråga om penningvätt, skatteparadis, skumma
vapenaffärer, korruption och rivalitet om den högsta makten,
kort sagt om finansglobaliseringen betraktad ur en europeisk synvinkel
— skulle föra för långt.73
73. Min information om Clearstreamskandalerna har jag ur böcker av
Denis Robert och Robert Backes och artiklar av den amerikanska
journalisten Lucy Komisar. För närmare
källhänvisningar, se mina artiklar "Världens
största tvättmaskin" (Ny Tid 23/2002); "Fregattikauppojen
palkkioselvittelyt levisivät rahanpesuskandaaliksi Ranskassa"
(Voima 3/2005); samt "Pilkuton leopardi. Mihail Hodorkovski ja Menatep"
(Voima 5/2005). Artiklarna ä r länkade till min hemsida
< http://www.kaapeli.fi/book>.
312
Låt mig bara peka på fallet med dataingenjören
Régis Hempel, som Denis Robert berättar om i sin bok La
boîte noire . 74 Hempel erkände, att han medan
han arbetade för clearingfirman Clearstream i Luxemburg hade
hjälpt cheferna där att sudda ut spåren från vissa
finanstransaktioner ur systemet, vilket bara den som har tillgång
till programkoden kan lyckas med. Det kallas "hard-coding". Men
när Hempel berättade om dessa ting inför de franska
parlamentsutredarna Vincent Peillon och Arnaud Montebourg hade hans
brott redan hunnit preskriberas i Luxemburg, där han hade
begått dem. Ett intressant exempel i och för sig. Den
första Clearstreamskandalen illustrerar samtidigt hur stora
kvalitetstidningar såsom Le monde i Paris (för att inte tala
om myndigheterna i Luxemburg) när det kniper gör sitt
bästa för att undanhålla vissa känsliga
vittnesmål från allmänhetens kännedom.
74. Robert, Denis: La boîte noire . Les Arènes. Paris
2002. I boken ingår utdrag ur de franska
parlamentsledamöterna Vincent Peillons och Arnaud Montebourgs
förhör med Régis Hempel 19.9.2001, ss 333-362.
313
Grävande ekonomireportern Robert Denis, som också ä r
svag för filosofi och skönlitteratur — han uttrycker
sig emellanåt i romanform, som Voltaire — har
förvånat sig ö ver att så många forskare och
kollegor tycks sakna elementära kunskaper om datateknik och nutida
finansteknologi. Detta har naturligtvis bidragit till att
underlätta mörkläggningen av Clearstreamskandalerna.
När man idag talar om Clearstreamskandalen i Frankrike så
menar man närmast en skandal, vars politiska kärna bestod i
rivaliteten mellan Dominique de Villepin och Nicolas Sarkozy om
presidentämbetet, som ju till slut ledde till att de Villepin fick
stryka på foten. Den egentliga, första Clearstream-skandalen,
som ä r mycket större och viktigare ä n den andra, vill
man helst inte veta av och i synnerhet inte veta mer om. Den kan
sägas ha brutit ut när domarna Bernard Bertossa , Renaud Van
Ruymbeke, Eva Joly och Benoît Dejemeppe publicerade sin
insändare "Les boîtes noires de la mondialisation
financière" (Finansglobaliseringens "svarta lådor") i Le
monde 10.5.2001.
314
Det sägs att Eva Joly, som ä r född i Norge,
tänker ställa upp i nästa franska presidentval.
Tänk om Frankrike skulle få en riktig
finansglobaliseringskritiker som dessutom ä r en kvinna, till
president!75
75. En kopia av å klagarnas inlägg finns här: < http://users.skynet.be/cadtm/pages/francais/boitesnoires.htm>
(18.6.2011)
315
Soneraskandalen
316
Konspirationer i politiken och i banksektorn ä r naturligtvis inte
någonting som enbart förekommer ute i stora världen.
Soneraskandalen har å tminstone haft betydelse för Finland
och grannländerna, inte minst Sverige, vars telekombolag Telia ju
sedermera fusionerades med Sonera. Juha E Miettinen, en av finska
statens högsta datasäkerhetschefer medverkade i olaglig
användning av data om Sonera-anställdas och journalisters
telefonsamtal. Några journalister på "Helsingin Sanomat" fick
nys om saken, vilket bidrog till att några Sonerachefer och
Miettinen småningom ställdes inför rätta. Men kunde
inte detta brott — Soneraledningens konspiration mot sina egna
anställda — när allt kommer omkring ha förblivit
en hemlighet trots att rätt många människor visste om
det olagliga avlyssnandet och anade oråd?
317
Enligt ordföranden för aktiespararnas förbund, professor
Jarmo Leppiniemi borde det ha gjorts en specialrevision av Sonera
inklusive Relanders finanstransaktioner. Centerkvinnan Anneli
Jäätteenmäki stödde lite obeslutsamt kravet men gav
upp efter att socialdemokraten och statsministern Paavo Lipponen hade
beskyllt henne för populism . Hur mycket gjorde
gammelmedierna för att gå till grunden med Soneraskandalen?
Det nya mediet internet gjorde en viktig insats genom att sprida
pamfletten Minne hävisivät Soneran rahat? som en
ebok76 långt innan gammelförlagen hade börjat
utkomma med sina eböcker.
76. Eboken kan numera läsas här: < http://www.kolumbus.fi/sidewinder/Sonera-kirja.txt>
(18.6.2011). Den handlar om Soneras affärer under å ren
2000-2001. Mer om Sonera-boken i finska Wikipedia: < http://fi.wikipedia.org/wiki/Sonera-kirja>
318
Mediernas egen tysta sammansvärjning
319
Kanske någon av de som deltog i sprängningen av WTC
någon gång kommer ut ur garderoben. Men de brott som begicks
den 11 september 2001 var brott mot mänskligheten. De kan inte
preskriberas. Vi har knappast någon anledning att tro, att
någon av de ledande förövarna frivilligt kommer ut i
världsoffentligheten för att att erkänna sina
skräckdåd.
320
Hur länge det räcker innan en oberoende utredning
tillsätts, varefter de huvudmistänkta kan höras av av en
domstol, beror inte minst på hur medierna förhåller sig
till frågan.
321
Media ä r på sitt eget sätt med i den officiella
sammansvärjningen. Så länge som de papegojaktigt
upprepar den obevisade tesen om den sagoomspunne Usama bin Ladins och
de tjugo terroristernas huvudansvar för dåden ä r
medierna att betrakta som deltagare i den officiella
sammansvärjningen om 9/11 .
322
Dock skulle jag akta mig för att påstå, att
journalisterna medvetet ljuger om 9/11. En lämpligare beteckning
ä r självcensur. Självcensuren ä r invävd i
vardagens sunda förnuft och goda omdöme. När man
väl har införlivat å sikten att 9/11 omöjligen kan
ha varit ett inside job med sitt eget jobb så behöver
man inte längre tänka så mycket på saken.
Självcensuren har till uppgift att undvika ett ständigt
ifrågasättande av tvivelaktiga sanningar som ständigt
bör ifrågasättas just därför att de ä r
tvivelaktiga.
323
Fram till idag, tio å r efter 11 september 2001, har det varit
väldigt svårt att få alternativa synvinklar presenterade
ordentligt och i ordets egentliga mening kritiskt i medierna. De
seriösa forskare, som har pekat på den officiella
konspirationsteorins luckor och förvrängningar — typ
David Ray Griffin i boken Omissions and Distortions — har
antingen negligerats eller, om man inte har lyckats helt och
hållet undvika dem, ö versköljts med spott och spe.
324
I enstaka fall har pressen nödgats släppa igenom kritiska
röster, om så bara för korta stunder, varefter man har
skyndat sig att lägga på locket igen. Före detta
miljöministern Michael Meacher (UK)77 och före detta
teknologiminister Andreas von Býlow
(Tyskland)78 måste ges möjlighet att uttala sig
ä ven om de bara ä r politiska föredettingar. Inte
på prime time , förstås, men kanske i någon
snutt i något aktualitetsmagasin? Före detta
europarlamentarikern Giulietto Chiesa (Italien) ä r redan ett mer
tveksamt fall. Vem vet vem han ä r, utom hans landsmän? I
sitt hemland måste han i alla fall emellanåt tillåtas
vädra sin å sikt om 9/11 och kriget mot terrorism.79
77. Se Meachers artikel "This war on terrorism is bogus" i The Guardian,
6.9.2003; < http://www.guardian.co.uk/politics/2003/sep/06/september11.iraq>
(17.6.2011)
78. von Býlow räknas som en expert på
underrättelseverksamhet. Hans ministerperiod inträffade
å ren 1980-1982 under Helmut Schmidts regering. von Býlows
bok CIA och 11 september. Den internationella terrorismen och
säkerhetstjänsternas roll finns också på
svenska.(Alhambra 2004).
79. Så skedde t ex i ett populärt TV-program på RAI DUE;
se < http://www.youtube.com/watch?v=nnA1vvKQnWs>
325
De ovannämnda personerna, som har tillåtits uttrycka sina
å sikter om Bushregeringens inblandning i 9/11 i stora tidingar
och/eller television här i Europa ä r prominenta och
sakkunniga nog för att emellanåt få komma in
någonstans mellan raderna. Och det räcker, tydligen.
Hälften av människorna har under å rens lopp
tillägnat sig den elementära sanningen, att den officiella
teorin ä r falsk.
326
För den andra hälften förblir USA-regingens inblandning
i 9/11 trots allt någonting otänkbart eller å tminstone
osägbart. USA, med alla sina brister, anses ju vara ett godartat
imperium. Man vill inte gärna tro dess regering om att ha smitt
ondskefulla planer mot sina egna medborgare. Den här uppfattningen
liknar också ett sunt förnuft, någonting som alla vet.
Det ä r också vanligen bäst att veta det.
327
328
Everybody knows that the boat is leaking Everybody knows that the captain lied Everybody got this broken feeling Like their father or their dog just died
—Leonard Cohen, Everybody Knows
Som om begreppet brott inte längre fanns
329
"Valen som politikerna och media gör ä r 11 septembers
mening. När man ser dem såsom val och när man
förstår, att politikerna och media kunde ha valt och
fortfarande kan välja annorlunda, då kan man också
försöka börja berätta en annan historia, en
historia med ett lyckligt slut." — Mikko Lehtonen80
80. Poliitikkojen ja median tekemät valinnat ovat syyskuun
yhdennentoista merkitys. Kun ne näkee valinnoiksi ja kun
ymmärtää, että poliitikot ja media olisivat voineet
ja voisivat edelleen valita myös toisin, voidaan myös
yrittää lähteä kertomaan toista tarinaa, sitä
jolla olisi onnellinen loppu. Mikko Lehtonen, docent i
litteraturvetenskap vid University of Tampere, skrev omedelbart efter
11 september 2001 essän Syyskuun yhdennentoista merkitys
["11 septembers kulturella innebörd"] Vastapaino. Tammerfors 2001.
Citatet ä r taget ur bokens förord.
330
Sanningsrörelsens upptäckter utportioneras
331
Kanadensiskan Elizabeth Woodworth visar i två artiklar om
mediebevakningen av "The 9/11 Truth Movement" att denna håller
på att genomgå en förvandling. Artikelförfattaren
ä r till yrket bibliotekarie, numera pensionär. Under 25
å r arbetade hon för hälsovårdsmyndigheterna i
British Columbia.
332
Inom hälsovården och -administrationen behövs
bibliotekarier, som kan leta fram relevanta och välgrundade
böcker och artiklar ur den svällande medicinska
facklitteraturen. Detta var Woodworths jobb. Hon och hennes kolleger
har ett begrepp för det mål som de eftersträvar,
begreppet best evidence . På svenska talar man ofta om ett
"evidensbaserat arbetssätt". Woodworth försöker
tillämpa dessa begrepp också i sina två artiklar om
9/11.81 Woodworth noterar till att börja med, att den
ansedda brittiska brittiska veckotidningen "New Statesman" har placerat
professor David Ray Griffin på plats 42 bland "50 personer och
familjer som man måste räkna med i dagens värld"
tillsammans med paret Obama, Vladimir Putin, Bill och Melinda Gates,
Rupert Murdoch, Benedikt XVI, osv.
81. Woodworth, E.: "The Media Response to the Growing Influence of the 9
/11 Truth Movement Reflections on a Recent Evaluation of Dr. David Ray
Griffin"; < http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=16505>,
samt "The Media Response to the Growing Influence of the 9/11 Truth
Movement. Part II: A Survey of Attitude Change in 2009-2010"; < http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=17624>.
(16.6.2011) Se vidare artikeln i tidskriften Information for Social
Changes specialnr om informationsetik: Woodworth, E.: "Ethical
Reflections on the 9/11 Controversy", ISC No. 30, Summer 2010 ;
< http://www.libr.org/isc/issues/ISC30/articles/7.pdf>
333
Men till skillnad från en president, en statsminister eller en
påve, saknar David Ray Griffin politiskt inflytande. Han ä r
inte heller någon mäktig miljardär, och hans bokupplagor
tävlar inte med Dan Browns, konstaterar Woodworth. I själva
verket brukar tidningarna inte ens anmäla hans skrifter.
Utnämningen av Griffin till en av de 50 människor som betyder
mest i världen idag kan därför kännas lätt
absurd.
334
Men en synvinkel som kunde tänkas motivera New
Statesman-redaktionens val kunde enligt Woodworth beskrivas
såhär:
335
"Med tanke på den enorma betydelse som 9/11- attackerna har haft
och de stora inrikes- och utrikespolitiska beslut som har motiverats
med dessa attacker, skulle en rörelse som utmanar den officiella
versionen i princip kunna bli så inflytelserik att man måste
ta dess intellektuella ledare med i beräkningen."
336
I sin andra artikel konstaterar Woodworth att å tta länder
— Storbritannien, Kanada, Danmark, Frankrike, Nederländerna,
Nya Zeeland, Norge och Ryssland — har låtit offentligt
ä gda radiostationer sända hela spektret av av bevismaterial,
som ifrågasätter sanningen i den officiella sanningen om
9/11. Woodworth går igenom 18 olika exempel på hur media har
bevakat sanningsrörelsens bevisföring. Ett viktigt exempel
gäller Niels Harrits med fleras artikel om fynden av det
hypermoderna militära sprängämnet nanotermit i dammet
från katastrofen i New Yorks World Trade Center .82
82. Se Harrit, Niels med flera: "Active Thermitic Material Discovered in
Dust from the 9/11 World Trade Center Catastrophe," i Open Chemical
Physics Journal, Vol. 2 (April 3, 2009) ss 7-31 ; < http://www.bentham.org/open/tocpj/openaccess2.htm>
(2.7.2011)
337
Niels Harrit, biträdande professor i kemi vid Köpenhamns
universitet, har intervjuats i dansk, norsk och rysk television om
termitfynden. Fynden tyder enligt Harrit på att tvillingtornen och
WTC 7 raserades med hjälp av nanotermit.
338
Woodworth anser sig ha funnit belägg för fem nya trender
eller perspektiv i mediebevakningen av "sanningsrörelsen om 9/11":
339
Rörelsen beskrivs inte längre som konspirationsteori versus
vetenskap, utan som en kontrovers kring obesvarade frågor och ett
sökande efter sanningen.
340
Nyhetsinslag och tv-program som granskar meningsskiljaktigheterna har
blivit längre och mer balanserade.
341
Större mediekanaler har börjat presentera
"sanningsrörelsens" teser först och låta dem å
tföljas av motargument från försvarare av den officiella
versionen.
342
Stora medier har börjat infoga och introducera detaljerade
belägg för sanningsrörelsens påståenden.
343
Behandlingen av 9/11 i media antyder att en ny utredning av
händelserna den 11 september 2001 kan vara att vänta.
344
Brev till en nyhetsredaktör
345
< http://blogi.kaapeli.fi/book/316>
(14.3.2010)
346
Hej Sanna Karlsson,
347
din artikel "Hatgrupper allt starkare" i dagens Hufvudstadsblad (14
mars 2010) väcker många tankar och känslor.
348
Dock inte hatkänslor. Men nog oro och bekymmer. Du nämner
"Forskaren Chip Berlet", som "i å rtionden har följt med den
radikala högern i USA". Honom har jag stött på tidigare,
närmare bestämt å r 2004 när han var invecklad i en
skarp polemik med professor David Ray Griffin, som i sin tur ä r
en av de ledande forskarna inom "The 9/11 Truth Movement" —
rörelsen för sanning om 11 september; ibland förkortat
till "Sanningsrörelsen" (en utskrift av Amy Goodmans samtal med
Griffin och Berlet å r 2004 finns på radiostationen Democracy
Now!'s webbsajt.)
349
Nåväl, rörelsen för sanning om 9/11 utgör en
viktig faktor i den politiska opinionsbildningen, särskilt i USA.
Belägg för detta påstående finns t ex i det faktum,
att brittiska New Statesman har placerat professor David Ray Griffin
på plats 42 bland "50 personer och familjer som man måste
räkna med i dagens värld" tillsammans med paret Obama,
Vladimir Putin, Bill och Melinda Gates, Rupert Murdoch, Benedikt XVI,
osv. "Med tanke på den enorma betydelse som 9/11- attackerna har
haft och de stora inrikes- och utrikespolitiska beslut som har
motiverats med dessa attacker, skulle en rörelse som utmanar den
officiella versionen i princip kunna bli så inflytelserik att man
måste ta dess intellektuella ledare med i beräkningen",
skriver bibliotekarien Elizabeth Woodworth i en av sina artiklar om
mediabevakningen av "sanningsrörelsen".
350
Vilken roll spelar tolkningarna av det som hände 11. september
2001 i uppkomsten av de högerpopulistiska rörelser som du
rapporterar om i din artikel i dagens Hbl? Och vilken betydelse har
rörelsen för sanning om 11. september i sammanhanget?
351
Dessa frågor kompliceras av att: a) vi fortfarande inte vet precis
vad som hände 11 september 2001, utom att dessa händelser
utgjorde ett, eller flera i tiden sammanfallande, brott (se nedan) ; b)
den ovannämnda rörelsen för sanning om 11 september
ä r mycket heterogen.
352
Tittar man lite närmare på den massiva å
siktsströmningen för sanning om 11 september finner man, att
det inom densamma förs lika animerade å siktsutbyten som
någonsin mellan "sanningsrörelsens" anhängare och dess
motståndare. — Ifall du vill bekanta dig med dessa kan t ex
den livliga och innehållsrika bloggen < http://911Blogger.com>
vara värd ett besök.
353
I din artikel förekommer ordet konspirationsteori några
gånger. Däremot behandlas där inte, antyds inte ens,
något samband mellan vad Mark Potock och "Intelligence Report"
från organisationen The Southern Poverty Law Center (SPLC), dvs
den källa, som du bygger din artikel på, kallar
"Patriotgrupper, som var aktiva i USA å r 2009" och vad jag
här omtalar såsom "rörelsen för sanning om 11
september", som i massmedia vanligen brukat anses företräda
olika konspirationsteorier.
354
Ä ndå finns det, skulle jag vilja påstå, viktiga
skäl att inte bortse från utan tvärtom borra
möjligast djupt i sambandet mellan 9/11 och ä mnet för
din artikel. När man kollar SPLCs lista ö ver
"patriotgrupper" hittar man faktiskt också många referenser
till delstatsavdelningar av organisationen "We are Change", som
för närvarande förefaller vara en aktiv del av den
amerikanska rörelsen för sanning om 11 september, och som
dessutom har många anhängare också i Europa och andra
världsdelar.
355
We are Change har, såvitt jag förstår, bildat
sitt namn med utgångspunkt i den unga filmmakaren Dylan Averys
mycket populära film Loose Change. På organisationens
webbplats hittar man också M.K.Gandhis uppmaning: Be the change
you want to see in the world.
356
Det ä r möjligt, ja troligt, att vissa underavdelningar av
"We are Change" i några avseenden motsvarar SPLC:s (och din)
beskrivning, vilket också ä r i hög grad ä gnat att
inge oro och bekymmer.
357
Men ifall man (du) läser igenom den ifrågavarande
organisationens programförklaring och
förhållningsregler, så finner man (du) en förening,
som absolut inte motsvarar SPLCs (och din) negativa beskrivning. Jag
ska inte uttala mig om var "We are Change" placerar sig på
höger-vänsterskalan; däremot ska jag citera de sex
första av organisationens förhållningsregler (Code of
conduct ):
358
We Are Change recognizes all members have inalienable rights as
sovereign individuals written in the Constitution of the United States
and Bill of Rights and that such rights shall be honored at all
times.
359
No provocation of violence will be tolerated under any circumstances.
360
Racial, sexual, religious, age or discrimination of any kind will not
be tolerated.
361
No group member shall use language in public that will inflame others
to violent action.
362
No group member shall destroy the property, tangible or intangible, of
others, public or private.
363
All members will treat each other with respect at all times.
364
(Jfr < http://www.wearechange.org/whoischange.html.)>
365
Jag tycker detta närmast låter som principer för vad vi
här i Norden brukar kalla en demokratisk förening.
366
Ifall forskare och media ger rörelsen för sanning om 11
september en tokhögerstämpel utan att förena sig i
kravet om fortsatt brottsutredning och, när rättegången
ä ntligen kan genomföras, bestraffning av de som gjorde sig
skyldiga till brotten den 11 september 2001, ja, då kan det
gå riktigt på sned i USA och därigenom också i
resten av världen. Då kanske det blir så att de
hatfyllda högerpatrioterna tar ö ver makten i landet varefter
sanningen om skeendet blir ett minne blott och sökandet efter
densamma förvandlas till en straffbar handling.
367
Det som hände 11 september brukar kallas för
"terroristattackerna". Jag vågar inte påstå att denna
beteckning ä r felaktig, men personligen föredrar jag ä
ndå att kalla 9/11-händelserna för brott, eftersom det
visserligen ä r en allmän men dock sanningsenlig och
ovedersäglig beskrivning. Därmed inte sagt att begreppet
brott vore speciellt enkelt och klart. Angående olika tolkningar
av begreppet brott vill jag hänvisa till Olli Lagerspetz'
begreppsutredning . Lagerspetz förkastar, med utgångspunkt i
bl a Wittgensteins term familjelikhet, ett essentialistiskt
brottsbegrepp. Det viktiga ä r enligt Lagerspetz vad begreppet
brott spelar för roll i våra liv, alltså varför ett
sådant begrepp alls behövs, och vad det skulle innebära
för vår kultur om det inte fanns.83
83. Jfr Lagerspetz, O.: Begreppet brott . Meddelande från
Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Abo akademi (Utgiven av
Institutet för mänskliga rättigheter) 1989, s 9.
368
Eftersom jag varken känner till någon brottsutredning,
någon rättegång eller någon bestraffning av de
skyldiga enligt rättens domslut, skulle jag vilja tillägga,
att vi efter "terroristattackerna" 11 september 2001 lever i en
sådan kultur — som om begreppet brott inte längre
fanns.
369
Med vänlig hälsning,
370
Mikael Böök
371
Post scriptum 16.6.2011: Redaktör Sanna Karlsson, som också
fick ovanstående per epost, tackade mig per epost hövligt
för kommentarerna men tillade: "det känns lite konstigt att
du skriver brev till mig på din blogg". Och det kan man ju
verkligen tycka. Men vi lever inte bara i en kultur där det ofta
kan förefalla som om begreppet brott inte längre fanns, utan
också i en tid där skrivandet och läsandet, för att
inte tala om samtalet, får nya innebörder. Tidigare
förde man dagbok — för sig själv. Idag bloggar man
— för internets läsarmiljarder. Men vem läser vad
man skriver, och varför? Tidigare avsände man brev till sina
vänner. Nuförtiden chattar man oftare med dem på
Facebook. Jag har visserligen raderat min Facebook eftersom det
började kännas som att den privata firman Facebook med sina
500+ miljoner användare har fått ett onödigt stort
inflytande på våra mänskliga relationer.84 Men
Facebook-konceptet ä r trots allt bara ett enskilt fenomen i
internetutvecklingens stora helhet.
84. Se "A propos litteratur så har jag raderat min Facebook
(forts.)"; < http://blogi.kaapeli.fi/327>
372
P g a av internetutvecklingen har det också börjat
kännas lite konstigt att journalisterna å r ut och å r
in har möjlighet att fylla sina massmedier med ett innehåll
som vi andra, som inte spelar journalistens roll i samhället, inte
har särskilt stora möjligheter att påverka. I
gengäld har vi å andra sidan fått eposten,
epostlistorna, bloggarna, Facebook, Twitter m m och därmed ett
nytt slags interaktiva massmedier där vi, om vi vill, kan
kommunicera med varandra inklusive med journalisterna,
bibliotekarierna, politikerna, forskarna, prästerna, påvarna
och presidenterna genom nya kanaler.
373
Menar jag att vi inte längre behöver några journalister
ö verhuvudtaget? Nej, jag ä r ö vertygad om att vi
behöver både journalister, bibliotekarier osv. också i
fortsättningen. Men jag tror att dessa yrkesrollers innehavare
hädanefter ständigt måste vara beredda att konversera
och debattera med sina läsare, lyssnare, tittare osv i nätets
nya offentliga rum.
374
Gråzonen
375
På det slikt oförswarligt förfarande må
behörigen warda ifradt och straffadt. — Nordberg,
Karl den XII:s historia
376
Varje gång man underlåter att beivra ett brott vidgar man
gråzonen mellan det tillåtna och det otillåtna och tar
ett steg från republiken mot tyranniet.
377
Myndigheterna i USA valde att bomba i stället för att
företa en brottsutredning. Men en rad medborgare i USA och i andra
länder har ihärdigt fortsatt att utreda brotten. Den danska
kemisten Niels Harrit har deltagit i en (icke-statlig) kriminalteknisk
undersökning av stoff från ruinerna av World Trade Center i
New York. Han anser, som sagt, att det finns belägg för att
tornen raserades med sprängämnet nanotermit, och
tillägger för egen del,85 att han uppfattar det som
sin
85. i Jyllands-Posten 14.2.2010.
378
pligt at få det ud til offentligheden, fordi jeg synes, det er
vigtigt. Jeg frabeder mig al politisk diskussion .
379
Om bara allt flera naturvetare skulle ge prov på en sådan
pliktkänsla och uppmana till en fortsatt utredning av 11
september-brotten i offentligheten!
380
När vi nu når slutet på det tionde å ret efter de
brottsliga dåden den 11 september 2001 väcks ä ven
tanken på Minervas uggla, vilken som känt breder ut sina
vingar först i skymningen. Då, om inte förr, känner
också filosoferna behov att diskutera frågorna.
381
Tio å r efter 9/11 känns de uttalanden som Jýrgen
Habermas och Jacques Derrida omedelbart efter händelserna gav
å t Giovanna Borradori för hennes bok Philosophy in a Time
of Terror redan delvis förlegade. Habermas kunde i alla fall
redan då konstatera, att 11-septemberbrotten, trots USAs
motstånd mot inrättandet av en internationell domstol, hellre
borde utredas av en sådan ä n av landets egna militära
tribunaler. 86
86. Jfr "An excerpt from Philosophy in a Time of Terror Dialogues with
Jýrgen Habermas and Jacques Derrida by Giovanna Borradori";
< http://www.press.uchicago.edu/Misc/Chicago/066649.html>
(2.7.2011)
382
Under å rens lopp har klyftan mellan den officiella “
sanningen” om 9/11 och verkligheten bara blivit djupare. Den
gråzon som har uppstått p g a att brotten har förblivit
ouppklarade och de skyldiga obestraffade har också ö kat den
politiska klyftan mellan representanter och representerade i
Västvärldens demokratiska samhällen. Demokratins
bräcklighet illustreras inte minst av den högerpopulistiska
vågen i USA och Europa. Tea Party -rörelsen i USA och
den sociala protektionism, som har brett ut sig i Europa, inte minst i
form av Timo Soinis sannfinlandare, förorsakas i första hand
av den ekonomiska kris, som nyliberalismen och finansglobaliseringen
har skapat. Men den politiska utvecklingen bör också
ställas i samband med “ kriget mot terrorism”. Den
stora koalitionen av regeringar som ä r "villiga" att delta i
detta falska krigståg mot ett substantiv — men vilken
minister eller regeringstjänsteman vågar låta bli att
avge läpparnas bekännelse om sitt stöd? — skapar
inte trygghet bland medborgarna och inger dem inte förtroende
inför framtiden. "Kriget mot terrorism" leder bara till att man
söker dem som ä r skyldiga till de egna problemen
utanför landets gränser eller bland invandrarna. I sin
förlängning kan detta leda till fascism och krig mellan
nationerna.
383
Nyheten om Usama bin Ladins död
384
Nyheten om Usama bin Ladins död nådde oss genom president
Obamas TV-tal 1 maj 2011. Nedan några anteckningar som jag gjorde
under de närmast följande dagarna. Jag har i någon
mån bearbetat språket och tankegångarna.
385
2 maj 2011 Som en första kommentar till nyheten om Usama
bin Ladins död skulle jag vilja å terge tre citat ur
februarinumret å r 2010 av tidskriften American Behavioral
Scientist (Vol 53, nr 6).87 Det ifrågavarande numret
redigerades av Matthew T. Witt från La Verne University i
Kalifornien och och Alexander Kouzmin från Southern Cross
University och University of South Australia.
87. Se < http://abs.sagepub.com/content/53/6.toc>
386
Det första citatet härrör från en av G.W. Bush's
"äldre rådgivare" som antas vara presidentens stabschef Karl
Rove:
387
[Mänskor som ni journalister/intellektuella] tror att
lösningar uppstår genom era omdömesgilla studier av den
synliga verkligheten. Men så fungerar världen inte riktigt
längre. Vi ä r ett imperium nu och när vi handlar skapar
vi vår egen verklighet. När ni studerar den verkligheten -
omdömesgillt, som ni brukar göra - så handlar vi igen
och skapar nya verkligheter, som ni sedan också kan studera, och
det ä r på det sättet som saker och ting blir
uppklarade. Vi ä r historiens aktörer... och ni, alla ni,
får lov att nöja er med att studera vad vi
gör. 88
88. Citatet ingick i New York Times Magazine 17.10.2004; ö vers
M.B.
388
Följande citat ä r ur Mein Kampf :
389
Det skulle aldrig falla [massorna] in att fabricera en sådan
osanning och de skulle inte heller tro några andra om att vara
fräcka nog att till den grad förvanska sanningen. Också
om de blev upplysta om hur saken förhåller sig skulle de
länge fortsätta att tvivla och anta, att det måste
finnas någon annan förklaring. Således kommer också
en lögn av det allra fräckaste slaget att till någon del
leva kvar. Detta faktum känner alla stora lögnkonstnärer
och lögnföreningar i världen blott alltför väl
till och därför fortsätter de också också
skändligen att använda sig av det. 89
89. Adolf Hitlers bok Mein Kampf utkom 1925-6. Jag (MB) har
ö versatt citatet från en tysk utgåva på
nätet. (Redaktörerna av American Behavioral
Scientist -numret a.a. har hämtat citatet från Hitler, A.:
Mein Kampf, transl by J.Murphy. New York 1939.)
390
För det tredje har den amerikanske författaren William
Faulkner skrivit : "The past is never dead. It's not even
past" 90 . Ö versättningsförsök: Det
förgångna dör aldrig. Det ä r inte ens
förgånget.
90. Faulkner, W: Requiem for a nun . New York 1951.
391
Jag tror inte att nyheten om Usama bin Ladins död ä r sann.
Visserligen ä r det sannolikt att han ä r död. Men jag
tror som sagt ä ndå, att president Obamas förstamajtal
ä r långtifrån sanningen. Då det nu å terigen
ä r frågan om sannolikheter erinrar jag mig något som
jag läste häromdan beträffande probabilism och
vad man har menat med probabilism i ordets teologiska mening.
392
Antag att en människa tvingas ta ställning till en svår
fråga men saknar en grundläggande regel, som skulle
tillåta henne att med gott samvete ge frågan ett klart
jakande eller nekande svar för att sedan kunna fortsätta att
leva och verka utifrån denna ståndpunkt. I sådana fall,
menar vissa teologer, bör människan följa den lära
som har förkunnats av en en helgonförklarad lärare i
kyrkan (doctor ecclesiae ) eftersom en sådan lära
måste betraktas såsom sannolik . Detta
tänkesätt brukar kallas katolsk probabilism.
393
Men jag finner nyheten om Usama bin Ladins död osannolik med
utgångspunkt i observationer om vad som har sagts om den och
bristen på ö vertygande evidens om att det som har tutats ut
med buller och bång och upprepats utan kritik och diskussion
ä r sant. För att inte tala om tidigare fall där
medlemmar av USAs regering har förvanskat sanningen om olika
händelser, som hänför sig till brotten 11 september
2001. Dessa fall har i så hög grad undergrävt mitt
förtroende att jag numera ställer mig tvivlande till det
mesta som sägs i media beträffande storpolitiken (vilket i
och för sig alltid har varit en förnuftig
hållning). Vad beträffar ä mnet för det här
kapitlet anser jag visserligen inte att prof David Ray Griffins
slutsats i hans essä Usama bin Ladin - död eller
levande? 91 är lika sannolik som hans tes i boken om
WTC 7 och dess mystiska kollaps.92 Det tycks mig att Griffin
och vi andra, som saknar inside information och således
måste förlita oss på analyser av det som sägs och
tycks, helt enkelt måste veta jämförelsevis lite om
denna persons hädanflykt. Angående byggnaden WTC 7 har vi
tillgång till ett pålitligare empiriskt material ä n
angående Usama bin Ladins liv och död.
91. Griffin, David Ray: Usama bin Ladin — död eller
levande? . Alhambra 2009.
92. Se nästa kapitel.
394
Vilken ä r då Griffins slutsats i hans funderingar om bin
Ladins existens efter 11 september? Jo, att UBL avled redan för
flera å r sedan (av sjukdom), sannolikt redan på
senhösten 2001.
395
Förutom en teologisk probabilism finns det också en
filosofisk probabilism , som går tillbaka på den antika
tänkaren Karneades.
396
Karneades, som levde i början av det andra å rhundradet
före vår tideräknings början, ledde den sk nya
akademin i Aten. Några skrifter av Karneades lär inte ha
bevarats för eftervärlden men Plutarkos berättar om
honom och hans besök i Rom å r 156 f Kr i sin bok om Cato
d.ä. Karneades, som egentligen befann sig på resande fot av
diplomatiska skäl som ett sändebud för sin hemstad,
passade nämligen på att också hålla en
föreläsningsserie medan han besökte imperiets huvudstad.
I sin första föreläsning förklarade den grekiska
gästföreläsaren Platons och Aristoteles' begrepp om
rättvisan. Mycket uppbyggligt för de unga romare som flockat
sig kring den berömda utländska filosofen! Men redan
följande dag, i föreläsning nummer två, tog sig
Karneades för att vederlägga allt som han sagt i sin
första föreläsning. Karneades' probabilistiska metod
bestod i att ifrågasätta alla påståenden genom att
visa, att de endast kunde hållas för sannolika, om ens det.
397
Och på den vägen verkar vi allt fortfarande befinna oss hur
föga uppbyggligt det ä n kan tyckas vara.
398
Ä ven om Obamas version angående tidpunkten för och
omständigheterna kring Usama bin Ladins död vore med
sanningen ö verensstämmande borde mannen ha ställts
inför rätta (anklagad för terrorism i samband med
attackerna mot USAs ambassader i Dar es-Salaam och Nairobi i augusti
1998)."Det ä r farligare att ä ven en skyldig person skulle
straffas utan lagliga former ä n att han skulle undslippa"
(Jefferson). Till denna rättsliga synpunkt bör
tilläggas, att UBL, om någon, absolut borde ha infångats
levande för att genomgå polisförhör. Vilken
källa till upplysningar om terroristnätverket al-Qaida, med
mera, måste inte den mannen ha varit!
399
Framför allt borde de brott, som begicks 11 september 2001 klaras
upp och de skyldiga få sina domar av en oberoende dömande
makt, som fungerar i enlighet med principerna för en
rättsstat. Så länge så inte sker kommer Usama bin
Ladin, detta spöke ur vår närhistoria, att rida oss som
en mara.
400
4 maj 2011 "The past is never dead. It is not even
past" (Faulkner). Det förgågna fortsätter att leva.
Det ä r inte ens ö vergående. Ordleken i den andra
satsen, "it is not even past", antyder också att det
förgångna inte ä r vad det påstås eller ser ut
att vara.
401
I förrgår resonerade jag inte kring frågan om UBL dog
nyligen eller tidigare. I stället försökte jag: a)
utså en grund för tvivel, som jag tror att Finlands fd
president J.K.Paasikivi hade omfattat: lita aldrig på stormakter,
ty vanligen förhåller det sig inte så, som de
säger; b) framlägga synpunkter på probabilistiska
tänkesätt.
402
Nu ä r ju den filosofiska probabilismen långt ifrån
ovanlig. Tvärtom utgör den det rådande
tänkesättet bland nutidens forskare och intellektuella, mig
själv inräknad. Men vissa frågor — t ex
frågan om när och hur UBL dog eller dödades —
ä r i så hög grad politiskt laddade, att också
människor, som vanligen utmärker sig för ett ö ppet
sinnelag och vad jag skulle vilja kalla en sund probabilism,
vägrar att diskutera sannolikheter. Att Obama i sitt
förstamajtal mer eller mindre medvetet skulle ha avvikit från
sanningen anses m a o inte bara osannolikt utan helt enkelt
otänkbart.
403
David Ray Griffin avslutar sin lilla bok "Usama bin Ladin - död
eller levande?" med en kort sammanfattning av sina skäl för
slutsatsen att UBL sannolikt varit död sedan december å r
2001. För att ge mitt skelett till analys lite kött på
benen ska jag citera dem här och tillfoga några kommentarer
inom parentes:
404
"En pakistansk tidning publicerade en rapport om att en
begravningsceremoni för bin Ladin ä gt rum den 16 december
2001." (Griffin refererar bl a till indiska nyhetsbyrån UNIs
artikel 25.12.2011, som kan tas fram här: < http://www.expressindia.com/news/fullstory.php?newsid=5859>
.)
405
"Sannolikheten för att bin Ladin dött strax före den 15
december styrks av att inga budskap från honom uppsnappats av USAs
underrättelsetjänst sedan c:a den 13 december 2001."
(Videobanden har ofta, såsom fallet var med
"oktoberöverraskningen" å r 2004, förmedlats av
al-Jazira.)
406
"Sannolikheten för att bin Ladin dött styrks också av
trovärdiga rapporter om att han lidit av njursvikt och att han,
när han framträdde på det sista tveklöst ä kta
videobandet någon gång efter den 16 december 2001, verkade
vara allvarligt sjuk (som påpekades av Peter Bergen och dr Sanjay
Gupta)" (Bergen, som ä r journalist på CNN, intervjuade UBL
på 1990-talet och har gett ut böcker om honom; dr Sanjay
Gupta bedömde, på basen av det ovannämnda videobandet,
UBL:s usla hälsotillstånd i ett uttalande för CNN i
januari 2002; se < http://archives.cnn.com/2002/HEALTH/01/21/gupta.otsc/>
.)
407
"President Bush, försvarsminister Rumsfeld och Kenton Keith
(talesmannen för den USA-ledda koalitionen i Afghanistan)
nämnde alla i slutet av 2001 eller början av 2002 att bin
Ladin kanske var död. Vicepresident Cheney uttryckte samma sak i
slutet av 2008."
408
"Flera personer med tillgång till insiderinformation —
däribland Robert Baer, Bruce Lawrence, Oliver North, Dale Watson
och källor inom den israeliska underrättelsetjänsten
— har sagt sig vara ö vertygade om att bin Ladin inte
längre ä r i livet."
409
"Då och då har ledande nyhetsorgan — däribland
Associated Press, CBS News, CNN, Fox News, New York Times, Telegraph
och Time — publicerat artiklar som framkastat att bin Ladin
ä r död."
410
"Man ä r allmänt ense om att "budskapen från bin Ladin"
efter 2001 ä r de enda beläggen för att han levde ä
nnu efter 2001. Men inget av dem kan anses bevisbart ä kta."
(Griffin ä gnar merparten av sin skrift å t att analysera
videofilmer och meddelanden från UBL under 2001 och därefter.
Han ifrågasätter ä ktheten i detta material. Den
underliga episoden med ett videoband från oktober 2001, där
UBL enligt Bushregeringen erkänner sin skuld till 9/11-brotten,
behandlas. Videobandet, som ställdes till den brittiska
regeringens förfogande, ansågs vara alltför
känsligt för att publicera. Varför? "Om man fått
tag i en ä kta bekännelsevideo skulle den brittiska
regeringen nästan säkert ha offentliggjort den", påpekar
Griffin.)
411
"En del av ljud- och videobanden efter 2001 som uppges vara från
bin Ladin verkar ganska klart ha varit förfalskade. Detta tyder
på att samtliga troligen varit det." (Griffin citerar uttalanden
från journalister och forskare som betvivlat de från en tid
till en annan uppdykande ljud- och videobandens autenticitet och
påpekar: "Om den amerikanska allmänheten fick uppfattningen
att bin Ladin var död, skulle stödet för [kriget i
Afghanistan] säkert upphöra". Griffin granskar också ett
papper som refererades i New York Times å r 2004 och som
ansågs bevisa den irakiska al-Qaidaledaren al-Zarqawis
förbindelser med UBL och därmed indirekt, att UBL var vid
livet.)
412
"Många av banden som uppges vara från bin Ladin och andra
al-Qaida-figurer har dykt upp vid tidpunkter som varit mycket
lägliga ur Bushregeringens synpunkt. Det tyder på att de
härrör från dennas vänner snarare ä n dess
fiender." (Detta ä r givetvis bara en misstanke.)
413
Trots att president Obama i sitt förstamajtal hävdade
motsatsen och blev tagen på sina ord av otaliga journalister och
analytiker finner jag fortfarande Griffins slutsats, att UBL avled
redan i slutet av å r 2001, vara värd att prövas. Blotta
misstankar ä r naturligtvis inga bevis men den som sysslar med en
brottsutredning kan å andra sidan inte undgå att hysa
några misstankar. Och vad var 11 september 2001 om inte en serie
brott, som har förblivit ouppklarade? Usama bin Ladin mer eller
mindre våldsamma död innebär inte heller någon
större klarhet på den punkten. Snarare tvärtom. Hela den
officiella teorin om 9/11 vilar på okunskap om UBL:s roll. Hade
han gripits levande och blivit förhörd skulle vi antagligen
veta mer.
414
I inledningen till sin UBL-bok citerar Griffin vad fd CIA-mannen och
nuvarande tidningskolumnisten Robert Baer sade till Terry Gross,
redaktören av National Public Radio-programmet Fresh Air i
oktober 2008:
415
Han har inte visat sig. Den senaste månaden har jag intervjuat
CIA-tjänstemän som jagat honom. Vad som förbluffade mig
var att inte en enda av dem var säker på om han var i livet
eller inte. De har med andra ord ingen aning. Den här mannen har
tydligen försvunnit från jordens yta. Något sådant
har aldrig hänt förut under mina å r i CIA.
416
På vilka grunder avfärdas sådana uttalanden som
ovidkommande eller lämnas de obeaktade? Men sist och slutligen
ä r det kanske inte så viktigt att känna till när
och hur UBL dog om vi inte också får veta vilken roll han har
spelat i samtidshistorien. I sin UBL-bok säger Griffin inte
någonting mer om UBL:s roll i 9/11 ä n han redan sagt i
The New Pearl Harbor (2004), The New Pearl Harbor
Revisited (2008) och andra böcker. Griffin
ifrågasätter den vitt och brett spridda uppfattningen, att
Usama bin Ladin bär huvudansvaret för 11 september, vilken ju
ä r grundläggande för den officiella
historien.93
93. För en resumé hans ifrågasättande, se kap 18:
"Is there Hard Evidence of bin Laden's Responsibility?", i Griffin,
David Ray: 9/11 Contradictions. An open Letter to Congress and the
Press . Olive Branch Press, ss 183-196.
417
Vi får tydligen vänta ytterligare ett tag på ett
verkligt tillfredsställande porträtt i helfigur av Usama bin
Ladin, som vid det här laget nog får kallas en
världshistorisk person, oberoende av vad han egentligen har gjort
och exakt när och hur hans liv slutade. Mer givande i detta
avseende ä n David Ray Griffins böcker ä r för
ö vrigt Peter Dale Scotts The Road to 9/11. Wealth, Empire, and
the Future of America 94 .
94. University of California Press, 2008
418
6 maj 2011 UBL:s mest betydande insats påstås
bestå i att ha lett den organisation som utförde
"terroristattackerna mot USA den 11 september 2011". Några
bindande bevis för att han och den ifrågavarande
organisationen verkligen utförde dessa ovanligt omfattande och
komplicerade brott har inte framlagts. Detta ger visserligen en
anledning att betvivla sanningshalten i den rådande
konspirationsteorin om 9/11 men det ä r långt ifrån den
viktigaste anledningen.
419
Huruvida UBL dog för några dagar sedan av en amerikansk
soldats kula i sitt hem i Pakistan eller tidigare av sjukdom
(begravningen i december 2001 kan ha varit iscensatt) eller ens om han
fortsätter att leva någonstans på jorden tycks mig inte
vara av någon avgörande historisk betydelse. Viktigare ä
n att veta hur det förhåller sig med denna fråga ä
r kanske att veta hur man ska förhålla sig till den.
420
10 maj 2011 Memo från Peking: Ledarna i Peking har kunnat
följa med hur USA har spenderat mer ä n 3.000.000.000.000
dollar på att kriga mot terrorism i Västasien och
vanvårda sina ö vriga utrikesrelationer. Nu ä r USA
skuldsatt upp ö ver ö ronen. Under samma period har Kinas
ekonomi vuxit till sig ordentligt. Å r 2001 förutspådde
Goldman Sachs att den kinesiska ekonomin skulle beröva Tyskland
dess andraplats som världens näststörsta ekonomi å
r 2011. I april stöpte Internationella valutafonden en ny kanna:
redan å r 2016 kommer den kinesiska ekonomin att vara störst
i världen.95
95. Jfr John Feffers analys "After Osama: China?" i World Beat
10.5.2011; < http://www.fpif.org/articles/after_osama_chinas>
421
Delar eller versioner av ovanstående har också
ingått i Fredsposten 2/2011 och i Hufvudstadsbladets
debattspalt
422
Konspirationsteorins akilleshäl
423
Uttrycket syftar på Akilles som enligt grekisk mytologi
doppades i floden Styx av sin mor gudinnan Thetis, för att bli
osårbar. Tyvärr var modern rädd för att blöta
ned sig, och såg sig tvungen att hålla pojken i
hälsenan, som då inte doppades i vattnet, och det blev den
enda punkten där osårbarheten inte tog. —
Wikipedia
424
It is a shadow underneath everything. — Robert Jay Lifton
425
Griffins bok om WTC 7
426
Före 11 september 2001 var WTC 7, eller The Solomon
Building , som byggnaden också brukade kallas, en 186 meter
hög, 101 m lång och 42 m bred kontorsskyskrapa med 47
våningar. Man kan bilda sig en uppfattning om denna byggnads
storlek genom att jämföra den med t ex Näsinneula,
utsiktstornet i Tammerfors , som enligt Wikipedia med sina 168 meter
ä r stadens och Finlands högsta fristående
byggnadskonstruktion samt Nordens nästhögsta utsiktstorn
efter Kaknästornet i Stockholm.
427
Tio å r efter 11 september 2001 står en ny, ä nnu lite
högre byggnad på samma plats som det ursprungliga
höghuset. Den nya byggnaden, som ö ppnades i maj 2006, har 52
våningar och dess höjd ä r 226 m.
428
WTC 7 rasade på eftermiddagen kl 17.21 lokal tid den 11 september
2001, ca sju timmar efter att tvillingtornen WTC 1 och WTC 2 hade rasat
på förmiddagen samma dag. Den tredje skyskrapans ras
passerade naturligtvis inte obemärkt. Men man kan lugnt säga,
att händelsen hamnade i skymundan av de långt mer
spektakulära händelserna, inklusive flygplanskrascherna och
de tusentals dödsfallen96 , i de ä nnu mycket
högre tvillingtornen.
96. WTC 7 hade utrymts innan byggnaden plötsligt rasade.
429
Som redan konstaterades i den här bokens första kapitel
(skrivet för sex och ett halvt å r sedan) föredrog den
officiella 9/11-kommissionen, tillsatt av USAs president och kongress,
att ö verhuvudtaget inte nämna raset i WTC 7. Massmedia av
det slag som vi hann vänja oss vid före internetåldern
— TV, radio, stora underhållningsinriktade och
reklamfinansierade dagstidningar — struntade också
nästan undantagslöst i WTC 7.
430
WTC 7s kollaps klassades som ett "mysterium", i den mån
händelsen alls fick fäste i allmänhetens medvetande,
skriver David Ray Griffin i en bok, som han i sin helhet har ä
gnat å t denna byggnad och utredningarna kring dess ö
de.97
97. David Ray Griffin: WTC och dess mystiska kollaps. Varför den
officiella rapporten om 11 september ä r ovetenskaplig och
osann Alhambra 2010.
431
Det tog hela sju å r (2001-2008) innan amerikanska statens centrum
för teknikforskning och utveckling av standarder (NIST) lade fram
sin slutrapport om WTC 7s kollaps.98
98. NIST NCSTAR 1A. Federal Building and Fire Safety Investigation of
the World Trade Center Disaster. Final Report on the Collapse of World
Trade Center Building 7 U.S. Department of Commerce. November 2008.
XL + 88 sidor; < http://wtc.nist.gov/NCSTAR1/PDF/NCSTAR%201A.pdf>
(8.6.2011)
432
Griffins bok om WTC 7 ä r en sannskyldig vederläggning av
NISTs slutrapport.
433
Förutom att WTC 7 inte hade träffats av något
flygplan och inte härjades av större bränder å
stadkomna av flygbränsle, påminner dess kollaps när man
studerar den på video om den typ av kontrollerad rivning som
kallas implosion. En sådan innebär att raset börjar
nertill så att byggnaden faller in i sig själv och blir till
en ganska liten hög av bråte
434
konstaterar Griffin.99 Boken ä r upplagd så att
Griffin i de första sex kapitlen går igenom "NISTs
ovetenskapliga förkastande av den mest sannolika teorin". Den mest
sannolika teorin ä r alltså enligt Griffin att WTC 7 ä r
ett fall av kontrollerad rivning med hjälp av professionell och
sofistikerad sprängämnesteknik. I bokens andra del ä
gnar sig författaren å t kritik av vad han kallar "NISTS:s
ovetenskapliga argument för sin egen teori". NISTs egen teori
ä r i korthet att ett höghus för första gången
någonsin helt störtade samman, primärt till följd
av brand. 100
99. a.a. s 14.
100. This was the first known instance of the total collapse of a
tall building primarily due to fires . Se NIST NCSTAR 1A, a.a. xxxv
435
Griffin har tagit med i sin bok ett kapitel med rubriken "Några
grundregler för vetenskaplig metodik". Ett referat av detta
kapitel ä r kanske bästa sättet att ge en uppfattning om
tonen och innehållet i boken.
436
Enligt Griffin har NIST, för det första, gjort sig skyldigt
till vetenskapligt bedrägeri i ordets strikta mening. Detta genom
att bryta mot några grundläggande principer:
437
Bevis får inte fabriceras . — Man förlitade sig
på datorsimuleringar och manipulerade modellernas indata tills man
fick det ö nskade resultatet.
438
Bevis får inte förfalskas . — Hit hör
påstående om brändernas lokalisering och varaktighet,
deras högsta temperaturer samt de högsta temperaturer som
stålet i byggnadens stålskelett uppnådde.
439
Relevanta bevis får inte förbigås . — NIST
ignorerar tekniska bevis för att sprängmedel har använts
och bortser från vittnesmål om explosioner i byggnaden.
440
För det andra räknar Griffin upp några vetenskapliga
metodregler som NIST har kränkt genom vetenskapligt bedrägeri
i vidare mening:
441
Utomvetenskapliga hänsyn får inte bestämma
slutsatserna . — NISTs rapport ger anledningar att tror att
slutsatserna bestämdes av order uppifrån som var baserade
på politiska hänsyn.
442
En utredning bör utgå från den mest sannolika
hypotesen . — Enligt Griffin var sprängämnesteorin
långt mer sannolik ä n teorin om bränderna såsom
primär orsak till raset.
443
När två eller fler hypoteser verkar lika rimliga bör
man välja den enklaste . — Denna princip, som ofta kallas
ofta Ockhams rakkniv, talar för att WTC 7 förstördes i
en kontrollerad rivning.
444
Skenargument måste undvikas . — Mot dem som menar att
WTC 7 revs med sprängämnen har NIST konstruerat ett eget
sprängningsscenario, som bygger på en osannolik hypotes om
hur sprängämnen i så fall skulle ha använts. NIST
har argumenterat mot en tes, som inte har framförts av NISTs
kritiker, nämligen att vanlig termit eller termat skulle ha
använts, men undvikit att säga någonting om huruvuda
vanlig termit i kombination med nanotermit hade kunnat rasera
byggnaderna.101
101. Griffin påpekar, att NIST inte kan ha varit ovetande om
existensen av högexplosiva nanotermiter och hänvisar i detta
sammanhang till Kevin Ryans artikel "The Top Ten Connections Between
NIST and Nano-Thermites"; < http://www.journalof911studies.com/volume/2008/Ryan_NIST_and_Nano-1.pdf>
(3.7.2011)
445
Påståenden som vid en första anblick förefaller
orimliga bör inte framläggas utan goda skäl . —
Ä ven om NISTs teori att WTC 7 rasade p g a bränder
kräver orimliga antaganden, ger NIST inte någon god i
betydelsen vetenskaplig anledning till varför man antog denna
teori i stället för teorin om kontrollerad rivning med
sprängämnen, som har förklarar alla de fall
(såväl före som efter 11 sptember 2001) då ett
höghus med stålstomme har kollapsat.
446
Unika orsaker bör inte utan goda skäl förklara
alldagliga fenomen . — Videoupptagningarna av WTC 7s ras
påminner starkt om kontrollerad rivning av olika hus med
sprängmedel, varav tiotals exempel har visat på TV. NIST
hävdar att WTC 7 rasade av helt andra orsaker.
447
Vetenskapsmän bör inte föra fram påståenden
som förutsätter att naturlagar har satts ur spel . —
I sitt rapportutkast om WTC 7 förnekade NIST att byggnaden hade
befunnit sig i fritt fall. Men sedan bevis för motsatsen hade
presenterats offentligt, erkände NIST i sin slutrapport att
byggnaden föll fritt i ö ver 2 sekunder.102 Detta
fria fall vore ett mirakel — såvida man inte antar att
sprängämnen hade använts för att slå ut
stålpelarna.
102. NIST NCSTAR 1A a.a., s 48.
448
Vetenskapligt arbete bör granskas av andra vetenskapsmän
innan det publiceras . — NISTs rapport om WTC 7 underkastades
ingen fackgranskning och NIST struntade för det mesta i kritiken
och visade inte ens formell respekt för forskares gängse
granskningsprocess.
449
Griffins fyrahundrasidiga monografi ä r kanske inte den som man i
första hand väljer att sträckläsa ifall man ä
r ute efter lite action och underhållning. Jag vill i alla
fall påstå att boken ä r klar, redig och fullt begriplig
för en tämligen vid läsekrets i våra nordiska
länder, särskilt efter det att förlaget Alhambra har
låtit ö versätta den till en lättflytande svenska.
450
David Ray Griffins position i dagens offentlighet kan i vissa avseenden
jämföras med Galileo Galileis ställning i
förhållande till sin tids makter. Galileos
påstående att jorden rör sig kring solen stod i
bjärt kontrast till hur man förutsattes tänka och tycka.
Och liksom det på Galileos tid naturligtvis fanns många
forskare och filosofer som mer eller mindre ö ppet stödde
honom, stöder idag tusentals arkitekter, ingenjörer och andra
sakkunniga sprängämneshypotsen beträffande WTC 7s
mystiska kollaps.
451
Som vetenskaplig bedrift ä r Griffins forskning kring 9/11 och WTC
7 i och för sig beundransvärd. Dock inte i klass med
Galileos. Men om man i likhet med de gamla grekerna också ser det
som en uppgift för vetenskapen att "taga vara på sin
själ" och således bidra till ett gott liv, så står
sig Griffin kanske riktigt bra i jämförelsen.
452
Det ä r naturligtvis nedslående att bli varse ett såpass
allvarligt vetenskapligt bedrägeri som det ä r fråga om
i det här fallet. Men i längden blir det bäst för
själen att få det utrett.
453
Hur förklara, att Griffins bok om WTC 7 tillsvidare inte har
fått någon presentation eller recension i massmedia i Sverige
eller Finland? Det ä r frestande att ä nnu en gång
citera Ciceros berämda inledning till talet mot Catilina å r
63 före vår tideräknings början och några
å r före den romerska republikens fall.: Quo usque tandem,
Catilina, abutere patientia nostra? Hur länge skall du,
Catilina, ä nnu missbruka vårt tålamod? Quam diu
etiam furor iste tuus nos eludet? Hur länge skall detta ditt
vanvett ä nnu få driva sitt spel med oss?
454
Att en bok som denna förtigs och förträngs ur
offentligheten leder till ett slags social sinnessjukdom, en
samhällets bipolaritet. Hur länge kan våra journalister
framhärda i sin tystnad om det gapande hålet i den officiella
9/11-historien innan de själva blir tokiga? Defintionen av den
officiella historien lyder: ovetenskaplig och osann —
kunde inte detta också vara en definition av galenskap?
455
Det ä r först och främst journalisterna jag skulle vilja
rekommendera denna bok. Alla de som journalisterna har underlåtit
att upplysa om de förkrossande resultaten av Griffins forskning
kommer knappast att orka plöja igenom hans faktaspäckade och
ganska torra redogörelser.
456
Jag ä r ö vertygad om att den här boken skulle kunna
väcka många journalister och vetenskapsmän till insikt
om att de har låtit sig duperas i ett helt decennium. Men kommer
de att hitta den, och kommer de att läsa den? Ä r de modiga
nog att söka sanningen bakom 9/11 och att motsäga vad de
själva tidigare hållit fast vid och inpräntat i sina
läsare, lyssnare och tittare?
457
En version av ovanstående bokanmälan har i finsk ö
versättning ingått i Kulttuurivihkot 2/2011.
458
Tidsdiagnos
459
"Tortyren kommer att fortsätta, tumören bli elakare och
demokratin förgiftas så länge landets politiska ledning
vägrar juridisk prövning eller å tminstone ö ppen
utredning", skrev Per Wirtén i "Dagens Arena" kort efter
WikiLeaks' utgivning av "Krigsdagböckerna" från
Irak.103
103. ,, P.: "En amerikansk tumör", "Dagens arena" 26.10.2010;
< http://dagensarena.se/ledare/en-amerikansk-tumor/>
(8.6.2011). Webbplatsen "Dagens arena", med sina
vänstersocialdemokratiskt färgade ledande artiklar ä r
(eller var å tminstone å r 2010) ett intressant mellanting
mellan tryckta tidningar och bloggar.
460
Wirténs nog så träffande liknelse om tumören, som
har förlamat amerikanarnas sinne för rättvisa och moral,
påminner mig om WTC 7 och dess mystiska kollaps — en annan
sjuk punkt i dagens offentlighet.
461
Men den tumör, som enligt Wirtén förklarar varför
den amerikanska publiken och presidenten inte reagerar som de borde
på Krigsdagböckernas tortyravslöjanden, ä r en
dottersvulst, en metastas. Och sjukdomen begränsar sig inte till
Amerika. Hela människosläktet verkar ha drabbats av cancer
coniurationis — en typ av andlig kräfta. I ett annat
sammanhang efterlyste Per Wirtén modiga EU-politiker som
vågar utarbeta och implementera en självständig
europeisk samhällspolitik. Det ä r väl inte helt
omöjligt att sådana finns, ä ven om de tydligen inte
tillhör de mest inflytelserika eller omtalade. De skulle i så
fall eventuellt kunna fungera som cancerläkare.
462
Sjukdomen började inte 11 september 2001. Dess ursprung kan
dateras några decennier tidigare. Närmare bestämt
bröt Konspirationskräftan ut redan 6-9 augusti 1945. Men den
negligerades till en början av flertalet tidsdiagnostiker.
Några existentialister och andra avvikare försökte
visserligen påtala problemet, men deras dystra
förutsägelser drunknade i de glada hammarslagen från
å teruppbyggnadsarbetet efter kriget. President Eisenhower varnade
som en av de första den breda allmänheten för vad som
var på kommande i sitt avskedstal som USAs president å r
1961. För att beskriva sjukdomens förlopp myntade Eisenhower
ett nytt uttryck — det militär-industriella
komplexet.104
104. Sociologen C Wright Mills hade redan några å r tidigare
pekat på "fusionen mellan den korporationsdominerade ekonomin och
den militära byråkratin", som blev verklighet i och med andra
världskriget. I samband med president Eisenhowers tal avskedtal
1961 började man också tala om en "gyllene triangel" och "det
militär-industriella-akademiska komplexet". Jfr Turse, Nick:
The Complex. How the Military Invades Our Everyday Lives . Faber
and Faber. London 2008, ss 14-15.
463
Nu skulle det behövas en stor och riskabel operation av den
värsta cancerhärden i form av en internationell
9/11-rättegång. Men om den internationella
rättegången också denna gång måste
föregås av ett världskrig, såsom var fallet med
Nýrnbergprocessen, avlider patienten med största sannolikhet
innan operationen hinner utföras. Viktigt vore att medier och
ledarskribenter i Europa erkände sjukdomsläget och
började tala om det. Så kunde vi européer också
bäst hjälpa våra vänner amerikanarna och deras
president Obama att ta itu med nedmonteringen av sitt
militär-industriella-akademiska komplex, samtidigt som vi skulle
börja göra oss av med vårt eget transatlantiska komplex.
Enligt välunderrättade källor ä r det nämligen
där cancerhärden sitter.
464
Skuggan under allting
465
Enligt Griffin har de amerikanska myndigheternas — varav NIST i
detta fall ä r den viktigaste — försök att skingra
mystiken kring WTC 7s kollaps inte stärkt den officiella
konspirationsteorin utan tvärtom gett vind i seglen å t
"rörelsen för sanning om 9/11". Rörelsen har, skriver
Griffin, stärkts i sin ö vertygelse om att WTC 7s
sammanbrott verkligen var den officiella förklaringens
akilleshäl — den del av den officiella berättelsen som
var mest sårbar och kunde användas för att punktera
ballongen 105
105. Griffin: WTC 7..., a.a. s 17.
466
Det håller jag gärna med om. Samtidigt frågar jag mig om
inte WTC 7 också kommer att kunna användas för att ta
ner Konspirationsteorin i den mera allmänna bemärkelse, som
jag emellanåt har nuddat vid på dessa sidor. Med
Konspirationsteorin (jag använder här den bestämda
formen medvetet) avser jag någonting som de politiska stormakterna
påtvingar oss människor. Den ä r inbegreppet av
imperiernas grundläggande lögner och
självbedrägerier.
467
En amerikansk författare vid namn David Swanson gav hösten
2010 ut en läsvärd skrift med den talande titeln War Is A
Lie .106 Kriget ä r en lögn. Mycket av vad jag
skulle vilja lägga in i begreppet Konspirationsteorin sammanfattas
i denna enkla sats.
106. Uppgifter om denna bok ges via < http://davidswanson.org/warisalie>
468
Militärstrategen von Clausewitz ansåg kriget vara politikens
fortsättning. Ja, så förhöll det sig fram till
slutet av andra världskriget. Men läget förändrades
i och med atombombningen av Hiroshima och Nagasaki. Från och med
å r 1945 har stormaktspolitiken kommit att domineras av en
imaginär och lögnaktig konspirationsteori, ett slags
superideologi, som motsvarar atomstatens supermakt. Många
författare har under å rens lopp utrett denna nya
superideologis fenomenologi och psykologi. Ett av dess viktigaste
kännetecken ä r andlig terror . Den å ngest, som
supermakternas andliga terrorism skapar hos oss beror vårt djupt
liggande medvetande — vårt undermedvetna — om att vi
nu kan göra det som vi tidigare trodde att endast Gud var i
stånd till, nämligen förgöra hela vår
värld. Den å ngestskapande insikten går inte att
förtränga eller förjaga enbart med filosofiska och
teologiska resonemang; ä n mindre förmår
Konspirationsteorin som sådan tysta ner den. Vi vet (är
medvetna om) att supermakterna ständigt ljuger, dvs ständigt
påstår att vi måste kriga och alltid vara beredda att
"försvara oss" med massförintelsevapen trots att världen
därmed ständigt hotas av undergång. Vi ä r
också olyckligt medvetna om att det sist och slutligen ä r vi
själva som har å stadkommit denna nya situation. Genom att
komma till insikt om vad vi egentligen redan vet men inte vågar
dra slutsatserna av skulle vi kunna bli kapabla att upplösa den
gängse storpolitiska Konspirationsteorins mystik och skingra de
ideologiska dimridåer varmed den insveper sig.
469
Kunde detta möjligen innebära att Konspirationsteorin, i den
speciella form, som uppstod kring å r 1945, ä ntligen
börjar upplösas?
470
Den finlandssvenska litteraturforskaren och kulturjournalisten Trygve
Söderling påpekade, när jag föreslog läsning
eller publicering av någon artikel eller bok om 9/11, att
"Sanningsrörelsen låter religiöst till hundra procent".
Precis vad han menade vet jag ju inte, men jag tolkade det helt enkelt
som en intellektuell varningssignal om att inte förfalla till
religiös mysticism, alternativt till en naiv tro på att man
har funnit (eller att det kan finnas) en genväg till Sanningen med
stort S. Att det finns någon sådan genväg tror å
tminstone inte jag. Inte heller betraktar jag mig som, eller ö
nskar jag bli betraktad som en religiös mystiker. Men mycket
hellre det, ä n att kompromissa med de betydligt mindre men mycket
mer konkreta sanningar som jag trots allt tror att ä r
möjliga att uppnå!
471
Det ä r förstås möjligt att jag tar fel, men detta,
att WTC 7 revs kontrollerat med någon avancerad
sprängämnesteknik tycks mig efter Griffins och ö vriga
9/11-forskares bevisning vara ett jämförelsevis konkret och
med sanningen ö verensstämmande faktum. Huruvida denna
specifika sanning ä r eller visar sig bli Konspirationsteorins
akilleshäl i den mer allmänna mening som jag här
försökt skissera ä r naturligtvis för tidigt att
säga. För dem som tänker sig en annorlunda värld
och en bättre framtid gäller det i alla fall att
försöka träffa denna potentiella akilleshäl med en
dödande pil.
472
I USA pågår redan andra rundan av kampanjen Building
What? . Kampanjen går ut på att samla in pengar till
TV-annonser som ska påminna publiken om den tredje skyskrapans ras
— eller helt enkelt informera medborgarna om WTC 7s mystiska
kollaps, ifall de inte tidigare har noterat saken.107
107. Enligt en enkät i juni 2011 där 643 newyorkbor
intervjuades ä r 1 av 3 fortfarande okunniga om att också WTC
7 kollapsade 11 september 2011. Enligt samma opinionsundersökning
ä r 60 procent redo att vända på bladet, medan 48
procent ställer sig positivt till att å klagarmyndigheten
på Manhattan eller staden New York företar en ny utredning om
WTC 7s kollaps.
473
En annan, betydligt mer komplicerad om ä n allmänt omfattad
sanning ä r att människornas relationer och samhällen
förändras. Efter att ha konstaterat dessa två sanningar,
den ena fortfarande högst kontroversiell, den andra till
ytterlighet trivial för en modern människa i ett
industrialiserat och globaliserat samhälle i internets
tidsålder, skulle jag vilja pröva mig fram en liten bit
på mer osäker mark.
474
Försök tänka dig att en annorlunda värld
inte ä r möjlig.
475
Tänk dig, som man ju har lärt oss att göra, att vi har
fiender som ständigt konspirerar mot oss och som hotar oss med
massförintelse. Således måste vi rusta upp och hota
dem med massförintelse. Vi måste ständigt bekriga
dem för att undvika att de ska lyckas attackera och skada oss,
vilket de ständigt ö nskar göra och kanske också
ä r kapabla att göra. Sådant ä r nuläget: ett
par decennier efter slutet på det kalla kriget mellan USA och
Sovjetunionen — en tidigare period av andlig terror —
ä r vi invecklade i ett till synes evigt krig mot terrorism.
476
Men tänk inte på Evigheten. Försök bara ta en
tanketur 10 eller 100 å r framåt tiden. Har vi någon
chans? Eller kommer vi att utplåna människornas värld
med hjälp av den nanoteknik, robotik och genteknik som vårt
militär-industriella-akademiska komplex för närvarande
tar fram å t NATO?108 Eller kommer de andra att
göra det med sin militära nanoteknik, robotik och genteknik?
108. Den kanadensiska filosofen John Leslie ä gnar sin bok The
End of the World. The Science and Ethics of Human Extinction
(Routledge. London 1996) å t denna och närbesläktade
frågeställningar. Innehållet i Leena Krohns roman
Pereat mundus (1998) kretsar kring samma
frågeställningar.
477
Shanghaiorganisationen (Shanghai Cooperation Organization, SCO)
markerade 15.6. 2011 sitt 10-årsjubileum med ett toppmöte i
Astana, Kazakstan. Organisationen består av Kina, Kazakstan,
Kirgizistan, Ryssland, Tadzjikistan och Uzbekistan och har som
främsta kvalitet att USA inte ingår. Därmed riktas
förväntansfulla blickar mot den från alla som ö
nskar se en motvikt till USAs okontrollerade
världsherravälde. I framtiden kan Indien och Pakistan komma
att ansluta sig och kanske också Iran och Afghanistan, länder
som ett flertal gånger har deltagit med
observatörer. 109
109. Stycket bygger på artikeln "Shanghaiorganisationen 10 å
r", Ryska Posten 20.6.2011;http://ryska-posten.se/
478
För att inte tala om alla frilansande terrorister.
479
Ifall vi inte utplånar hela vår värld eller
livsmiljö med en gång kommer NATO-fantasterna antagligen att
ha ihjäl å tminstone den globala Söderns människor.
En sådan utgång, som ju skulle ligga helt i linje med
Västerlandets bravader hittills, vore kanske ä nnu
värre.
480
Den typ av globalisering som för närvarande pågår i
världen innebär att bygga upp hela världsekonomin kring
Konspirationsteorin. Följderna ä r naturligtvis katastrofala.
Om inte krigsförberedelserna och själva krigandet gör
susen så kommer vi att ö delägga människornas och
djurens habitat med vår oekologiska krigsekonomi. Att skylla
på ett enskilt land, en ländergrupp som t ex
BRIC-länderna eller ett enskilt imperium typ USA, Kina eller
Ryssland innebär bara att falla tillbaka på
Konspirationsteorin!
481
Konspirationsteorins hegemoni innebär ett oerhört
slöseri med råvaror och att bränna upp ofantliga
mängder med olja i krig och förberedelser för krig. USAs
armé ä r den största enskilda konsumenten av olja i
världen.110 Världens
militär-industriella-akademiska komplex 111 ä r
elefanten i vardagsrummet som man lyckas undvika att få syn
på. Om klimatuppvärmning ä r problemet så borde vi
inledningsvis ta vara på de fossila bränsen som vi offrar
å t Konspirationsteorin i vårt krigandes praktik. Det borde
vi säkert annars också. Eventuella framtida generationer kan
ju också behöva lite olja.
110. "By every measure, the Pentagon is the largest institutional user
of petroleum products and energy in general. Yet the Pentagon has a
blanket exemption in all international climate agreements." —
Sara Flounders från International Acion Center i en artikel om
klimatkonferensen i Köpenhamn; < http://www.iacenter.org/o/world/climatesummit_pentagon121809/>
(4.7.2011)
111. USAs ä r det ö verlägset största, men det finns
också ett ryskt, västeuropeiskt, kinesiskt, indiskt,
pakistanskt, israeliskt, svenskt osv
militär-industriellt-akademiskt komplex. Dessutom samarbetar de
olika imperiernas och ländernas komplex mer eller mindre direkt
med varandra. Jfr Chris Gourlay, Jonathan Calvert, Joe Lauria, “
For sale: West's deadly nuclear secrets”, The Sunday Times
6.1.2008.
482
Meningen med dessa reflexioner ä r bara att försöka
göra tanken om att WTC 7 utgör Konspirationsteorins
akilleshäl begripligare genom att sätta in den i dess
sammanhang.112
112. Den som ö nskar ta del av en grundligare analys av den globala
militära och politiska ekonomin bör försöka få
tag i ett exemplar av professor Heikki Patomäkis inträngande
studie The Political Economy of Global Security. War, Future Crises
and Changes in Global Governance . Routledge 2007. För min
anmälan av detta verk, se "Statsvetaren som framtidsmålare";
< http://blogi.kaapeli.fi/book/182>
(21.6.2011)
483
Jag nuddade förresten redan vid denna tanke ovan i kapitlet
"Everybody Knows" när jag skrev att 6-9 augusti 1945 och 11
september 2011 hör till det moderna politiska systemets viktigaste
historiska vändpunkter: kanske slutet på början
respektive början till slutet för den samtidshistoriska epok,
som brukade kallas för atomåldern. Atomåldern ä r s
a s ett korollarium till Konspirationsteorin. Ifall Konspirationsteorin
krackelerar så uppstår det säkert sprickor ä ven i
atomåldern trots att katastrofen redan har inträffat i den
meningen att massförintelsevapnen har blivit uppfunna och det
radioaktiva avfallet från kärnreaktorerna ä r med oss
för eviga tider. Men Atomåldern liksom Konspirationsteorin,
ä r trots allt en spökvärld, som vi bär med oss.
Såvida vi inte börjar tänka i den andra huvudriktningen:
EN ANNORLUNDA VÄRLD Ä R MÖJLIG.
484
Ä r David Ray Griffin en konspirationsteoretiker?
485
David Ray Griffins betydelse som en kritiker av den amerikanska
regeringens egen konspirationsteori ä r obestridlig. Men ä r
han själv en konspirationsteoretiker? Snarare ä n å t
teoribygge har Griffin i sina böcker om 9/11 ä gnat sig
å t refutationer — kritik och tillbakavisanden av
teorier som inte håller måttet.
486
Refutation handlar om besvisföring. I sitt skriftställarskap
om 9/11 har Griffin först och främst velat leda i bevis att
de officiella berättelserna om 9/11, vilka tillsammans utgör
teorin om Usama bin Ladins och al-Qaidas sammansvärjning och
skuld, ä r falsk och således att den bör förkastas.
487
Den som ö nskar refutera (tillbakavisa och förkasta) ett
påstående eller en teori, måste själv stöda
sig på och framföra vad han håller för sanning. Men
en kritiker kan också nöja sig med att peka på
motsägelser i de påståenden och den teori som har
framförts och ö verlämna uppgiften att revidera eller
refutera till dem han kritiserar. Detta ä r precis vad Griffin
gör i sitt "öppna brev" till den amerikanska Kongressen och
till media, dvs boken Motsägelser om 11
september .113 I inledningen understryker brevets
avsändare, att det inte innehåller någon teori om "vad
som verkligen hände" utan endast "diverse fakta". Kongressen och
media förutsätts själva fortsätta söka efter
sanningen.
113. Se Griffin, D R: Motsägelser om 11 september: ett ö
ppet brev till USA:s kongress och press . Alhambra 2008.
488
Apropå refutationer förtjänar inte minst Griffins egen
grundliga (själv)kritiska genomgång och revidering av The
New Pearl Harbor att nämnas.114 I The New Pearl
Harbor Revisited blottar Griffin flera misstag och luckor och
refuterar en del av sina egna tidigare påståenden i sin egen
tidigare framställning.
114. Se Griffin, D R: The New Pearl Harbor Revisited. 9/11. The
Cover-Up, and the Exposé . Olive Branch Press 2008. Denna bok
ä r alltså en uppföljning och uppdatering av hans
första bok om 9/11, The New Pearl Harbor , a.a. från
2004.
489
Mitt svar på frågan Ä r Griffin en
konspirationsteoretiker? blir ä ndå ett försiktigt ja.
För det första kan det inte vara helt fel att beteckna en
person, som ä gnat så stor möda som han å t att
undersöka och skriva om en viss sammansvärjning, för en
konspirationsteoretiker, särskilt om personen ä r filosof och
vetenskapsman. För det andra — och detta ä r kanske
viktigare — har Griffin i samband med sitt skriftställarskap
om 9/11 flera gånger haft anledning att å terkomma till och
utreda begreppen konspiration och konspirationsteori. Hans senaste bok
115 ä r ett exempel på det. Boken behandlar och
kritiserar särskilt juridikprofessorn Cass Sunsteins å sikter
om konspirationsteori och Sunsteins förslag att regeringen borde
ge anonyma agenter i uppdrag att infiltrera och splittra grupper som
hyser "regeringsfientliga konspirationsteorier". 116 Cass
Sunsteins förslag kan eventuellt väntas få pratiska
följder eftersom president Obama har utnämnt honom till chef
för den amerikanska regeringens Office of Information and
Regulatory Affairs (OIRA).
115. Griffin; D R: Cognitive Infiltration. An Obama Appointee's Plan
to Undermne the 9/11 Conspiracy Theory . Olive Branch Press 2011
116. Se Sunstein, Cass och Vermeule, Adrian: "Conspiracy Theories:
Causes and Cures" i Journal of Political Philosophy 17:s (juni
2009).
490
Förteckning av Griffins böcker om 9/11
491
David Ray Griffin har gett ut följande böcker om 9/11:
492
493
The New Pearl Harbor. Disturbing Questions About the Bush Administration and 9/11. Foreword by Richard Falk. Updated edition with a new afterword. Olive Branch Press 2004
The 911 Commission Report. Omissions and Distortions. Olive Branch Press 2005
[som redaktör tillsammans med Peter Dale Scott] 911 and American Empire. Intellectuals Speak Out Vol 1. Olive Branch Press 2007
Christian Faith and the Truth Behind 911, Westminster John Knox Press 2007
Debunking 911 Debunking: An Answer to Popular Mechanics and Other Defenders of the Official Conspiracy Theory. Olive Branch Press 2007
Motsägelser om 11 september: ett ö ppet brev till USA:s kongress och press. Alhambra 2008
The New Pearl Harbor Revisited. 911. The Cover-Up, and the Exposé. Olive Branch Press 2008
Usama bin Ladin — död eller levande? Alhambra 2009
WTC och dess mystiska kollaps. Varför den officiella rapporten om 11 september ä r ovetenskaplig och osann Alhambra 2010
Cognitive Infiltration. An Obama Appointee's Plan to Undermine the 911 Conspiracy Theory. Olive Branch Press 2011
Förteckningen utger sig inte för att vara fullständig.
Förutom böcker har Griffin också skrivit många
artiklar och appeller om 9/11.117
117. Ett av hans ö ppna brev riktar sig till Terry Allen, Noam
Chomsky, Alexander Cockburn, David Corn, Chris Hayes, George Monbiot,
Matthew Rothschild och Matt Taibbi, se "Left-Leaning Despisers of the
9/11 Truth Movement: Do You Really Believe in Miracles?"; < http://globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=20039>
(10.7.2011). Griffin har såvitt jag vet inte en egen hemsida
på internet. Det finns en webbsajt < http://davidraygriffin.com>,
som har skapats av någon beundrare eller bekant. Där kan man
hitta flera länkar till Griffins publikationer och Youtube-videor
från hans föreläsningar om 9/11.
494
Om konspiracism
495
Den aboensiska vetenskapsfilosofen Hans Rosing påtalade i ett av
sina inlägg i Hufvudstadsbladets debattspalt vad han kallade
"misstaget att urvattna begreppet konspiration så att det
täcker för mycket".
496
Rosing skrev också:
497
Det ä r alltid ens ovänner som konspirerar, aldrig man
själv eller ens vänner .118
118. Rosing, Hans: "Vem ä r konspiratör?", Hufvudstadsbladet
28.9.2006
498
Av min egen muntur torde framgå, att jag intar en något
annorlunda hållning till begreppen konspiration och
konspirationsteori ä n Rosing. Jag kan nämligen mycket
väl tänka mig själv i rollen som konspiratör och
vill i så fall också gärna se mina vänner som
deltagare i sammansvärjningen. 119
119. Se nedan kapitlet "Den ö ppna konspirationen".
499
Rosings kritiska argument innehåller emellertid en kärna av
sanning. Ifall man låter begreppet konspiration täcka
alltför mycket blir resultatet någonting som har kallats
"konspiracism" 120 , dvs en ideologi ellr
världsåskådning. För egen del håller jag med
om att det ä r klokt att å tminstone begränsa betydelsen
av begreppen konspiration och konspirationsteori till politikens
värld och att också där låta dem täcka endast
ett, i och för sig viktigt, delområde. Dessvärre ä
r politiken med dess otaliga konspirationer ett av
människovärldens avgörande existensvillkor.
120. Härom handlar Rasmus Fleischers läsvärda essä
"Varning för konspirationen" i tidskriften Arena hösten 2005;
< http://www.tidskriftenarena.se/2005/10/13/varning_for_konspirationen/>
(10.7.2011)
500
David Ray Griffin faller enligt min uppfattning inte inom kategorin
"konspiracister". Jag vet inte riktigt vilken ism han ska anses
representera. Eventuellt skulle han själv gå med på att
kalla sig kristen whiteheadiansk postmodernist. Jfr hans bok
Whitehead's Radically Different Postmodern Philosophy .
121 Men den boken behandlar som sagt inte konspirationer eller
9/11.
121. A.a. Se ovan not 52.
501
II LJUSARE KONSPIRATIONER?
502
Sammansvärjningen i biblioteket
503
504
När en tidig morgon jag i biblioteket sökte fram de böcker ur min hemstads fjärran katalog om de män och kvinnor, re'n av livets framfart krökte, som med sneda planer, sammansvärjningar försökte att sin ä ra, rikedom och ställning, hög som låg öka eller bättra: femton tryckta titlar då jag såg.
Serendipidity
505
Tillståndet i Biblioteket kallas serendipidity. Om radions
meddelande angående läget vid kuststationerna idag klockan
å tta påminner om det allra viktigaste, vilket som sagt
122 ä r att det finns ett hav och ett land, så
garanterar biblioteket för sin del det kanske nästviktigaste,
dvs serendipidityn. Vad serendipidity egentligen betyder kan jag inte
förklara. Det ä r just det som ä r poängen med
serendipidity. Man bara råkar hitta någon bok som man inte
visste att man ville läsa eller att den boken ö verhuvudtaget
hade blivit skriven, tryckt, anskaffad, katalogiserad och
uppställd på bibliotekets hylla precis på det
ställe där den skulle stå och där bibliotekarien
med osviklig kännedom om sina böckers ordning skulle ha
kunnat leta fram den å t en i rappet, ifall det hade behövts.
Men det behövdes inte. Man bara råkade hitta den i alla fall.
122. Jfr kapitlet "Granskat i Radio Vega, avsnittet "Om Nickes
synpunkter", stycket om konspirationsteorins inverkan på
själen.
506
Ranganathan räknade säkert med serendipidityn, han
också. Alla riktiga bibliotekarier och matematiker räknar med
serendipidityn, dvs att ordningen på det hela bara ä r ett
utanverk, om ä n ett nödvändigt sådant. Men
bibliotekets innersta kommer man inte å t. Det räcker inte
med att dela in världen i kategorier och fack. Världen kan
knappast bibliotekiseras till den grad att serendipidityn
försvinner. Att kalla Serendipidity för Slumpen vore en
förenkling. Slump ä r ett ord för astrologer och
alkemister som sysselsätter sig med naturens hemligheter. Kanske
också för astronomer och kemister. Men i människolivet
sker knappast någonting av en ren slump. Ipse verum factum ,
Giambattista Vicos sats, låter en ana vad det handlar om. Faktum,
det gjorda, av latinets 'facere' (att göra), dvs någonting
som någon eller några har gjort. Faktumet har minsann inte
gjort sig självt. Ex nihilo nihil — intet ur intet.
Nej, någon har varit framme och ställt till det som det
ä r. Och detta något, som någon har sett till att
göra, ä r 'verum'. Det ä r sant. Det var kanske bara
detta V.I.Lenin menade när han påstod att sanningen ä
r konkret . Men av sådana konkreta sanningar som berättar
om vad människorna har gjort bör man inte sluta sig till att
man har funnit Sanningen. Detta följer logiskt ur läget
på kuststationerna och, som jag redan har sagt, av serendipidityn.
507
Som min trogne läsare antagligen redan har förstått
ä r jag smått förälskad. Ja, jag ä lskar
Serendipidity alldeles vansinnigt. För ö vrigt ä r det
viktigt att inte undertrycka sin kärlek, som min psykiater till
pianolärare Claes Andersson har skrivit i en dikt. (Jag
råkade läsa den under ett kort och impulsartat besök i
Liljendals bibliotek.)
508
Serendipidity ä r häpnadsväckande, paradoxal,
motsägelsefull, motstridig, spännande och egentligen ganska
rolig. (Jag använder helst inte de neutrala eller adverbiala
formerna paradoxalt, motsägelsefullt eller roligt.) Någonting
säger mig att Serendipidity ä r en kvinna och således
inte ett neutrum. (Man säger ju inte heller "Anita ä r
roligt", eller någonting i den stilen, eller hur?)
509
Men, som Kungen nyligen yttrade: nu vänder vi bladen! Låt oss
kort och gott konstatera, att Serendipidity ä r helt och
hållet bibliotekets och bibliotekariernas förtjänst.
Det ä r bibliotekarierna som har gett upphov till och skapat
Henne. Halleluja!
510
Femton böcker om sammansvärjningar
511
Aristofanes: Kvinnornas sammansvärjning. Grodorna. (Vuxen)
512
Ö versättning från grekiska originalen av Tord
Bæckström.
513
När Kvinnornas sammansvärjning av Aristofanes
uppfördes å terstod hela 411 å r av manliga
sammansvärjningar innan Judas förrådde Frälsaren.
Nej, vad säger jag. Vår Frälsare fick ju trots allt leva
i ett antal å r efter det att han blev född. Å andra
sidan verkar sammansvärjningen mot Honom ha varit i full gång
redan i god tid före Hans födelse. I varje händelse
började den senast då. Den första komplotten mot
Jesusbarnet finns dokumenterad i Matteus evangelium. Den gick ut
på att garantera rikets säkerhet. Eller å tminstone kung
Herodes personliga säkerhet. (Stjärntydarna hade delgivit
Herodes att den nyfödde utgjorde en säkerhetsrisk.) I korthet
gick alltså planen ut på att i försvarssyfte låta
mörda alla små gossar under två å rs å lder i
trakten kring Betlehem. Men varför måste så många
gossebarn som möjligt slås ihjäl? Jo, helt enkelt
för att Herodes och hans medhjälpare inte kunde veta exakt
var den nyfödda babyn fanns.
514
Vi ska inleda detta avsnitt med Grodorna , som uppfördes
lite senare, dvs å r 405. Att ä ven denna pjäs från
början har haft en allvarlig innebörd förefaller enligt
Tord Bæckström sannolikt. Som fd elev i Svenska normallyceum
där det lästes latin rätt mycket eller rätt
länge vill jag försäkra läsaren att ett
omdöme, fällt av en person som har ö versatt Aristofanes
från de grekiska originalen, nog lugnt kan tas på fullt
allvar. "Komedidiktarna deltog i den politiska debatten med en
hänsynslös och fullkomligt orädd frispråkighet",
konstaterar den gode Bæckström också i sin inledning.
Ack om detsamma kunde sägas om såpoperornas, sitcomseriernas
och dokusåpornas manusförfattare!
515
I Grodorna möter vi Dionysos' och hans slav Xanthias. Efter
en visit hos Herakles beger sig de två raka vägen till
helvetet för att söka upp Euripides. Där står
båtföraren Karon och väntar på att få frakta
dem ö ver floden:
516
517
DIONYSOS: Var hälsad Karon! Hejsan Karon. Hej på dej! KARON: Vem söker hamn från livets kval och vedermödor? Båtlägenhet till Lethe och till Kerberos domän, till Tainaron — till själva helvetet? DIONYSOS: Jag. KARON: Nå, raska på ombord! DIONYSOS: Du lägger till vid helvetet? KARON: Ja, till er tjänst, min bäste herre. DIONYSOS: Kom Xanthias. KARON: Nej, ingen slav får följa med som inte gjort sin plikt i den athenska flottan. XANTHIAS: Jag kunde inte. Kronvrak. Fel på ö gonen. KARON: Då får du ta ditt pick och pack och traska runt. XANTHIAS: Var ska jag vänta på er? KARON: Där, på andra sidan, vid stenen. DIONYSOS: Du förstår? XANTHIAS: Ja, mer ä n väl. O ve! Vad får jag inte underkasta mig! So long!
Jag ska inte avslöja intrigen i Kvinnornas
sammansvärjning , den andra pjäsen av Aristofanes som
ingår i den här boken. Det ä r i själva verket en
ganska rå historia. Jojo, de kunde nog de också. De gamla
grekerna alltså. Men roligt ä r det, mycket roligt!
Kvinnornas sammansvärjning lär ska höra till A:s mer
opolitiska pjäser. Så påstår i alla fall Tord
Bæckström. Fast ho vet om det ä r sant. Det privata
ä r politiskt.
518
Dixon, Franklin W. : Farlig Sammansvärjning (Ungdoms)
519
Stockholm 1989. Serie: Bröderna Hardy. Wahlströms
ungdomsböcker. "En sammansvärjning som riktar sig inte
bara mot en person utan mot flera tusentals människor ",
berättar baksidestexten. Den ungdomliga detektivduons mysterium
handlar denna gång om ett terroristdåd, vars motiv ä r
ren och skär ä relystnad. The Hardy Boys -serien med
bröderna Frank och Joe Hardy, som sedan å r 1927 har
fabricerats av spökskrivare under den gemensamma pseudonymen
Franklin W Dixon (och ö versatts till 25 språk),
fortsätter efter 2005 under namnet The Undercover Brothers .
Varav denna omåttliga popularitet? Enligt kritikerna Carole
Kismaric och Marvin Heiferman, som citeras i Wikipedias artikel
lär Hardy Boys-serien läsaren att även om
världen kanske inte ä r under kontroll så kan godheten
triumfera ö ver ondskan och att också de svåraste
problemen kan lösas om vi bara gör våra andelar och
vårt bästa för att hjälpa andra. 123
123. < http://en.wikipedia.org/wiki/The_Hardy_Boys>
(30.6.2011)
520
Eton, Peter: Den tysta sammansvärjningen (Magasinet)
521
Tidens bokklubb, Stockholm 1961.
522
Varför bibliotekarierna har klassificerat den här boken som
en fackbok begriper man först efter den spännande krigstida
berättelsens första sextio sidor. Boken kan om man vill
läsas som Storbritanniens svar på fransmannen Paul Nizans
roman "Konspirationen" (se nedan), som handlar om några unga
män i 1920-talets Paris. "Den tysta sammansvärjningen" ä
r till att börja med historien om några unga tyskar i andra
världskrigets Kroatien. De första sextio sidorna
berättar historien om korpral Jan Heidrich (en tjeck) och
soldaterna Oskar Grasemann, Willi Seiderer och Herman Hanke, som bl a
hade det gemensamt, att de tillhörde samma blodgrupp . Det var
praxis i alla pansarregementen i den tyska armén, att
besättningen skulle tillhöra samma blodgrupp, ifall det
skulle bli nödvändigt med blodtransfusion.
523
Men efter inledningens blodiga uppgörelser rycker bokens
författare, BBC-korrespondenten Peter Eton, in som
berättarjag och ställföreträdande huvudperson.
Ställföreträdande, eftersom saker och ting knappast kan
agera huvudpersoner ens i böcker. De ting som boken först och
främst handlar om ä r guldtackor, som i krigets
begynnelseskede bortfördes från Société
Générale Bancaire de Yugoslavie i Zagreb och
försvann. Utdrag:
524
Om jag inte av en händelse hade köpt den där
tidningen, skulle jag inte ha vetat det ringaste om det här
angreppet mot mitt liv. Men hände sådana saker bara av en
händelse? Jag undrade. Kanske var det inte alls något
sammanträffande utan bara ett slags försynens varning att jag
skulle vara på min vakt. Ä nnu funderande på hela
problemet passerade jag genom spärren och tog en taxi till BBC:s
studio vid Whiteladies Road. s 116
525
Slutintrycket blir att det faktiskt ä r försynen snarare
ä n mänskliga konspiratörer som har regisserat denna
Conspiracy of Silence . Vi får alltså fortsätta
att tänka oss att Gud, när Han ingriper i våra
världsliga angelägenheter, gör det i all tystnad.
Alternativt har förlagsredaktören bara tyckt att titeln
låter bra utan att bry sig om ifall den motsvarar bokens
innehåll. James Leasor har uppenbarligen fungerat som (skicklig)
spökskrivare.
526
Franzén, Nils-Olof: Sammansvärjningen (Ungdoms)
527
Ordfront. Stockholm 1984.
528
Nils-Olof Franzén, chefen för Sveriges Radio och skaparen av
deckarfiguren Agaton Sax (som levde på 1950-talet), ger en lektion
i hur det kunde gå till i det svenska 1700-talets
herrgårdsliv. Förlaget Ordfront har tyckt att det ä r
bok som bra gärna kunde ges ut på nytt (boken utkom
ursprungligen 1955) och det tycker väl jag med.
529
Ordet konspiration betyder i den här boken statskupp , dvs
drottning Lovisas och kung Adolf Fredriks plan å r 1756 att ta
makten från Rikets ständer (ståndsriksdagen). Planen
misslyckades.
530
Hägg, Göran: Catilinas sammansvärjning
531
Wahlström & Widstrand. Stockholm 1981.
532
Rom var staden utan nåd: ett dödsrike av trängsel,
blod avföring,prostitution, sadistiska nöjen och korruption,
en mänsklig sumpmark, packad allt tätare med billig
arbetskraft, en svulst som växte och sög ut landet och som
allt mer liknade en sårböld eller snarare en taggig
vårta allteftersom markspekulationen och trängseln drev
hyreskasernerna i höjden, en stinkande, larmande bikupa ö ver
kloakernas och likbränningsanstalternas sommarlukt. Allt var
på en gång nybyggt och nyslitet. s 30.
533
Nå, det kan knappast skada om bilden av den romerska republikens
slutskede får några ytterligare smutsfläckar. Göran
Hägg fortsätter traditionen från Henrik Ibsen att
göra Catilina större och i motsvarande grad ta ner hans gamla
kompis och senare motståndare Cicero ("kik-ärtan"). Men
beträffande konspirationer tycker jag mig inte lära mig
någonting utöver det jag visste från tidigare, dvs att
redan de gamla romarna...
534
I Roms orbis skulle snart nog ä ven den revolutionäre
Jesus uppträda.124 Men tyvärr lyckades revolutionen
inte riktigt som nasaréen hade tänkt sig utan allt fortsatte
i samma gamla stil.
124. Om Jesus, se Griffin, David Ray: "Jesus and the Roman Empire",
tryckt som kapitel 7 i densammes Christian Faith and the Truth
Behind 9/11 a.a., ss 107-121.
535
När Göran Hägg gav ut sin historiska roman om Catilina i
början av 1980-talet, juppiernas och de första
persondatorernas å rtionde ("år 1981 invigdes NMT450, det
första helautomatiska mobiltelefonisystemet i Norden")
användes fortfarande bokkort och ficka med datumblad i
biblioteksböckerna. Av anteckningarna på den ljusröda
lappen att döma har Lovisaborna lånat denna bok å
tminstone 24 ggr. Det kan ha blivit flera lån senare, för
när datoriseringen satte igång på allvar så slutade
bibliotekarierna antagligen att sätta dessa kråkfötter.
Ack, vilken Gutenbergsk nostalgi väcker inte dessa spår av en
svunnen tid!
536
Kelly, Fiona: Sammansvärjningen (Ungdoms)
537
Richter, Malmö 1999. — Efter The Hardy Boys (se ovan) var
jag beredd på nästan vad som helst. Flickorna i
"Mysterieklubben" på ä ventyr i Paris visade sig dock vara en
ganska trevlig bekantskap. Rena sträckläsningen!
538
De diskuterade fortfarande när de kom tillbaka till hotellet.
Tillbaka på rummet fräste Tracy slutligen Det här leder
ingenvart. Jag ä r dödstrött på konspirationer och
terrorister ... Kan vi inte låta hela saken bero ett tag och
göra någonting som får oss på andra tankar? Vi kan
väl se på TV i stället?
539
Bakom namnet Fiona Kelly lär dölja sig en rad andra
författare. Skulle man inte helt enkelt kunna kalla detta slags
genre fiction för sammansvärjningar i syfte att
förtjäna pengar? På denna fråga svarar kanske
modersmålsläraren och bibliotekarien att det ä r
bättre om flickorna läser böcker ä n att de tittar
på TV. Men den frågan hör kanske inte till den här
bokens ä mnesområde.
540
Kross, Jaan: Halleluja. Noveller (Vuxen)
541
Utg 1992. Ö vriga medarbetare: Iliste, Ivo, Göranson,
Birgitta. — Novellen "Sammansvärjningen", som ingår i
denna bok, ä r en fängelsehistoria från en eländig
period i Estland under andra världskriget. Ett ur
konspirationsteoretisk synvinkel belysande citat:
542
... efter så här lång tid ä r det svårt att
säga i vilken mån vi verkligen trodde på vår egen
version eller i vilken mån vi tröstade oss med den. s
233
543
En av poängerna i denna novell ä r att sammansvärjningar
också kan kokas ihop för nöjes skull, t ex ifall de
sammansvurna befinner sig i ett fängelse. Då kan
konspirationer helt enkelt vara ett sätt att få tiden att
gå. Om människan i allmänhet ä r så olycklig
att hon utan orsak kan gripas av leda, ä r det minsta
tidsfördriv nog för att avleda hennes tankar, skrev Blaise
Pascal. Men, att det som börjar som ett harmlöst
tidsfördriv kan få ett olyckligt slut, visar också detta
exempel.
544
Den här boken skulle jag vilja rekommendera å t unga
människor. Varför har bibliotekarierna försett den med
vuxenstämpel? Kanske det bara ä r en fråga om listig
taktik för att få de yngre läsarna att intressera sig
desto mer för dess innehåll? Hoppas att det inte handlar om
någon tyst sammansvärjning från bibliotekariernas sida!
545
London, Jack: Köldens barn (Magasinet)
546
Malmö : Norden, [1946] Originalets titel: Children of the frost.
Ä mnesord saknas. Must read. På slutet kommer ett
kapitel, rubricerat "De gamla männens sammansvärjning". Den
gamle Whitefishindianen Imber har rest in till Klondike för att
erkänna sina brott. Det händer i slutet av 1800-talet. Imber
har dödat många, många av de vita männen, kvinnorna
och barnen. Nu ö nskar han själv dö. Begreppet brott har
ä nnu inte blivit lika vagt i sina konturer som det ä r vid
början av 2000-talet:
547
— Satan också, sade en man bland å hörarna i
främsta ledet. Han sade det i känslig och sorgsen ton. Han
var rödhårig. Satan också, upprepade han. Det var min
bror Bill. Och med regelbundna mellanrum hördes sedan under hela
rättegången hans högtidliga "satan också" genom
rättssalen. Hans kamrater hyschade inte på honom och ej
heller knackade mannen vid bordet ned honom. s 233
548
Ludlum, Robert: Fallet Novak
549
Originaltitel: The Janson Directive . Varför har boken
hamnat här? Det beror på bibliotekets ä mnesord: Novak,
Peter, Janson, Paul, spionromaner, thriller, romaner : kidnappningar,
romaner : sammansvärjningar, romaner : terrorister. Men vilken
sammansvärjning handlar boken om? Kanske om 9/11 — boken
utkom ju 2002 Nja, nej, tyvärr verkar den inte att göra det.
Men onekligen handlar boken om den tid då 9/11-konspirationen
utspelar sig:
550
Och hur kunde det finnas sexton miljoner på kontot på
Caymanöarna? Hade någon gillrat en fälla för honom?
Det var i så fall en mycket kostsam fälla. Vem kunde
förresten komma ö ver så mycket pengar? Inte en statlig
organisation. Men för en högt uppsatt tjänsteman i
Liberty Foundation var det en annan sak. Den gamla frågan gjorde
sig påmind: Cui bono? Vem tjänade på det? s 142
551
Bra fråga. Vem tjänade på det?
552
Nizan, Paul: Sammansvärjningen (Magasinet)
553
Till å tskillnad från Nils-Olof Franzén, som jag
tidigare kanske har läst någon artikel av (fast den
skribenten hette kanske snarare Lars-Olof), eller Jaan Kross, som jag
en gång har pratat i telefon med och vars kärleksroman
från Rakvere jag har ä gt ett exemplar av (sedermera
spårlöst försvunnet), ä r Paul Nizan en gammal
bekant, nästan som en gammal vän. Han dog visserligen ca sex
å r innan undertecknad ö verhuvudtaget blev född. Men
något slags vänskap kan man känna ä ven med
döda författare. Svårare kan det vara att hysa varma
känslor för personer som gått bort utan att lämna
några spår i biblioteket. Ifall biblioteket inte kan
förmedla deras ord får ju den nödvändiga ö
msesidigheten och medmänskligheten vänner emellan ingen
chans. Orden ä r känslornas vingar och R.David Lankes,
biblioteksvetaren och -byggaren som jag annars uppskattar, ö
verdriver därför i mitt tycke en aning när han
säger att en läsare egentligen inte konverserar med
författaren utan enbart med sig själv.
554
Pauls död var tragisk. Före kriget var han en mycket
engagerad kommunist och medlem av parti communiste
français , som ju på den tiden leddes av nummer två i
helvetet näst efter Hitler, dvs Stalin, samt dennes franske
apostel Maurice Thorez. När så vicedjävulens kamrat
Vjatjeslav Molotov och Fan Självs utrikesminister Joachim von
Ribbentrop slöt sin ryktbara nonaggressionspakt i Moskva den 23
augusti 1939 — rena rama sammansvärjningen! — så
blev Paul, en känslig fransk intellektuell, naturligtvis
väldigt deprimerad. Ja, hur tror ni att han kände sig?
Där hade kommunisterna och Stalin och Thorez i flera å r
drivit antinazistisk propaganda och så, pang, slår de ihop
sina påsar med Den Onde i egen hög person, eller å
tminstone med hans utrikesminister! Så att svaret på
frågan om hur Paul kände sig borde väl vara ungefär
lika lätt att ge som när min gamla religionslärare
ställde pojkarna i klass IIIK i Svenska normallyceum inför
frågan: Hur kände sig Jesus när han hängde
på korset?
555
Eller å tminstone nästan lika lätt. Det krävdes
trots allt ganska mycket eftertanke innan en tolvårig elev i klass
IIIK vågade sträcka upp en darrande hand för att
osäkert stamma fram: I-illa?!
556
Efter nyheten om Molotov-Ribbentrop-pakten utträdde Nizan ur
kommunistpartiet för att lindra sin politiska crapula . Men
bara några månader senare, den 25.2. 1940, stupade han
på franska sidan i slaget mot tyskarna om Dunkerque. Han hade
då uppnått 35 å rs å lder.
557
Jag känner mig nästan personligen befryndad med Paul Nizan,
genom hans böcker som jag har ä gt och läst, inklusive
La Conspiration (numera ä r också den
spårlöst försvunnen, verkar det), och
Vakthundarna , en svidande vidräkning med Mellankrigstidens
franska universitetsfilosofer typ Henri Bergson och Léon
Brunschvicq , vilka — om jag nu något förvränger
Nizans allmänna tes i mina egna syften — konspirerade
för att upprätthålla den tidens gängse borgerliga
samhällslögner. (De gjorde det fast de inte ens själv
visste att de gjorde det - vad vet egentligen en vakthund?)
Jean-Paul Sartre skrev senare, jag tror det var i sin presentation av
Pauls ungdomsverk Aden, Arabie att han å ngrade, att han
inte hade vågat vara lika frän som Nizan.
558
A propos Mellankrigstiden, hur står det egentligen till i
världen? Befinner vi tjugohundratiotalsmänniskor oss
också i en Mellankrigstid? Hur ska det hela sluta? Jag
hoppas verkligen det går bättre den här gången, dvs
att alla dom där gamla sovjetiska generalerna ska dö snart
och att våra NATO-fantaster typ Häkämies och Ralf
Friberg och Jutta Zilliacus här på hemmaplan också ska
göra det, eller å tminstone hinna göra bot och
bättring innan de dör; att det nutida Indien, som kallas
för världens största demokrati, ska å tergå
till sin tappre grundares icke-våldslinje (Mohandas K. Gandhi
torde nämligen ha varit världens modigaste man; nästan,
å tminstone). För att inte tala om Israels Netanyahu,
Pakistans Yousaf Raza Gillani, Kinas Wen Jiabao, Japans
premiärminister Naoto Kan, som har fått hård kritik
för sitt sätt att sköta katastrofen vid Fukushima och
som därför på sista tiden (15.6.2011) har varit beredd
att avgå, och ajatollah Khamenei (lever ajatollah Khomeini
fortfarande?). George W Bush och Tony Blair icke att
förglömma. Dem borde man väl med Olof Palmes ord snarast
karaktärisera såsom ena "Satans mördare". Nåjo,
jag ä r knappast världens modigaste man fast jag
när det behövs kan vränga ur mig sådana här
utgjutelser. Jag ä r bara en boklånare.
559
Finns det ett svenskt ord för salaliitto ? Den bokstavliga
ö versättningen av det finska ordet skulle vara "hemligt
förbund". Lönnallians? Nej, man kommer att tanka på
lönnar, lönnträd. Hemlig förbindelse. Ja, det
låter inte illa. Komplotter, intriger, ränksmiderier,
ränker, stämplingar. Kabal, hemlig plan, anslag
(synonymordboken). Hos Nizan hittar jag ytterligare ett ord: maskopi.
560
...de tog inte miste på innebörden i sin vänskap som
bara var en rätt stark känsla av hemligt
samförstånd mellan unga män som kände sig hotade
och därför upplevde gängets gemenskap som
värdefull, som var ensamma och därför försökte
ersätta verkligheten i nätternas samhörighet med kvinnor
med en bild av maskulint kamaraderi: att grunda framtiden på den
ungdomliga maskopin mellan dem föreföll var och en av dem som
höjden av slapphet. Sid 22.
561
Shalamov, Varlam: Berättelser från Kolyma
562
En till fängelsehistoria. Fängelset befinner sig i
fånglägret Kolyma i nordöstra Sibirien. Och liksom i
Jaan Kross novell Sammansvärjningen i samlingen Halleluja ä r
huvudpersonen i Varlam Shalamovs novell Juristernas
sammansvärjning själv jurist. Men här ä r det inte
enbart en fråga om tidsfördriv. Eller ä r kanske detta
allas krig mot alla också bara ett sätt att få tiden att
gå i en samhälle som har urartat i ett rent helvete? Det
ä r inte längre frågan om någon
sammansvärjning i ordets verkliga betydelse och mening, eller ens
om en konspiration på skämt, som i berättelsen av Kross,
utan om någonting som mest av en tillfällighet kom att likna
något slags komplott. Svart humor? Ja, närmast väl det.
Ä nnu en bra bok.
563
Sithole, Ndabaningi: Revolutionens rötter : berättelser
från Zimbabwes kamp (Vuxen)
564
De vita herrarna anade inte att medan de lade upp
vapenförråd för att hindra de svarta att få
demokratiska rättigheter, så lade de svarta samtidigt upp
vapenförråd för att krossa de vitas monopol på
demokratin. — Sithole
565
Ä mnesord: berättelser: Zimbabwe, noveller: Zimbabwe,
romaner: motståndsrörelser. Författaren, Ndabaningi
Sithole, hade det gemensamt med många andra mer eller mindre
kända konspiratörer, att vara en prästman. Hans namn
löper som en röd tråd genom landet Zimbabwes, tidigare
kallat Rhodesiens, historia. Jag vet inte om hans bok Revolutionens
rötter borde klassas som en vuxenbok. Vore det inte lika så
gott om barnen skulle få lära sig sådana här saker
redan i skolorna? Sithole bekräftar min å sikt, som kanske
när allt kommer omkring bara ä r en fördom, att det
finns både ljusa och mörka sammansvärjningar.
566
Det var inte hudfärgen jag tänkte på. Men om man
nödvändigtvis vill dra in ä ven den i det här
sammanhanget, vilket just i det här sammanhanget kanske inte
ä r alldeles bakvänt, så låt gå!
567
Toole, John Kennedy: Dumskallarnas sammansvärjning
568
Ä mnesord: humor. — Dumskallarnas sammansvärjning
må vänta på att medtas till en holme där man firar
semester, ifall man snart får göra det och hinner. I annat
fall måste ju boken å terlämnas till biblioteket så
att någon annan dumsk..., så att någon annan
låntagare får möjlighet att ha roligt, alltså.
Ursprungligen (1980) hette boken A Confederacy of Dunces.
Sammansvärjningen verkar vid en snabbtitt ha kommit med först
när den ö versattes till svenska av Einar Heckscher (1982),
men vid närmare påseende framgår det att ö
versättaren troligen har fått denna ingivelse ur Swiftcitatet
på titelbladet:
569
När en sant storslagen ande dyker upp här i världen
kan man känna igen honom på detta tecken, att dumskallarna
alla har sammansvurit sig mot honom.
570
Vilket erinrar mig om något som jag nyligen läste i en novell
av Jaan Kross:
571
572
Ödets balansvåg står vågrätt men rubbas lätt av ett gram. Steget från snille till vanvett är kort som ett epigram.125
Topelius, Zacharias: Samlade skrifter : Första delen :
Stjärnornas kungabarn (Ungdoms / magasinet)
573
Helsingfors : G. W. Edlund, 1899. Denna bok saknar ä mnesord,
kanske för att biblioteket på den tiden ä nnu inte var
så stort att ä mnesord behövdes?
574
Ä mnesordet kunde vara: Cannabis. Ty detta verk handlar om en man,
som symboliskt fått bära den ä dla växtens namn. Vi
befinner oss i det krigiska 1600-talets Helsingforsnejder, roende i
ekor och vittjande fågelsnaror i skogen. Hagar, den begåvade
flickan, studerar redan latin och grekiska för den trasige
skolmästaren "Campis" (Cannabis) på Hertonäs. Det
här ä r en så trevlig läsning att man alldeles
glömmer att sköta sitt bibliotek och sin
sammansvärjning. Det ordet behöver ej heller nämnas mer
i samband med denna bok. Å tminstone inte i denna bok.
575
Toresen, R. E. Sammansvärjningen
576
När vi nu kommer fram till den sista av de femton potentiellt
relevanta titlar som jag har hittat i Lovisa stadsbiblioteks katalog
så slår det mig att allt har gått för snabbt. Vad
blev det av sommarlektyren? Jag borde förstås ha frågat
bibliotekarien, som säkert ä r skickligare ä n jag
på att leta fram mer av den till saken hörande litteraturen.
I stället frågade jag bibliotekarien en massa annat, som t ex
hur man klassificerar ungdomsböckerna, och varför, och inte
minst var man finner böckerna — att leta fram femton titlar
ur biblioteket går ju inte i ett huj, såvida man inte ä
r bibliotekarie. Ja, jag ä r ju bibliotekarie själv,
förstås, men inte proffs. I alla människor sitter en
liten bibliotekarie, men alla små bibliotekarier får inte lov
att spela bibliotekariens roll i samhället, för att
parafrasera en rätt välkänd italiensk teoretiker
från förra seklet. Ä ven det en fängelsehistoria,
förresten.
577
Toresens arbete utkom å r 2002. Skulle då denna bok
kanhända ä ntligen behandla 9/11-sammansvärjningen?
undrade och hoppades jag innan jag kastade en blick på
pärmen. Ty detta mysterium handlar om flickor och hästar,
eller hästar och flickor, hur man vill ha det. De ser alla pigga
och trevliga ut. Jag tror jag ska avstå ifrån att leta efter
något samband. Bäst att inte föra fram några fler
antaganden!
578
Bibliotekariernas konspiration för en annorlunda värld
579
Bibliotekariernas nuvarande flitiga använding av ä mnesord i
ordnandet av materialet ä r emellertid inte enbart ett utslag av
det moderna bibliotekets anda, som Ranganathan så
förtjänstfullt sammanfattade i sina fem slagkraftiga
paroller.126 Orsaken till att bibliotekarierna har byggt en
egen ontologi , en heltäckande beskrivning och
kategorisering av sakerna och tingen med hjälp av ä
mnesorden, ä r också delvis en följd av datoriseringen.
Det ä r egentligen först den digitala informationstekniken
som gör det möjligt att göra ett sådant system
effektivt, så att man låta datorn söka fram
litteraturlistor med hjälp av ä mnesorden. Därför
saknar många ä ldre böcker fortfarande ä mnesord i
den telematiska katalogen. Ursäkta, telematisk ä r ett ord
från det sena 1980-talet. Nuförtiden finns
bibliotekskatalogen självklart tillhanda på internet —
både för bibliotekarien och för bibliotekets medlem.
Undertecknad skulle i förbigående sagt föredra att inte
bli kallad kund när jag besöker eller använder
biblioteket och dess katalog eller samtalar med bibliotekarierna. Jag
känner att jag också (liksom R David Lankes) gärna vill
känna mig som och bli kallad för en medlem i bilioteket. Mitt
bibliotekskort ä r beviset för mitt medlemskap.
126. Ranganathan,S R: "Biblioteksvetenskapens fem lagar", i
Mänsklighetens minne , Schildts. Helsingfors 2008 ss.
593-672.
580
I allt fler bibliotek utrustas, tro det eller inte, varje tryckt bok
nuförtiden med en radiosändare, som sänder
metainformationen (uppgifterna om boken, inklusive ä mnesorden)
till bibliotekariernas mottagare, som liknar stora
förstoringsglas, fast utan glas. Det kallas RFID-teknik. Men
ä ldre verk som Köldens barn av Jack London
hänger inte riktigt med i utvecklingen. De har ä nnu inte
blivit helt inpassade in i bibliotekets nya ontologi, eftersom deras
katalogposter tillsvidare saknar ä mnesord. Det tycker jag ä
rligt sagt inte ä r så farligt.
581
I Finlands biblioteksväsen slog ä mnesorden igenom på
allvar för bara något decennium sedan. Vid närmare
eftertanke har jag kommit fram till att det ontologiska grepp, som
ä mnesorden representera, inte ä r tillräckligt för
att möta internetålderns stora utmaning, som ä r varken
mer eller mindre ä n internet självt. Ty internet ä r
också ett bibliotek.
582
Men det var inte det jag skulle tala om. Min muntur gäller
bibliotekariernas sammansvärjning för en bättre
värld. Häromdagen beslöt jag att oombedd och frivilligt
ikläda mig rollen som inspektör av biblioteken i
allmänhet och särskilt i grannstaden Borgå. Jag har ju
kritiserat journalisterna och medierna för att huka sig inför
sammansvärjningen. Ingen av dem har hittills vågat presentera
Griffins bok om WTC 7 i sitt medium, för att nämna
paradexemplet. Min första fråga till biblioteken var
alltså: Vad har ni egentligen för litteratur, inte bara om
sammansvärjningar i allmänhet, utan om 9/11?
583
Det som genast frapperade mig var att biblioteken, i motsats till
medierna, faktiskt tillhandahåller en rikhaltig läsning om
9/11. Och det inte bara den ena utan också den andra vinkeln som
presenteras! Griffins bok om WTC 7 verkar i och för sig vara
svår att syn på i också genom biblioteken: i hela
Sveriges samkatalog Libris tyckte ja mig endast hitta 7 exemplar (jag
hoppas och tror att en yrkesbibliotekarie hittar några fler, men
få tycks dessa vara). Som jämförelse må
nämnas, att inte heller serieversionen av 9/11-kommissionens
officiella rapport, gjord av Sid Jacobson och Ernie
Colón127 verkar finnas i fler ä n 11 bibliotek i
Sverige.
127. 11/9 2001. Före under och efter attackerna. Den tecknade
versionen av 11 septemberrapporten . Ö versättning av
Emile André. Natur och kultur. Stockholm 2007
584
Men som söker i bibliotekens kataloger, den finner! Om boken
saknas i närbiblioteket kan man ta till fjärrlån. Det
behövde inte jag göra. Jag hittade alldeles tillräckligt
många böcker om 9/11 ä ndå (i Borgå
stadsbibliotek). Å tminstone för ett litet tag. Och jag vill
ä nnu en gång understryka det som kanske när allt kommer
omkring ä r långt ifrån självklart: att biblioteken
ä r ö ppna rum. Ty medierna ä r det inte.
585
Jag började läsa i Å sa Mobergs dagbok från
dagarna, veckorna och månaderna efter 9/11. Det var ju en bok som
jag sökte mig fram till, men lite serendipidity låg det
ä ven i påträffandet av just dessa anteckningar eftersom
jag inte hade en aning om deras existens. Som flera andra av dem som
lyckades formulera och publicera sina tankar och känslor
omedelbart efteråt (titeln på Mobergs bok) upfattar
Å sa Moberg först och främst 9/11 som en
hämnd :
586
(12.9.2001) När jag fyllde 26 å r, 1973, blev Salvador
Allende mördad och Chiles vänster insamlad för att
torteras på fotbollsarenor och mördas. Det var en
fruktansvärd katastrof. Men världen var sig besynnerligt lik
efteråt, bara mer av orättvisor, ekonomiska klyftor,
högervåld , vapenvåld och ekonomiskt våld.
587
Det här ä r något annat. Världen blir sig aldrig
lik igen. Detta ä r hämnden. Oavsett vem som gjort det ä
r det en hämndaktion. Till och med om det ä r den amerikanska
högern ä r det en hämndaktion. Hur kan det ha gått
till, fyra plan kapade utan en enda varning? Det var frågan som
å terkom hela kvällen. Men om de inte alls var kapade? Om
mästaridén (i terroristbranschen alltså) var att
börja med piloterna? Att låta dem utbilda sig för
ordinarie tjänst i amerikanska inrikesflygbolag, eller att
värva folk som redan hade sådana tjänster?
588
Nu när idén ä r demonterad ä r det som vi
kärnkraftsmotståndare alltid hävdat uppenbart: allting
ä r vapen. Ä ven det mest civila av flygplan. Gränsen
mellan civilt och militärt ä r upphävd. 128
128. Moberg, Å sa: Efteråt. En bok om medierna och
världen efter 11 september . Ordupplaget 2002, s 8.
589
Det tycker jag var klokt skrivet. Så mycket Å sa Moberg
lyckades tänka och uttrycka redan följande dag!
590
Ä ndå tror jag att hon i denna första bedömning
träffade helt fel — angående hämnden. Den som har
läst de tidigare kapitlen ovan blir knappast ö verraskad om
jag tar avstånd från antagandet om att 9/11 primärt var
en hämndaktion. Kanhända var hämndlystnad med i spelet,
men i så fall snarast som ett underordnat, styrt, motiv.
Kanhända utnyttjades hämndlystna terrorister från
al-Qaida-nätverket för att utföra inflygningarna i
Tvillingtornen. Men huvudmotivet var inte att ta hämnd på USA
och/eller hela Västvärlden. Jag kan givetvis ha fel, men
så bedömer jag, utgående ifrån vad vi vet idag, tio
å r senare.
591
Huvudmotivet med 9/11-dåden var att överväldiga ,
att skapa ett generellt chocktillstånd bland så många
människor som möjligt. Föreställningen om att det
rörde sig om en hämndaktion var precis vad man ö nskade
framkalla. Denna föreställning grundlägger myten om
terroristernas attack och skapar därigenom utgångsläget
för "kriget mot terrorism", dvs den situation där vi
fortfarande befinner oss.
592
Det ä r förståeligt att många, många
människor i likhet med Å sa Moberg till att börja
upplevde 9/11 som en hämndaktion. Men om vi ska ha en chans att ta
oss ut ur denna eländiga situation, som kallas för "krig mot
terror", så tror jag att vi så fort som möjligt
måste försöka göra upp med hämndhypotesen.
593
Motivet för terroraktioner och terroriserande av hela befolkningar
kan visserligen vara hämndlystnad. Men t ex 1800-talets
anarkistiska våldsverkare hade andra, mer primära syften
för sina aktioner, ä n hämnd.
594
9/11 ä r en alltför komplicerad, alltför tekniskt
sofistikerad och organisatoriskt krävande händelsekedja
för att klassas som en "terroristattack". Om det "bara" hade varit
fråga om fyra samtidiga flygplanskapningar och mord med flygplanen
som vapen, då hade hämndhypotesen kanske kunnat bevara sin
trovärdighet. Men eftersom händelsekedjan tydligen också
innefattar kontrollerad rivning av Tvillingtornen och av WTC 7 sluter
sig många (och jag med dem) till att 9/11-operationerna snarare
iscensätter en militär strategi ä n en hämnd. Det
handlar kort sagt om krigföring och därför ä r det
en alltför långtgående förenkling ifall man
reducerar operationernas motiv till hämndlystnad och målet
till hämnden som sådan.
595
Å sa Moberg antydde att det kunde ha varit en hämndaktion
från högern i USA. På den punkten kan en efterklok
läsare finna att hennes goda omdöme svek henne. I tanken
på en de fattigas och underkuvades grandiosa hämndaktion mot
de imperialistiska förtryckarna och utsugarna ligger det ju en
viss logik. Men vilken hämnd skulle högern i USA ha
utkrävt och mot vem skulle den ha riktat sig?
596
Följande steg i resonemanget blir att fråga sig vilken
organisation det kunde ha varit, som i och med 9/11-händelserna
satte igång med att förverkliga sin strategiska plan.
För egen del ska jag nöja mig med att peka på det
militär-industriella-akademiska komplexet och förena mig i
kravet om att brottsundersökningen fortsätter. Målet
ä r att krigsbaronerna och -förbrytarna inte denna gång
ska komma undan genom att fortsätta att kriga och terrorisera.
597
Under tiden, medan brottsundersökningen pågår och
småningom når sitt mål, som ä r att ställa de
skyldiga inför en domstol som kan döma dem, finns det
oerhört mycket vi kan göra för att skapa de rätta
förutsättingarna. Internet ä ndrar radikalt villkoren
för våra medier och våra bibliotek. I princip ger
internetutvecklingen alla bibliotek möjlighet att skaffa sig alla
böcker i obegränsat antal exemplar. Frågan ä r bara
vad vi ska göra med alla böckerna. Vilken ä r
bibliotekariernas mission? Jag föreslår att vi ska konspirera
tillsammans för att förbättra världen genom
processer som leder till kunskap om den.
598
Släpp in maktdjävulen i biblioteket ty där kommer han
att duka under. Inte ens fan själv kan veta mer om historiens alla
brott. I biblioteket finns alla lögner bevarade. Men där
står också sanningarna att finna. Det gäller bara att
söka.
599
Den ö ppna konspirationen
600
Om makt och bibliotek
601
Makten ä r föremål för människans mest
infekterade å trå. Makt ö ver barn och makt ö ver
å ldringar, makt ö ver Hans och makt ö ver Greta, makt
ö ver svaga och makt ö ver starka, makt inom revirets
gränser och makt utanför revirets gränser, makt för
pengars skull och makt för maktens egen skull, makt ö ver liv
och makt ö ver död . — Christer Kihlman, Svaret
ä r nej! (1999)
602
Politisk idealism står inte i motsättning till
maktfullkomlighet utan ä r en av dess former. —Hannes
Nykänen i Ny Tid 34/2007
603
Mitterrand utnyttjade det som Europa kunde bidra med till hans egen
politiska resning. I gengäld gav han Europa vad han ansåg
gynna sitt eget läger — det franska, socialistiska,
mitterrandska och, emellanåt, europeiska lägret. Dvs han
skrev under Maastrichtavtalet, främjade den gemensamma valutan och
gick i bräschen för valen till europaparlamentet. Allt detta
gjorde han för att det skulle gagna hans politiska projekt, som
gick ut på att stiga till makten, ö vertygad som han var om
att han ensam var i stånd att förändra sakernas
tillstånd. Spinelli däremot arbetade lidelsefullt, trosvisst
och hängivet. Kalla honom machiavellisk idealist eller utopistisk
realist, det kvittar. Han var en politisk hjälte i Max Webers
mening, en som drömmer om det omöjliga för att
förverkliga det möjliga. Han var också ö vertygad
om att han gjorde det som var rätt och nödvändigt. Hans
känsla av att göra det rätta föddes ur hans tro
på ett projekt, som han hade tänkt ut och lagt fram för
andra och ansett vara bäst. Spinellis styrka står
således att finna i förlitan på de egna politiska
idealen medan Mitterrand hämtade sin kraft ur tron på den
egna förmågan. Således ä r arvet efter Spinelli
outtömligt medan Mitterrands arv tog slut dagen efter hans
död... — David Soldini129
129. Enl Soldini, David: "Spinelli et Mitterrand : deux géants
politiques, deux visions de la politique"; < http://www.taurillon.org/Spinelli-et-Mitterrand-deux-geants-politiques-deux-visions-de-la>
(22.6.2011).
604
Grundtanken ä r, att bibliotekets makt ska ö ka i
framtiden. Informationssamhället bör sålunda
förtjäna sitt namn via den nya, informationella makten, dvs
biblioteksmakten. — Mikael Böök
605
För mig har maktfrågan och biblioteksfrågan
småningom flutit ihop i en och samma fråga.
606
Jag frågar Hur borde makten organiseras och hur borde biblioteket
inrättas? och svarar, att det kan gå på ett ut.
607
François Mitterrand lät bygga ett nytt, stort bibliotek
på vänstra Seinestranden i Paris. Avsikten var att skapa det
ultimata franska biblioteket och samtidigt ett av världens
största, om inte det allra största biblioteket. Jag slår
upp information om detta bibliotek i den franska Wikipedian — och
vad slår mig: jo, att Wikipedian redan håller på att bli
större ä n Mitterrands Bibliothèque nationale de
France . Så tji fick han, Mitterrand...
608
Men kanhända var just biblioteksbygget i Paris ä ndå
själva målet för och meningen med Mitterrands makt? Att
vi alla skulle minnas Mitterrand som Biblioteksgrundaren i Europas
huvudstad så klart, men också att han för evigt skulle
ingå i det som Régis Debray i sin introduktion till
mediologin teoretiserar kring: la transmission , ö
verförandet, vidareförandet, på latin beskrivet
såsom translatio studii et imperii , alltså
bokstavligen ö versättandet av maktens strävanden
från tidevarv till tidevarv? Här ä r det naturligtvis
också fråga om kommunikation, men i en så ö
vergripande mening, att man hellre bör tala om
transmission . Det ä r där makten och biblioteket
möter varandra och uppgår i en helhet.
609
Altiero Spinelli fick i stället ge namn å t
Europaparlamentets nya byggnad när den stod färdig i Bryssel
å r 1993: Bâtiment A. Spinelli. Vilken ä r nu i
högre grad en maktens boning: BnF i Paris, eller Spinellibyggnaden
i Bryssel? Den i Paris ä r väl när allt kommer omkring
bara en symbol för den mäktige presidentens svunna makt medan
parlamentet i Bryssel snarare, å tminstone tillsvidare,
symboliserar en viss maktlöshet, dvs demokratiunderskottet i
Europeiska Unionen. Spinelli ä r potentiellt en stigande makt och
därför så mycket mäktigare ä n den avdöde
franske potentaten.
610
Spinelli ä r visserligen död han också; han avled
23.5.1986. Men därförinnan skisserade han Europeiska Unionen,
först i Manifestet från Ventotene (1941); därefter i
Avtalet om upprättandet av den europeiska unionen (1984) —
det var ju därför man ville komma ihåg honom med den
där nya parlamentsbyggnaden. Men sedermera glömdes han bort,
begravdes under detta skrämda mummel och dessa dumdryga
påståenden vari de vanmäktiga fogar sig och varmed de
mäktiga styr. En sak ä r ä ndå säker,
nämligen att makten, i de former vi känner den, ä r
ö vergående. Därför kommer också Spinelli
igen.
611
Eller som H.G.Wells skrev i The Open Conspiracy : "De samtida
staternas organisation ä r i grunden militär, och just detta
ä r precis vad en världsorganisation inte kan
vara".130
130. Ang. The Open Conspiracy (1928) av H.G.Wells, se < http://en.wikipedia.org/wiki/The_Open_Conspiracy>.
Å r 1931 kom en ny upplaga med den talande titeln What To Do
With Our Lives? Uttrycket världsregering (world government)
förekommer faktiskt bara en gång i texten; jag lät min
dator söka. Hela texten finns också att tillgå i det
stora biblioteket dvs internet. Jag ä r inte ensam om att
försöka dra fram Wells programmatiska skrift ur
glömskan; professorerna i statsvetenskap Heikki Patomäki och
Teivo Teivainen citerar den i artikeln "Global Political Parties:
Toward a Research Programme", i Katarina Sehm-Patomäki and Marko
Ulvila (eds.): Democratic Politics Globally . NIGD Working Paper
1/2006, pp 24-48.
612
Men nu har jag försagt mig. Jag ä r alltså en sådan
som drömmer om världsregering. Rena, rama utopismen? Visst,
men också Immanuell Kant lät sina tankar fara ut från
det blott och bart politiska till det
kosmopolitiska .131
131. Immanuel Kant framträder å r 1795 som kosmopolitiker i
skriften Om den eviga freden. Ö versatt och försedd med en
inledande essä om fredstanken i Europa av Alf W Johansson,
Norstedts Akademiska Förlag 2005.
613
Och det som på det filosofiska geniets tid ä nnu var blott en
tanke det har idag blivit en tvingande realitet. Tänk bara på
G-ordet, som alla för några å r sedan mumlade och svor,
alternativt jublade ö ver. Globaliseringen!
614
Vi vet mycket väl att en kosmopolitisk makt behövs, men det
som fattas oss ä r modet att inrätta den.
615
Enligt vad redan den visionäre författaren H.G. Wells begrep
och ä ven jag börjar inse kommer den kosmopolitiska makten
att likna biblioteket. Den existerande statsmakten bygger på
militär styrka. Den kosmopolitiska makten däremot kommer
"liksom vetenskapens process att ledas av kritik och publicering"
(Wells). Det talade ordet såsom politikens vehikel viker tillbaka
för det skrivna ordet i den offentliga hypertexten. The voice
will cease to be a suitable vehicle , förutspår Wells.
616
Men människorna kommer givetvis att fortsätta tala och sjunga
vidare också när statsmakten delvis (till den del den blir en
fjärde statsmakt) transformeras till en självstyrande,
självreglerande process av kritik och publicering. Internet,
"cyberrymden", förebådar biblioteksmaktens ankomst.
617
Jag föredrar att skriva internet med litet i då ju
nätverket å tminstone tillsvidare inte ä r ett
affärsföretag eller ett "brand" (företagsnamn och
varumärken stavas ju vanligen med stor begynnelsbokstav) utan en
kulturell arketyp på samma sätt som till exempel boken eller
teatern ä r det. Ä ven biblioteket ä r en kulturell
arketyp, som förekommer i varje civilisation ä nda sedan
sumerernas tidsålder.
618
A propos internet ligger det nära till hands att anknyta till
begreppet machiavellisk intelligens.132
132. Ang. teorin om den machiavelliska intelligensen, ä ven kallad
hypotesen om den sociala hjärnan, har jag rådbråkat min
gamla humanisthjärna med forskaren Robin Dunbars artikel "The
social brain hypothesis", publ i Evolutionary Anthropology 6: 178-190;
< http://archives.evergreen.edu/webpages/curricular/2006-2007/languageofpolitics/files/languageofpolitics/Evol_Anthrop_6.pdf>
(22.6.2011). Härvid har jag erinrat mig G.H. von Wrights svar
på frågan: vad ä r det att ha tankeförmåga?
"Det ä r att kunna leva som en medlem i en mänsklig
gemenskap, att tillägna sig de handlingsmönster och delta i
de institutioner, som människan under historiens gång
utvecklat och bland vilka språket ä r den viktigaste." Jfr
Humanismen som livshållning, 1978.
619
Människan ä r ett politiskt djur, som måste klara av att
lösa maktens problem. Machiavellisk intelligens ä r kort sagt
vad människan behöver för att kunna leva som en social
varelse. Niccolò Machiavelli, den italienska
1500-talstänkaren, var expert på området.
Därför talar vi om machiavellisk intelligens.
620
Men för att lösa maktens problem på det globala planet
krävs uppenbarligen ä nnu mer av denna vara ä n vad som
behövts i tidigare lokala, nationella och regionala sammanhang.
Här kan internet komma att visa sig vara en nödvändig
förutsättning. Eller omvänt: utan internet vore det
omöjligt att ens föreställa sig och inrätta ett
nytt världssystem med ett nytt slags regering.
621
Men vad ä r internet egentligen för något?
622
Den indiska matematikern och bibliotekarien Ranganathan kallade
biblioteket för en växande organism. Enligt Ranganathan
ä r detta biblioteksvetenskapens femte lag. Det gäller nu att
tillämpa denna lag på internet.
623
Internet ä r den grönskande grenen på bibliotekets gamla
stam. Internet hör till biblioteket, utgör en del av det.
Internet ä r ett bibliotek.
624
Vad ska vi göra av våra liv? För den enskilda individen
berör frågan hela hans existens. Men för
bibliotekarierna gäller frågan i första hand deras yrke.
Vad ska bli av bibliotekarieyrket? Detta ä r, tror jag, först
och främst en politisk fråga: Hur inrätta det
kosmopolitiska biblioteket och biblioteksmakten?
625
Från kulturell synpunkt ä r biblioteket redan i
utgångsläget kosmopolitiskt. Nationalbibliotekets samlingar
måste ju omfatta så mycket mer ä n materialet från
den egna nationen. Och kommunens biblioteket bör självklart
erbjuda litteratur och dokument från talrika städer, kommuner
och länder. Att biblioteket ä r en växande organism
betyder också att biblioteket gör sig allt mer universellt
och fullständigt.
626
Men från politisk synpunkt har biblioteksutvecklingen stannat
på hälft. Suzanne Briet, bibliotekarie vid det franska
nationalbiblioteket från å r 1934 tillår 1954,
fångade en viktig del av problematiken när hon kallade den
typiska bibliotekarien "blid som en mjölkflicka, eller klädd
i praktfull dräkt, allt i enlighet med hennes herres
vilja".133
133. Cit enl Briet, S.: What is Documentation? Selections from
Qu'est-ce que la documentation? (Paris 1951) translated and
commented by Ronald E. Day and Laurent Martinet; < http://ella.slis.indiana.edu/~roday/briet.htm>
(22.6.2011)
627
Bibliotekarierna borde börja konspirera mot de nationella
regeringarna och imperierna tillsammans med nutidens internationella
sociala rörelser och nätverk typ Attac, Greenpeace, Amnesty,
Via Campesina, zapatisterna, Jubilee South, Tax Justice Network, med
flera. Bibliotekariernas världsorganisation IFLA lobbar bra i
bakgrunden men IFLA borde också ö ppet gå med i
Världens sociala forum (WSF) och yrkesbibliotekarierna borde bidra
till WSFs utveckling genom att dokumentera det och ge dess tillsvidare
alltför lösa orgnisation en fastare och mer bestående
institutionell ram.
628
H.G.Wells kom redan i slutet av 1920-talet fram till att det
behövs en ö ppen konspiration.
629
Men att kombinera konspiration med ö ppenhet ä r
motsägelsefullt. Sammansvärjningar brukar vara hemliga. Vi
ska inte missa den maktkritiska ironin i H.G. Wells begrepp. Den ö
ppna konspirationen ä r riktad mot statens hemligheter och
imperiemaktens dolda strukturer, mot underrättelsetjänster,
spionorganisationer och fabriker för tillverkning av atombomber.
630
Föregående bygger på min artikel i Horisont
3:2007.
631
Lite mer om H.G.Wells ö ppna konspiration
632
Vi ä r väl så funtade, antar jag, att det knappast
går att helt upphäva konspirationsteorin. Människan har,
som diverse forskare och filosofer har påpekat, under å
rtusendenas lopp utvecklat en machiavellisk
intelligens .134 Vilket jag tolkar som att hon ä r
konspiratorisk till sitt väsen. Men detta ä r ju inte
någon uttömmande förklaring av den mänskliga
naturen och den mänskliga existensens villkor. Det ä r bara
en påminnelse om att konspirationsteorin med viss
nödvändighet följer oss å t som en skugga.
134. Peter Gärdenfors skriver i anknytning till bl a den
ovannämnde Robin Dunbars idéer, om den machiavelliska
intelligensen i Hur Homo blev sapiens a.a. ss 102-106.
633
Skuggan behöver inte vara så mörk, som den ä r i
fallet 9/11. Det finns som sagt ljusare och ö ppnare
konspirationer. Esådan lusare och ö ppnare konspiration
visionerar H.G.Wells om i sin skrift The Open Conspiracy
från tiden mellan de två världskrigen, som trots sin
teknokratiska tendens förtjänar att läsas också i
dag.135
135. Se The Open Conspiracy. H.G.Wells on World Revolution. Edited
and with a Critical Introduction by W. Warren Wagar . Praeger 2002.
Wells text finns också som en ebok i Project Gutenbergs tidiga
etext -utgåva på nätet. H.G.Wells levde 1866-1946.
634
Ja, förverkligandet av själva grundtanken i Wells politiska
manifest ä r redan i görningen.
635
Kritiker som Wells katolske vän, författaren G.K. Chesterton,
ansåg visserligen hans vision av världsregeringen vara
totalt omöjlig att förverkliga och tyckte väl dessutom,
att Wells förenklade saker och ting till det yttersta för att
få dem att passa in i sina egna tankebanor. Jag menar däremot
att Wells pekade på en framkomlig väg, som borde vara
lättare att skönja idag ä n på hans egen tid.
636
Med en "världsregering" avsåg Wells inte statens
högsta verkställande organ i ny, global tappning, utan
snarare någonting i stil med internet. Wells såg internet
komma flera decennier innan Nätet började spridas till
medborgarsamhället för att så småningom anta de
konkreta former som det har nu, knappt tjugo å r senare.
637
Historien om hur det hade gått ifall H.G.Wells hade fått som
han ville vill jag inte gå in på. Låt mig i alla fall
spekulera litet: ifall H.G Wells ö ppna konspiration hade blivit
av, då hade världshistorien kanhända redan slagit in
på vägen mot världssamhället i stället
för att leda till andra världskriget, atomstaten136
och den krigiska 9/11-konspirationen.
136. Begreppet "atomstaten" präglades av den ö sterrikiska
journalisten Robert Jungk i hans bok med samma titel, Der
Atomstaat (1977), ö versatt till svenska med titeln
Kärnkraftssamhället (Bonniers 1978). Wells
skönjde för sin del atomålderns konturer redan före
första världskriget.
638
George Orwell förklarade i en lysande essä,137 att
Wells var alltför oförstörd för att begripa sig
på den moderna världen (too sane to understand the modern
world ). Men Orwell skrev detta under sommaren 1941 när Hitlers
arméer fortfarande verkade vinna seger efter seger. Rent logiskt
ä r Orwells analys av Wells ohållbar. Om det ä r bra att
vara "sane", dvs frisk i huvudet, och om H.G.Wells var det, då
ä r vi andra, som inte ä r det, dåliga. Och det kan ju
inte vara bra! Men Orwell har naturligtvis en stor poäng i alla
fall. Den som tvingas kämpa hårt och hänsynslöst
mot mörka makter riskerar att förstöras.
137. George Orwell:"Wells, Hitler and the World State", < http://orwell.ru/library/reviews/wells/english/e_whws>
(19.6.2011).
639
Den amerikanska statsvetaren W. Warren Wagar har publicerat en
nyutgåva av The Open Conspiracy med en utförlig kritisk
introduktion.138 Wagar tar upp flera punkter där han
ä r av olika å sikt med Wells plan för en global å
teruppbyggnad och ett "världssamhälle" ("a global
commonweal"). Jag sammanfattar: 139
138. Se not 135 ovan.
139. Sammanfattningen å terger ett avsnitt om "The Open Conspiracy"
som jag har infört i Wikipedia:~{ < http://en.wikipedia.org/wiki/The_Open_Conspiracy>
(10.6.2011).
640
Wagars sju negativa poänger:
641
1. Wells hyste en farlig antipati mot hela den demokratiska tanken,
alltså folkstyret.
642
2. Wells motsatte sig marxismen till den grad att han inte var beredd
att lära sig någonting av Marx och Engels.
643
3. Wagar får inte Wells vision av hur den ö ppna
konspirationen skulle struktureras - eller snarare, hur man skulle
låta bli att strukturera den -- att gå ihop med de enorma
uppgifter som han ville ge den.
644
4. Wells höll sig med vad Wagar kallar en "senviktoriansk ö
vertro på naturvetenskaperna och samhällsvetenskaperna".
645
5. Wells ö verskattade "de atlantiska nationernas" goda vilja och
framstegsvänlighet.
646
6. Wells arroganta avfärdande av Asiens, Afrikas, och resten av
den icke-västliga världens eventuella positiva roll i den
ö ppna konspirationen.
647
7. Wells appell till medborgaren att låta bli att delta i framtida
patriotiska krig.
648
Men Wagars substantiella kritik i ovanstående punkter ö
verskuggas trots allt av hans positiva uppskattning av The Open
Conspiracy . På följande sju punkter delar Wagar Wells
uppfattning:
649
1. Utan en massiv bildningsinsats måste den ö ppna
konspirationen förbli ineffektiv. (Jfr kap 3-4 i Wells bok).
650
2. Wells gjorde rätt i att understryka behovet av global biologisk
styrning.
651
3. Världssamhället innebär inte slutet på
berättelsen om människan.
652
4. Det kan bli nödvändigt att organisera ett väpnat
motstånd mot systemet med suveräna stater.
653
5. Wagar stöder Wells appell för frambringandet av en ny
sekulariserad mänsklighetsreligion.
654
6. Wells krav om ö verföring av ä ganderätten till
flera nyckelkategorier av kapital från privata händer till
världsmyndigheter som inrättats på tillbörligt
sätt.
655
7. Den ö ppna konspirationens grundtanke ä r att leda
våra splittrade, grälsjuka stammar till en organisk
världscivilisations Kosmopolis. Detta ä r enligt Warren Wagar
vår tids mest angelägna idé.
656
Inte bara Wells ö ppna konspiration utan också Wagars
kritiska men uppskattande bedömningar behöver givetvis
uppdateras i ljuset av det som har hänt efter realkommunismens
sammanbrott, särskilt då internetutvecklingen och 9/11. Det
tycks mig ä ndå fortfarande som att Wells och efter honom
Wagar, men också de autentiska eurofederalisterna (Altiero
Spinelli med flera), ja varför inte också de amerikanska
statsgrundarna i vissa av deras ursprungliga resonemang om Förenta
Staterna, sätter fingret på den springande punkten. I ett
ofta citerat yttrande uttryckte Alexander Hamilton saken
såhär:
657
To look for a continuation of harmony between a number of
independent unconnected sovereignties, situated in the same
neighbourhood, would be to disregard the uniform course of human
events, and to set at defiance the accumulated experience of ages.
658
Fritt ö versatt: den som tror att att ett antal
närbelägna men inte sammanlänkade
självständiga suveräniteter kommer att fortsätta
att leva i harmoni med varandra bortser från händelsernas
vanliga utgång och struntar i all mänsklig historisk
erfarenhet. Men föga anade väl 1700-talstänkaren och
statsmannen Hamilton att hela den politiska världen drygt
tvåhundra å r senare skulle ha förvandlats till "the
same neighbourhood", och detta inte bara genom transportmedlens och
produktionsmedlens världsomspännande utveckling, utan ä
ven genom den digitala informationsteknikens ingripande i s g s alla
mänskliga sociala relationer och ö verallt i världen.
Den sjukaste punkten i vår tillvaro som släkte och gemenskap
ä r numera vårt politiska system med dess inbyggda
absoluta statssuveränitet. Hur länge kan absolut
statssuveränitet fortleva i ett världsomspännande
internet? Om händelserna den 11 september 2001 har fört
något gott med sig så ä r det väl genom att de en
gång för alla har ifrågasatt den absoluta
suveränitetens ö desdigra dogm.
659
Spinellis fotspår
660
Vi uppfattade inte den europeiska federationen som en ideologi, det
var inte meningen att den skulle ge färg å t en existerande
makt. Den var ett nyktert förslag om att skapa en demokratisk
europeisk makt, inom vilken ideologier mycket väl kunde
tänkas utveckla sig, ifall man ansåg sig behöva dem, men
som trots detta förhöll sig likgiltigt till dem. [...]
Framför allt skulle den möjliggöra för demokratin
att å terfå kontrollen ö ver dessa förryckta och
ohämmade Leviataner, som staterna i Europa vid det laget var,
eftersom förbundsstaten skulle ha förhindrat dem från
att bli förtrycksredskap och själv hindrats av dem att bli
det. — Altiero Spinelli 140
140. Citatet ä r hämtat ur en artikel av Spinelli från
1957 som han också tog in i sin självbiografi Come ho
cercato di diventare saggio (1987); ö vers MB.
661
Den 14 februari å r 1984 trodde sig Europaparlamentet skapa
Europeiska Unionen. Vid detta tillfälle fungerade nämligen
parlamentet som konstituerande församling genom att godkänna
Traité instituant l'Union Européenne ,141 dvs
en grundlag för EU. Termen Europeiska Unionen torde för
ö vrigt härröra från detta graundlagsprojekt.
Beslutet fattades med 237 röster för och 31 emot (43
frånvarande).
141. Europaparlamentets resolution i fransk och engelsk
språkdräkt kan studeras här: < http://www.spinellisfootsteps.info>
(19.6.2011)
662
Mycket snart förpassades emellertid grundlagen av å r 1984
till glömskans arkiv. Så har det också gått
för grundlagsförslagets upphovsman Altiero Spinelli.
663
Spinelli ä r idag närmast bekant genom att Europaparlamentets
andra huvudbyggnad bär hans namn. Nybygget å r 1993 fick heta
Bâtiment A. Spinelli . Numera kallas den ofta oftast helt
enkelt ASP Building.
664
När Tysklands dåvarande utrikesminister Joschka Fischer i maj
2000 satte igång diskussionen om EUs grundlag på nytt
nämnde han inte Spinelliprojektet med ett enda ord. Icke desto
mindre kliver Fischer på i Spinellis fotspår då han
talar om nödvändigheten av att gå vidare från
konfederation till federation.
665
Med konfederation avses ett statsförbund, t ex ett sådant,
som EU hittills har varit. Federation betyder däremot
förbundsstat typ USA.
666
Spinelli ä r EU-federalismens historiska portalfigur. Men
varför lades Spinellis projekt på is?
667
En orsak till att man har velat skuffa undan Spinelli ä r att han
försvarade människornas sociala rättigheter, ekonomisk
jämlikhet, kontroll av kapitalströmmarna och offentliga
tjänster tillsammans med vänsterpartierna. Spinellis
vänsterhållning var inte förenlig med tidsandan i
Margaret Thatchers och Ronald Reagans nya reaktionära epok
för att inte tala om nyliberalismen vid ingången till
2000-talet.
668
Ursprungligen var Altiero Spinelli kommunist, vilket han fick
tillbringa 16 å r i fångenskap för under den italienska
fascismen. Å r 1937, under sin förvisning till ö n
Ponza, bröt han med kommunistpartiet p g a stalinismen. Under
vintern och våren 1941, medan Hitlers arméer skördade
seger efter seger, skrev Spinelli tillsammans med sin vän Ernesto
Rossi ett program "För ett fritt och enat Europa".142 Vem
skulle tro att europeiska unionen ursprungligen var ett
vänsterprojekt?
142. Programmet, som går under namnet Ventotenemanifestet, kan
läsas i en svensk ö versättning: < http://www.altierospinelli.org/manifesto/sv/pdf/manifesto1944sv.pdf>.
669
Efter kriget var Spinelli aktiv i den federalistiska rörelsen. Han
verkade som regeringsrådgivare och forskare. Å r 1970
utnämndes han till medlem av europeiska kommissionen med industri-
och forskningspolitik som ansvarsområde.
670
När uppdraget som europeisk kommissarie var ö ver beslöt
Spinelli att ställa upp om kandidat till Europaparlamentet, som
för första gången valdes genom direkta val å r
1979. Spinelli, som inte tillhörde något av de nationella
politiska partierna, valde att kandidera som oberoende på
italienska kommunistpartiets (PCI) lista. Han blev invald.
671
Under de följande å ren hörde man honom ofta tala om den
nödvändiga europeiska federationen på restaurang
Crocodile i Strasbourg och i februari 1984 hade "Krokodilklubbens"
idéer vunnit majoriteten av Europaparlamentets medlemmar för
sig.
672
Att Spinellis projekt ä ndå har glömts bort beror
på hans federalism. Spinelli var onekligen en anhängare av
den västeuropeiska ekonomiska integrationen men för honom var
den politiska integrationen det centrala. EU var för honom
först och främst en fråga om att skapa ett nytt och
progressivt politiskt system.
673
Spinellis federalism innebär två med varandra
sammanhängade saker, av vilka ingendera behagar de makthavande.
För det första betyder federalism att nationalstatens
suveränitet ska inskränkas till förmån för
förbundsstaten, vilket ä r en nödvändig
förutsättning för en fredlig, kosmopolitisk
världsordning. För det andra innebär federalism att
"dela makten i höjdled", för att citera den svenska
författaren Anders Ehnmark. Genom att flytta makten neråt
eftersträvar federalisterna demokrati. (Denna sida av federalismen
kan upplevas som särskilt viktig i länder typ Italien
där medborgarnas förtroende för den nationella
regeringen ä r mindre ä n i de nordiska länderna.)
674
Om ett internationellt fördrag syftar till att lägga grunden
för ett nytt politiskt system och ifall det beskriver den nya
statens viktigaste institutioner och deras regler, då ä r
fördraget en grundlag. Därför ä r denna
benämning att föredra när vi talar om EU-fördraget
från februari 1984 eller förslaget till Fördrag om
upprättande av en konstitution för Europa, daterat 29 oktober
2004, som togs fram av Giscard och konventet.
675
När vi jämför grundlagsförslagen av å r 1984
respektive 2004 måste vi börja med att fråga: vad ä
r speciellt viktigt i en grundlag?
676
Det ä r viktigt att grundlagen ä r kortfattad. Detta ä r
inte enbart en formsak utan också en fråga om demokrati. Det
ä r ju meningen att alla medborgare ska känna till
innehållet i lagen. Lagen av å r 1984 ä r på 25
sidor. Lagen av å r 2004 upptar 350 sidor.
677
En grundlagstext bör också vara tillräckligt
allmänt hållen i sin beskrivning av den politik som ska
bedrivas i den ifrågavarande staten. Statens grundläggande
värderingar ska stå i grundlagen men detaljerade
beskrivningar av politikens innehåll samt ideologi bör
utelämnas. Grundlagen av å r 1984 håller sig på ett
allmänt plan och ä r varken socialistisk, kapitalistisk eller
nationalistisk. Grundlagen av å r 2004 ä r däremot ett
specifikt regeringsprogram. Dess upprepade fraser om fri konkurrens och
fria kapitalrörelser gör att den inte ä r ideologiskt
opartisk. Den ä r en nyliberalistisk traktat.143
143. Tillägg 2011: Ä ven Lissabonfördraget ä r
enligt min å sikt samma andas barn.
678
I 1984 å rs lag nämns varken NATO eller ö vriga yttre
allianser. Detta beror inte på Spinellis eller de ö vriga
parlamentsledamöternas å sikter om NATO utan på
statsklokhet. Som bekant brukar världen förändras.
Därför låter en god grundlag relationerna med andra
länder bestämmas genom särskilda fördrag. Men i
2004 å rs grundlag refereras det till NATO alldeles som om NATO
vore en europeisk institution.
679
Slutligen beror grundlagens kvalitet på hur den stiftas och blir
godkänd av folket. Spinellis tanke var, att Europaparlamentet
skulle fungera som konstituerande församling. Så skedde
också å r 1984. Men EEC-ländernas regeringar körde
ner europarlamentarikernas grundlag. Den lades aldrig fram för
godkännade eller förkastande i de nationella parlameneten
eller genom folkomröstningar. Enhetsakten (Single European Act),
som utarbetades av en särskild kommission och antogs av
regeringarna några å r senare ä r inte federalistisk.
Den ä r ett utvidgat frihandelsavtal. Och hur skulle 2004 å
rs grundlag stiftas och godkännas? Inte via Europaparlamentet,
utan genom ett konvent som tillsattes av regeringarna och därefter
genom folkomröstningar. I de enda länder där det
föredes en bred diskussion kring den nya grundlagen, dvs Frankrike
och Holland, underkände folken den nya grundlagen i maj-juni 2005.
680
När ska vi ä ntligen få en federalistiskt tänkande
europeisk vänster? Dess tid var i motståndsrörelserna
på 1940-talet då det gällde att befria Europa från
nazismens och diktaturernas ok. Snabbt å tergick man dock till den
gamla ordningen, denna gång under amerikansk hegemoni. Det
lösa statsförbund och den delvisa monetära union som
firade femtioårsjubileum i Berlin senaste juni går
fortsättningsvis i USAs ledband. General de Gaulles Frankrike var
mer socialistiskt ä n labourledaren Tony Blairs England. Så
kan man sammanfatta Europas efterkrigstida politik. Den federalistiska
vänsterns tid ä r inne. Vänstern bär en stor del av
ansvaret för att fälla grundlagen av å r 2004. Bra
så. Men vänstern bär också ansvar för att
presentera en alternativ EU-grundlag, vilket den tillsvidare inte har
lyckats å stadkomma. Beror det på att vänstern inte
ä nnu har å terfunnit Altiero Spinellis synvinkel?
681
Borde vi alltså aktualisera och uppdatera EU-grundlagen av å
r 1984? Svaret ä r ja. Förbundsstaten, som redan ä r
på god väg att ö verskrida Europas traditionella
geografiska gränser, kan fortsättningsvis ge möjlighet
till att å terta kontrollen ö ver "dessa förryckta och
ohämmade Leviataner" Till de sistnämnda hör inte minst
nutidens patologiskt ansvällda finansmarknader.
682
Ovanstående ingick i Hufvudstadsbladet 31.8.2007 på dagen
100 å r efter Altiero Spinellis födelse.
683
Kritik av västliga konspirationsteoretikers syn på Spinelli
684
The Bruges Group har fört fram en uppfattning enligt vilken
den italienska eurokommunisten och EU-grundaren Altiero Spinelli
jämte hans idéer om EU:s och dess konstitution ingår i
en sammansvärjning. Brugesgruppens anser med stöd i sin
analys av Spinelli att EU ä r en (euro)kommunistisk
sammansvärjning som det gäller att stå emot å
tminstone ifall man ä r en sann britt eller amerikan. 144
144. Jfr < http://www.brugesgroup.com/mediacentre/index.live?article=104>,
(nerladdad 2008). — The Bruges Group, beskriver sig själv
som en partipolitiskt oberoende tankesmedja, grundad 1989. Man vill
prioritera nationens intresse och eftersträvar en europeisk
struktur, som ä r mindre centraliserad ä n den, som
växer fram i Bryssel. Gruppen fick inspiration av Margaret
Thatcher's tal i Brugge i september 1988. Thatcher påpekade vi det
tillfället: ” We have not successfully rolled back the
frontiers of the state in Britain, only to see them re-imposed at a
European level” (Vi har inte gjort den brittiska staten mindre
bara för att på nytt se den förstorad på
Europanivån.) (www.brugesgroup.com).
685
Antonio Gramsci var visserligen inte federalist. I stället
för att som Spinelli prioritera det politiska enandet av Europa
koncentrerade sig Gramsci på på slutförandet av Italiens
enande som hade förblivit på hälft efter sin sena start
under 1800-talet. Ja, Italiens enande ä r tydligen fortfarande
lite på hälft, att döma av Bossis och Lega Nords
förvånande valframgångar. (Är det inte konstigt att
man kan lura folk att ställa upp på sådana hemmagjorda
"padovanska" myter?) Men Gramscis tankar om de intellektuella och den
moderna staten ä r inte oförenliga med Spinellis idéer
om upprättandet av en demokratisk europeisk stat. Ä ndå
ligger Spinellis EU-tanke så långt ifrån Brugesgruppens
dystra konspirationsteori som jag kan tänka mig.
686
Androiderna kontrollerar sina vapen
687
"Nu ä r jag väldigt förundrad, jag har aldrig i mitt liv
varit så förbluffad. Jag förundrar mig ö ver
människan, som både kan spela trollflöjt och tillverka
missiler. Vad ä r hon egentligen för någonting? Hurdan
ä r hon? Och om jag börjar få kortare näbb, som det
känns ibland, om mina fötter smalnar och mina fjädrar
faller av, om jag en dag får ett riktigt människoansikte,
kommer jag då att bli likadan?" — Leena Krohn 145
145. Pelikanen i Leena Krohns bok Ihmisen Vatteissa (Tammi 1976),
som här citeras enligt Thomas Warburtons ö versättning;
I människokläder (Fri Press 1989). Boken utkom för en
tid sedan på koreanska varvid författaren blev inbjuden till
Young Korean Writers Festival . I egenskap av Leenas man reste
också jag till Seoul. Enligt hörsägen behöver man,
för att göra sig hörd i Seoul, en 3G-telefon för
annars lär man inte kunna ringa sina närmaste ifall man eller
de tappar bort sig eller dem. Det föll sig då naturligt att
skaffa sig en sydkoreansk Samsung Galaxy med Googles operativsystem
Android, som ä r byggt med ö ppen källkod.
Nedanstående har ingått i "Fredsposten" 2/2010.
688
Androidtelefonen ä r jävligt fin. Men när jag med
hjälp av mobiltelefonens inbyggda Google Maps för första
gången tog en titt på centrala Seoul ur satellitperspektiv
och räknade antal körfiler på stadens största
trafikstråk, erinrade jag mig tyvärr att jag före
avresan hade lovat skriva en artikel för Fredsposten om läget
beträffande vapenkontroll och nedrustning.
689
Här finns faktiskt flera samband. Korea, för det första,
eftersom läget där ä r särskilt spänt. Ja,
på sätt och vis verkar andra världskriget, eller å
tminstone det kalla kriget mellan kommunismen och kapitalismen, aldrig
ha tagit slut på den koreanska halvön. Och för det
andra, satellitperspektivet, aktuellt ä ven för oss i Europa
bl a genom NATOs planer på att bygga en heltäckande europeisk
missilsköld fram till 2018. Förevändningen för
missilskölden ä r att den ska skydda oss ifrån iranska
kärnvapenangrepp, men i realiteten handlar det uppenbarligen om
lönande investeringar och således helt enkelt om att
förtjäna ordentligt med pengar.
690
Missilförsvaret ä r en av det
militär-industriella-akademiska komplexets största guldgruvor
vid sidan av flygindustrin och kärnvapnen. En outsinlig guldgruva,
dessutom. Ty hur många miljarder man ä n satsar på
rymdförsvaret kan vi ju aldrig vara riktigt säkra på att
det verkligen fungerar ifall Persiens främsta ballistiker nu
skulle ha råkat pricka in oss på sina Google Maps.
Androidsystemet i min nya telefon verkar för ö vrigt inte
klara av att visa Youtubevideor.
691
Det borde uppdateras till nyaste versionen. 146 Så ä
ven våra antiballistiska robotars operativsystem.
146. Numera visar också min androidtelefon videosnuttar från
Youtube, eftersom jag har jailbreakat den, dvs skaffat mig
superuserprivilegier och modifierat androidsystemet med hjälp av
software, som några vänliga hackers tillhandahåller
på internet. Att kontrollera eller inte kontrollera, det ä r
frågan, särskilt ifall Samsung av ren girighet vägrat
låta sina kunder uppdatera sin första androidtelefon:
meningen ä r förstås att de ska köpa nyaste
modellen! Men att titta på filmer via sitt frimärke till
telefonskärm, ska det faktiskt anses vara värdigt en
krävande konsument och medlem av världspubliken? Det viktiga
ä r inte att se på Yotube via telefonen utan att telefonen
nu, efter den lilla modifikationen, också kan fungera som en
trådlös basstation för e-boken ipad, som i och för
sig också behöver jailbreakas.
692
Raytheon, General Electric, Boeing, Northrop Grumman och Science
Applications International Corporation ("A Fortune 500 company") med
flera bygger sedan länge ett missilförsvar för att
garantera ä ven amerikanarnas säkerhet. Dock har Ryssland
bevisligen (i motsats till Iran) tusentals atommissiler. Det säkra
missilförsvaret ä r kort sagt en myt och det vet vi alla,
eftersom vi ä r människor och då ju människan
ä r en tänkande varelse. Men för krigsindustrins
finansiärer och profitörer ä r denna myt så till
den grad lönsam, och för politiker och fackbossar tycks den
skapa så mycket sysselsättning och ekonomisk tillväxt,
att den i tidningspressen i stället brukar beskrivas som
vapenkontroll .
693
Vapenkontroll kunde definieras såsom stormaktregeringarnas
gemensamma ansträngningar att bygga ut ständigt nya
massförintelsesystem och luftstridskrafter med därtill
tillhörande missilförsvar, spionsatelliter och
underrättelsetjänster. T ex mötet om
ickespridningsavtalets förnyande i New York i maj 2010 var en
etapp i denna sk vapenkontroll. Vad regeringarna säger och lovar
ä r en sak. Vad det ständigt växande antalet miljoner
och miljarder i militärbudgetarna uttrycker kommer betydligt
närmare sanningen.
694
Nu har visserligen president Obama sagt att USA går in för en
värld utan kärnvapen. Men: "Samtidigt som president Barack
Obama uppmanar världen att skrota kärnvapnen satsar han
miljarder på att utveckla nya supervapen som kan
säkerställa USAs militära ö vermakt i en
kärnvapenfri värld", som det stod i Hufvudstadsbladet 24
april 2010. Det nya systemet kallas för Prompt Global
Strike , vilket Hufvudstadsbladet glömde att nämna men som
ä r bra att veta, eftersom Google och Wikipedia ju snabbare
hämtar fram relevant bakgrundsinformation och färska nyheter
bara man förstår att använda rätt sökord.
Prompt Global Strike går helt enkelt ut på att slå till
var som helst och vem som helst på jordklotet lika plötsligt
som man hade kunnat nå dit eller dem med sina atombomber. Fast
denna gång planerar man alltså att lämna
kärnstridsspetsarna hemma, eller under IAEA:s kontroll (det
anrikade uranet kan nämligen komma att behövas i
kärnreaktorer). I stället utrustas missilerna med helt
"vanliga", konventionella bomber.
695
Då jag ö vade mig på att leta efter lämpliga
mål i Seoul i min nya mobil slogs jag i alla fall av en obehaglig
insikt. Hur ska den som plötsligt upptäcker på sin radar
att några vanliga, konventionella bomber redan ä r på
väg kunna vara alldeles säker på att de verkligen ä
r det?
696
Nej, vapenkontroll ä r inget att hoppas på men kanske Google
och Android ä r det? Google har ju som motto att inte göra
illa — Don't do evil . Androider ä r å andra
sidan inte helt mänskliga. Men kanske det går upp ett ljus
också för androiderna då de upptäcker, att
vapenkontroll ä r ute? Att ensidig nedrustning ä r det enda
som gäller!
697
Utkast till predikan för en morgonsamling
698
1
699
Den 11 september, som ofta kallas 9/11 i enlighet med det gängse
amerikanska datumformatet, kunde gärna kallas Gandhis dag, efter
M.K. Gandhi. Den 11.9.1906 talade Gandhi på ett massmöte
för indier i Transvaal, Sydafrika. Mötet hade sammankallats
för att dryfta protester och å tgärder mot britternas
invandrarfientliga lagstiftning, som kulminerat i den sk Black Act, i
vilken stadgades att varje indier (inklusive alla kvinnor och barn
ö ver 8 å rs å lder) måste registrera sig på
nytt hos polisen, avge fingeravtryck och anhålla om pass.
Diskussionen på mötet utmynnade i att de ca 3.000 deltagarna
svor en högtidlig ed på att vägra underkasta sig den nya
lagen. Gandhi framhöll i sitt tal det allvarliga i situationen och
att det sannolikt skulle bli fråga om en kamp på liv och
död för dem som höll sig till sitt löfte om passivt
motstånd. Senare beskrev han rätt utförligt denna fas av
kampen mot britternas kolonialvälde i boken "Satyagraha i
Sydafrika" (skriven sedan han å tervänt till Indien, under
diverse fängelsevistelser i början av 1920-talet). Det
framgår av boken, att Gandhi själv betraktade mötet i
den judiska teatern 11 september 1906 såsom en vändpunkt; det
var här Gandhis filosofiska begrepp om satyagraha (av
sanskritorden satya , sanning, och agraha , fasthet) hade
sin upprinnelse. Ordet som sådant togs visserligen inte i bruk vid
det tillfället, utan först något å r senare efter
en tävling, som utlystes av tidningen "Young India", för att
skapa ett indiskt uttryck i stället för engelskans 'passive
resistance'.
700
2
701
I Chile mördades landets folkkvalda president Salvador Allende den
11. september 1973 under statskuppen, som utfördes samma dag av
militären under Augusto Pinochets ledning, som understöddes
av USAs regering. USAs regering släppte sedermera den sk
Hincheyrapporten, i vilken det förnekas, att den amerikanska
underrättelsetjänsten CIA deltog aktivt i själva kuppen.
Det framgår dock av Hincheyrapporten att man följde med
händelseutvecklingen med en gillande sidoblick.
702
3
703
Idag, 11 september 201X har det gått X å r sedan de ö
desdigra 9/11-händelserna i New York och Washington. Brotten som
då begicks ä r fortfarande ouppklarade. Uppenbart ä r i
alla fall att den historia som Bushadministrationen konstruerade och
som Obamaadministrationen håller fast vid, inte kan hålla
streck. Ä ndå har den officiella 9/11-historien fått
rättfärdiga de långa och synnerligen blodiga
angreppskrigen mot Afghanistan och Irak där flera miljoner
människor, främst civila, har dödats eller
fördrivits från sina hem.
704
4
705
Den viktigaste av de tre ovannämnda världshistoriska
händelserna ä r kanske den förstnämnda. Attentaten
i New York och Washington för X å r sedan inger ju inget hopp
inför framtiden. Med kuppen i Chile 1973 ä r det lite
annorlunda eftersom vi fortsättningsvis kan låta oss
inspireras av en nobel och modig figur som Salvador Allende och av det
slags demokrati, som han försökte främja. Men i grunden
ä r det bara den skenbart obetydliga första händelsen,
dvs inledningen till filosofin om satyagraha, som i längden kan
hjälpa oss att leva vidare och behandla varandra väl den 11
september och under å rets ö vriga dagar.
706
Skrivet 11 September 2010. Sedermera å tergivet i
"Fredsposten" under rubriken Tre 9/11-händelser
707
Varmed vi som bor i Europa kan börja
708
Många politiker anser tydligen, att det som jag nu tänker
föreslå ä r stört omöjligt att genomföra.
"Chansen att de gröna skulle lyckas ö vertala Frankrike
och Storbritannien att skrota sina atombomber ä r exakt noll. Det
ä r som att kräva att EU ska måla om månen i Falu
rödfärg" , lär det svenska Piratpartiets Christian
Engström ha yttrat under sin framgångsrika
valkampanj.147
147. Jfr "Piratpartiet väntar med besked"; < http://www.svd.se/nyheter/inrikes/politik/euvalet2009/piratpartiet-vantar-med-besked_3004513.svd>
(21.6.2011).
709
Men denuklearisering av Europa ä r ett konkret krav. Och sanningen
ä r konkret: Europas folk kan skrota den gaullistiska
nukleära slagstyrkan (force de frappe ) och brittimperiets
Tridentubåtar om de vill och det ä r inte minst en fråga
om ö vertalning.
710
Vi har inte blivit ö vertalade att stöda atombombs- och
atomkraftsprojekten. Vi har blivit ö verväldigade.
711
Om man ä r ung och aktiv kan man göra någonting i stil
med vad de unga aktivisterna Elisa Silvennoinen och Petter Joelsson
gjorde i november 2002, dvs ta sig ombord på en
Tridentubåt148 för att dra uppmärksamheten till
densamma så att inte en sovande allmänhet ska fortsätta
att stappla genom sina städer som de blinda i Baudelaires dikt.
"Hur sällsamt skrämmande de tycks mig där de
går"! 149
148. < http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/2848279.stm>
149. Baudelaire, Charles: Det ondas blommor . Tolkningar av Ingvar
Björkeson. 1989.
712
713
Så korsar de den svarta intighetens natt, en broder till den tystnad som består. O stad, här famlar jag mig fram, mer avtrubbad ä n de
och frågar, medan du — av njutningstörst besatt till vanvett — kring oss dansar, larmar och ä r glad: Vad söker de i skyn, dessa som ej kan se?
Om man däremot ä r gammal och aktiv vill man kanske
avstå från att försöka ä ntra en ubåt med
SLBM,150 . Men man kan fortfarande protestera och se till att
hålla denukleariseringskravet levande. Filosofen Bertrand Russell,
grundaren av The Committee of 100 , blev vid 89 å rs å
lder satt i häkte för att han demonstrerade på Trafalgar
Square i London mot Englands atombombsfabrik i Aldermaston. Se där
ett exempel för "De ä ldres råd" i Radio Vega att ta
efter!
150. Submarine Launched Ballistic Missile
714
Endnotes
715
Endnotes
716
Index
717
Index
718
Metadata
SiSU Metadata, document information
Manifest
SiSU Manifest, alternative outputs etc.