Mikael Böök: Nätbyggaren. En undersökning av den moderna posten (1989). ISBN 951-95455-7-3. Kapitel 4
4. Den telematiska Sampo
I Finland har vi en allmän telematisk tjänst, som anses likna förfädernas berömda Sampo. Det nya underverket heter TeleSampo. Liksom Sampo är även TeleSampo automatisk. Dessutom är den fjärrstyrd.
Ordet 'telematik' har, som jag redan nämnde, konstruerats i Frankrike av orden 'télécommunication' och 'informatique'. Det speciella med vår telematiska Sampo beror med andra ord inte på auto- utan på informatiken.
Sagokvarnen Sampo var en utopistisk maskin. När Sampo malde bildades det enligt Kalevala mjöl, salt och pengar. Sampo gav människorna matvaror och varor att sälja. Den kunde till och med åstadkomma "kotipitoja" dvs festliga stunder i hemmet. Den märkliga kvarnen låg i ett skrin eller en låda med ett brokigt lock som kallas kirjokansi (vilket även kan betyda himlavalvet). Vem vet, kanske Sampo faktiskt liknade något slags datamaskin? Datorernas plåt- och plasthöljen brukar visserligen inte vara speciellt snygga.
Den nutida motsvarigheten TeleSampo tillverkar varken mjöl eller salt. Men uppenbarligen hoppas smeden-innehavaren att han ska få TeleSampo att fungera som en penningkvarn. Vilket han kanske kommer att lyckas med. Fast tillsvidare ryktas det att TeleSampo går med förlust. TeleSampos ägare -- den stolta ägaren, får man väl tillägga -- heter Post- och Televerket.
Alltnog, TeleSampo malar data, även kallad information. TeleSampo är över telefonnätet kopplad till ett enormt informationsnätverk. Det gäller bara att önska sig informationer av något slag. Därefter ger man TeleSampo i uppgift att mala fram de data man vill ha...
(Modem)numret är 92022.
PTV har försökt göra det så lätt som möjligt för sina kunder att använda den telematiska informationstjänsten. Man har försökt skapa ett bra gränssnitt för vanliga medborgare. Antalet användare har tredubblats under 1988 och närmade sig 5000 vid årsskiftet 1988-1989.
Gränssnittet är kontaktytan mellan en nutida Sampo och dess användare.
Om den ursprungliga Sampos lock var stängt med ett lås, så hörde det utan tvivel till gränssnittet att äga en nyckel, annars blev festerna bara inte av. För att öppna TeleSampo behövs däremot en användarkod som består av tio siffror plus två uppsättningar à fyra siffror. De sistnämnda är extra lösenord och det är användaren själv som bestämmer om sådana behöver användas eller inte. (Tips: kommunikationsprogrammet kan bevara användarkoden i en datafil och skriva ut den med ett enda kommando.)
Exemplet med nyckeln belyser bara en av många aspekt på TeleSampos gränssnitt. Nyckeln (koden) ger också TeleSampo (Post-och Televerket) väsentlig information om användaren. Om användaren är svenskspråkig, till exempel, får han eller hon trevligt nog automatiskt läsa en del av systemets meddelanden inklusive TeleSampos meny på svenska. En fjärrkopplad dator bör helst göra så lite väsen av sig som möjligt men den ska ändå märkas och vid behov lämna ut information om sin egen verksamhet. Annars glömmer kanske användaren att hon kommer att bli registrerad och fakturerad. Få mänskliga byråkrater kan uppdaga ett sådant nit och ett sådant ordningssinne som deras telematiska motsvarigheter. TeleSampos omedelbara summering av vad besöket har kostat fås fram med kommandot *02.
4.1 Vad är en interaktiv videotex?
TeleSampos användare gör avtal med Post- och Televerket (PTV), varpå användaren får sin kod. (Avtalsblanketter bör fås på postkontoren.) Det kallas fortfarande ett "videotexavtal" fastän användarens motiv för att kontakta TeleSampo inte enbart, eller egentligen inte alls behöver vara att upprätta en förbindelse med videotex.
Videotex är TeleSampos moder och föregångare.
Kevin G. Wilson, en kanadensisk forskare, diskuterar några definitioner av videotex i boken Technologies of Control - The New Interactive Media for the Home . Som utgångspunkt anför han följande, ur en amerikansk undersökning från 1982:
"/videotex är/ system för bred spridning av text och grafisk information med enbart elektroniska medel för visning på billiga terminaler (ofta TV-mottagare, som utrustats på lämpligt sätt) under mottagarens selektiva styrning och med användning av styrningsprocedurer som är lätta att begripa också för oskolade användare" (Wilson 1988 s 15)
Wilson noterar att denhär definitionen inte avser en enda bestämd teknik, utan en hel "klass av system", och att det enligt definitionen rör sig om mass-teknologi (teknologi för massorna). Systemen har uppstått genom en sammanslagning av kommunikationsnätverk och datateknik. De representerar en ny kombination av hårdvara -- såsom datorer, databaser, TV-mottagare och olika slags terminaler -- och mjukvara, dvs utformning av rutor och text, gateways (tunnlar eller portar mellan olika system) och mekanismer för informationssökning. Dessutom ingår fakturering eftersom producenterna av videotex-tjänster och tjänsternas konsumenter förväntas göra videotex till en lönsam industri genom att betala per "information" och/eller per använd tid i systemet.
Ett väsentligt kriterium på videotex tycks vara den grad av interaktion (växelverkan) som systemet tillåter mellan en enskild användare och olika delar av systemet och/eller med andra användare. Den definition som jag citerade ger vid handen att interaktion inte är speciellt kännetecknande för videotex. Med tiden har videotexsystemen ändå blivit allt mer interaktiva. Till exempel TeleSampo är ett typiskt interaktivt videotex-system med en Meddelandelinje, en allmän port ut till andra datanät och databaser (Datapak), PTV's elektroniska post (Telebox) som är jämförbar med GreenNet, och flera tunnlar, som medger kommunikation i båda riktningarna eller åtminstone transaktioner (med banker, resebyråer och andra affärsföretag).
Uttalanden om videotex från TeleSampo (PTV):
" ... Videotex-tjänsten har en lång historia i Finland ...Den officiella tjänsten inleddes först av Helsingin Telset år 1980...Post- och Televerket har ett eget videotex-system... Provkörningen inleddes år 1981 och den officiella tjänsten har fungerat från 1984...systemet VDX-100 är utvecklat och planerat av Statens tekniska forskningscentral...
... VAD SERVICEN ERBJUDER... PTVs teletjänst... informationstjänst ... med hjälp av terminal kan man bläddra i till databasen inlämnad information ... TEKNOLOGI...centraldator HP-1000 samt parallelldatorer ... TJäNSTER ...asynkron dataöverföring... meddelandeförmedling...beställning och reservering... interaktiv behandling av beställningar ... dataspel... stängda rutfält ... gateways till yttre datorer ... CEPT (dvs de europeiska postverkens samarbetsorgan - anm. MB) håller på att utveckla en standard som blir gemensam för Europa...språket kan vara finska, svenska eller engelska..."
Satsen "med hjälp av terminal kan man bläddra i till databasen inlämnad information" säger en del om vad videotex går ut på.
Orden "informationstjänst" och "gateways" ger också viss information om vad det är fråga om.
"Dataspel" är egentligen också ett träffande uttryck. Varje spelare -- det kan bli fråga om miljoner deltagare -- spelar med sina egna och andras texter; Bildschirmtext heter videotex ganska upplysande på tyska.)
Marknaderna för teletjänster i Finland expanderar snabbt. De är värda ca 7 miljarder mark idag. Om de pengarna konkurrerar bland annat Telefonföreningarna och Post- och Televerket. Helsingfors telefonförening driver inget videotexsystem, men den ASCII-service som nyligen öppnades är ett slags motsvarighet (information om ASCII-service ingår i Helsingfors telefonkatalog).
Kevin Wilson kallar helt enkelt krafterna bakom videotex för The Videotex Industry. Läsaren kan säkert urskilja några av stöttepelarna inom den finländska videotexindustrin i nedanstående översikt av TeleSampo på hösten 1988 (4.4.). Viktiga synpunkter på den nya informationsindustrin ger Wilson samt Mosco & Wasko (1988) när de tar upp frågan om den ekonomiska betydelsen av elektronisk information om systemets användare. Det är frågan om vad jag tidigare kallade rapportdata, dvs data om systemets användande, vilka ofta går att bearbeta tillsammans med data från andra system. Wilson skriver att sådana data är videotexindustrins smörjmedel, liksom oljan i den tidigare industrin.
De spår som informationsteknologiernas användare mer eller mindre oavsiktligt lämnar om sitt eget (konsumtions)beteende blir en begärlig handelsvara för företagens marknadsstrateger. Om företagen inte kan skaffa sig sådan information på andra sätt, till exempel p g a att den gällande lagstiftningen reser hinder till skydd för konsumenterna och deras privatliv, händer det att man köper den direkt av kunderna. I USA betalar några företag sålunda människor som tittar på TV:ns reklamsnuttar; man avlönar alltså ett antal TV-tittare som låter data insamlas genom en registrator, vilken kopplas till TV-mottagaren. Marknadsförarna jämför därefter dessa köpta data med sina uppgifter om försäljningsresultatet i ifrågavarande kvarter. Här kan man också utnyttja automatisk databehandling ifall man har tillgång till elektroniska spår från kassaapparaterna eller från bankkortsterminalerna. (Dessutom är också varorna ofta registrerade på Barcode.) De engelska forskarna Kevin Roberts och Frank Webster menar att dessa tämligen exakta återkopplingar mellan produktionen, marknadsföringen och konsumtionen möjliggör en "kybernetisk kapitalism". De anser att videotexindustrin utgör kulmen på "den kybernetiska kapitalismens utveckling".
Adertonhundratalsfilosofen Jeremy Benthams idé om Panoptikon (som Foucault återupptog i sin berömda fängelsehistoria) tar för närvarande form i vår vardagsverklighet (se Mosco & Wasko, kap 3). Panoptikon är ett ställe där någon kan se alla andra utan att själv bli sedd.
Ett nytt fängelse eller en vidare öppning mot samhället och världen? Vi ska inte glömma att den ursprungliga Sampo var objekt för olika begär, vilket ledde till att Sampos vägar blev krokiga. Mycket tyder på att även TeleSampos vägar blir allt annat än raka. Det här framgår kanske redan av Telesampos innehåll; se den nedanstående översikten(3.3.).
Nätarkitekterna har att ta hänsyn till många behov. Till exempel de blindas och de dövas behov. (Det finns redan kringutrustning för att skriva och läsa blindskrift på dator.)
4.2 Minitel
Det franska videotexsystemet Teletel (Minitel) är världens längst utvecklade. Det tjänar följaktligen som förebild för videotexindustrin i andra länder, inte minst i Finland. Detta motiverar en kort beskrivning av Minitel innan vi återvänder till TeleSampo.
På hösten 1988 öppnades en gateway från TeleSampo direkt till Minitel. Man behöver inte ens ha en Mintelterminal för att upprätta en förbindelse med det franska systemet, utan det går också an med en mikrodator, förutom att grafiken är svår att ta in på skärmen om man inte kör ett program som tillfälligt förvandlar mikrodatorn till en Minitel. För mig får videotexgrafiken gärna utgå, så problemet består närmast i att bli av med den, dvs att låta kommunikationsprogrammet översätta inkommande grafikdata till nollor. Om man lyckas med detta "avklädande" blir det alldeles uppenbart att den text, som behöver stå på en videotexruta för att man ska tro sig motta mängder av information, kan vara minimal. Därmed inte sagt att bilder saknar informationsvärde, jag talar bara om videotexgrafik. Videotexindustrin borde helt enkelt ge sina användare möjlighet att välja bort grafiken redan på huvudmenyn, för den händelse de inte är intresserade.
Jag letade fram en lyrikklubb i Minitel med hjälp av Mennigs handbok (Mennig 1988). Den liknade faktiskt ett folkbildningsprojekt mer än en videotexindustri. Denna "Club des poètes" tycks ha vissa kommersiella förankringar i förlagsbranschen men det är väl ingenting att bråka om. Hur skulle poeterna annars förtjäna sitt levebröd? -- Den franska poesin upplever inte någon glansperiod idag. Bättre förefaller det ha varit på Georges Pompidous tid. (Pompidou själv redigerade en utmärkt antologi över fransk dikting innan han blev president.) "Club des poetes" på Minitel gör emellertid sitt för att förbättra situationen. Där kan både amatörer och yrkesförfattare publicera dikter och korta prosastycken. Man kan också få sina alster lästa och bedömda, förhoppningsvis av andra poeter. (En glimt från "Club des poètes" -- dvs ett utdrag som jag kopierade över till GreenNet -- gavs ovan på ss 99-100.)
En poetklubb gör naturligtvis inte Minitel till videotexindustrins kulturvagga. Liknande paradisöar förekommer troligen också i den amerikanska videotexvardagen.
Att just Frankrike blivit datanätens förlovade land beror i någon mån på nationella traditioner, som i grunden är föga eftersträvansvärda i andra länder. Det är för det första traditionen från Napoleon, de bonapartistiska dragen i den franska staten, som tilldelar centralmakten (och Paris) en sällsynt stark position i nationens liv. Med bonapartismen sammanhänger också det fenomenet, att generaler emellanåt dyker upp för att "rädda" nationen och för att garantera en fortsatt modernisering "uppifrån". General de Gaulles kärnvapenpolitik, och det på hans tid inledda stora franska kärnkraftsprogrammet, är rotade i Frankrikes stormaktstradition. Den teknologiska moderniseringen har under efterkrigstiden syftat till att rädda känslan av landets tidigare storhet. (de Gaulle försummade ju aldrig att tala om "la gloire de la France".) även om Minitel verkar mycket mer sympatiskt än de franskstödda europeiska atomförsvarsprojekt som nämndes i Mike Gascoignes historia (i GreenNet-kapitlet) tror jag att också det aktuella telematiska projektet passar in i den allmänna bilden. Hur ska man annars förklara denna videotexfeber, vars främsta symptom består i gratisutdelning av Minitelterminaler åt 3-4 miljoner fransmän?
Någon katalog över de talrika informationstjänsterna (kiosqes, kioskerna) på Minitel ryms inte med i denna skrift. Jag nöjer mig med att presentera ett litet urval som visar att sortimentet är brett. Här är några kiosk-koder för vänner av det ljuva landet och dess vackra språk:
Achats (inköp): CADITEL -- 1500 artiklar och viner, som rekommenderas av Savour Club. (dygnet runt)
Alimentation (föda): INTG -- (intergateau). Beställ kakor och bakverk från olika landsändor.
Handicap : ASHAN, SVP - information för handikappade.
Philomène, Pastel : PHIL, PAST1, PAST2 - informationstjänst för pensionärer och åldringar.
Le Monde: LEMONDE - material ur tidningen med samma namn.
Libération: LIBE - tidningen Libérations informationstjänst.
Le journal des psychologues: PSYTEL
Livres et disques (böcker och skivor): FNAC
Mambo: MAMBO - dansskola.
Routiers (information om vägnätet): ROUTIERS
Touche Pas à mon Pote: MONPOTE - rör inte min kompis!
"Pengar och sex är inte längre tabu i det franska samhället och det är inte längre fel att spela på börsen", noterar Mennig. Minitel har redan blivit känt för olika sextjänster. informationsproducenterna anställer studerande som extraknäcker med erotiska samtal on-line. På reklamaffischerna byter man förstås ut studenterna mot lättklädda, trånande skönheter.
I de telematiska spelhallarna brukar man också kunna låta en dator ställa sitt horoskop. En dag besökte jag MINITEL-kiosken FUNI i sällskap med en god vän. Problemet bestod i att avgöra vilket slag av horoskop vi ville ha. Vi fastnade för den "kinesiska" metoden:
VOUS AVEZ TIRE:
K'IEN, le ciel
et TOUEI, le lac
La passion qui vous anime risque
d'obscurcir votre jugement; si vous
avez un combat a mener, c'est
d'abord contre vous-meme, vos
pulsions, votre impatience.
Pour cela, KOUAI vous conseille de
ne pas etre trop complaisant envers
vous-meme, et de ne pas ceder a la
tentation de l'injustice et de la
violence vis-a-vis des autres,
meme s'ils vous agressent.
Par contre, face a cette agression,
ne vous repliez pas sur vous-meme;
continuez d'etre receptif et, si vous
ne l'etiez pas, voici le moment de
changer d'attitude. Recherchez l'aide
de vos amis, qui renforceront votre
determination. Vos problemes
affectifs n'ont d'autre solution que
de mettre fin objectivement a une
situation trop tendue. Dans vos
affaires, sachez trancher, car le
moment des decisions energiques est
venu.
4.3. En rundtur i TeleSampo
Informationsutbudet i TeleSampo är tillsvidare litet jämfört med Minitel. I proportion till invånarantalet i de respektive länderna är antalet Minitel-användare (som räknas i miljoner) minst tio gånger större än antalet TeleSampo-användare (färre än 10 000 vid årsskiftet 88/89).
Diskussionen om "Det Allmänna Nätverket" (se ovan ss 34-35) eller om en finländsk motsvarighet till Minitel borde handla om TeleSampo. En av anledningarna till att TeleSampo tillsvidare inte har blivit föremål för en rejäl offentlig debatt (i riksdagen, i televisionen, i dagstidningarna osv.) är ägarens, Post- och Televerkets, snäva business-inriktning vid utvecklandet av landets telekommunikationer. PTV utvecklar inte i första hand sina datanät med tanke på medborgarna utan med sikte på lönande affärer med banker och företag. För närvarande håller för övrigt regeringen på att befästa denna inriktning genom en ny lag som gör posten till ett statligt affärsföretag.
Bristen på debatt och diskussion beror också på att endast få medborgare har en aning om vad TeleSampo egentligen är för något. TeleSampo och Trafikministeriets studie av "Det allmänna nätverket och medborgarens datatation" är med andra ord ett typiskt diskussionsämne för teknokrater.
Själv förmår jag inte formulera något allmänt program för datanätsutvecklingen. Däremot vill jag gärna försöka bidra till diskussionen med lite information om TeleSampo. Jag ska i det följande försöka ge läsaren en uppfattning om vad TeleSampo för närvarande innehåller.
Efter det att TeleSampos användare har gett sin användarkod fylls bildskärmen av en "meny". På menyn står följande:
PTV T0a PTV TELESAMPO PTV TELESAMPO PTV TELESAMPO PTV TELESAMPO PTV TELESAMPO 1 Nyheter,nöje 11 Telenyheter,väder ...................................... 21 Turism 22 Jord-och skogsbruk 23 Telekomm. 24 Handel 25 Samhället 26 Banktjänster 27 Industri 28 Ekonomi 29 Organisationer 4 Allmänna databaser 3 5 Utlandsnätet 6 Datapak ...................................... 7 Telebox 8 Meddelandelinje TELEX ...................................... 9 Info, användaruppgifter, anvisningar 99 NYTT 20.10 Lämna TELESAMPO *02 PostTele 350 år, tryck #En decemberkväll år 1988 beställde jag hela menyn. Jag smakade lite på varje anrättning och antecknade mina kommentarer i kanten. En del var kryptiskt för undertecknad och är det förmodligen även för läsaren. Helheten gör ett något kaotiskt intryck.
Förklaring av förkortningar: s = sluten användargrupp; a=förutsätter avtal; ö= öppen informationstjänst.
> 1
NYHETER, NÖJE
Telenyheter(ö)
Består av fem korta inrikes-, utrikes- och sportnotiser samt notiser på engelska. Varje nyhet upptar en videotex-ruta (bredd: 80 tecken; längd: 20 rader).
För redigeringen står Aamulehti.
På köpet en liten skvallerspalt, "sattuu ja tapahtuu".
Nytt material införs flera gånger dagligen. Därför hinner denna tjänst ibland publicera en nyhet före tidningarna eller t.o.m. radionyheterna. Det här torde tillsvidare vara en av de få fördelarna för TeleSampos användare. En annan eventuell fördel är möjligheten att bevara visst material på en datadiskett eller en hårdskiva men p g a materialets torftighet är det säkert klokare att samla och ordna pressklipp i stället.
Ifall Aamulehti och eventuella andra nyhetorgan inklusive FNB och Rundradion besluter sig för att satsa på TeleSampo kan "telenyheterna" antagligen bli något att räkna med för den som vill hinna först och/eller ha tillgång till elektroniska nyhetsbanker. Videotex-systemets begränsningar gör att eventuella framtida producenter får lov att upprätta egna system, som kan nås via en tunnel (gateway) i TeleSampo. Därmed skulle användaren antagligen bli tvungen att betala extraavgifter.
Tietoset(a)
Nyhetstjänst för företag: dagliga nyheter, sport, börsuppgifter och ekonominytt, banktjänster, elektronisk telefonkatalog för åboland, företagsinformation, register över konkurser och rättsliga beslut ang. "betalningsstörningar".
Används till priset 1 mk/min. Användarkod kostar 20 mk./mån. Då sänks avgiften till 40 p/min vardag (kvällar och veckoslut 15p/min ).
Väderleksutsikter (ö)
Väderleken idag; prognoser för 1 dygn och 5 dygn, uppgjorda av Meteorologiska institutet.
Ilosanomat (ö)
Glädjebudskap (Ilosanomat) är videotex-underhållning:
Till priset 1 mk 50 p/min får besökaren läsa och skriva anonyma eller pseudonyma budskap för andra användare on-line. Möjlighet ges sålunda att "prata" med andra användare på videotexrutor som heter "senssit", "Oh my heart", "Eroottinen klubi" mm.
Producenten, som är författaren Ilkka Kylävaara, driver det hela som sin privata business.
Recension: Mot bakgrunden av vad som berättas om "långa och invecklade erotiska dialoger " på Minitel verkar "Ilosanomat" vara en tråkig inrättning. Vilket inte hindrar att intresset bland användarna har varit stort. Postverket har sett sig tvunget att reglera personalens användarkoder så att "glädjande budskap" inte kan mottas eller sändas på arbetstid.
Channel Five (ö),kostar 1 mk/min.
Adam & Eve, kostar(2,20 mk/min)
Producent: Peliset Oy, VD Jarmo Ikävalko.
11
TELENYHETER, VäDER
Samma som NYHETER men utan NöJE.
21
TURISM
Atrain
Två tjänster: 1) Resebyrå (a) med möjlighet till transaktioner (boka plats osv.); 2) Databaser (ö) med detaljerade uppgifter om flyg (Finland och internationellt), passagerarbåtar, bussar, tåg, biluthyrning, hotell- och stuginkvartering (Finland), turistresor i Finland, paketresor utomlands. Ingår prisuppgifter, information om bokade platser, händelsekalendrar mm. Tilläggskostnad 1 mk/min.
Atrain drivs av Finnairs dotterbolag Amadeus Finland Ab.
Travelset (ö)
Två tjänster: databasen Travelset om affärsresor, och databasen Lomaset om semesterresor.
Drivs av Travelset Oy.
Tilläggskostnad: 1,40 mk /min.
22
JORD- OCH SKOGSBRUK
Hämeen Peruna Oy, Meteorologiska institutet (a) Lantbruksproducenternas centralförbund, Lantbrukets forskningscentral, Kemira.
Aktuell och/eller säsongbetonad lantbruksinfo och väderlekstjänst. Gör ett fungerande intryck. (även franska Minitel lär användas flitigt inom jordbruket.) Används bl.a. av lantbrukets rådgivningsbyråer av vilka flera har videotexterminaler.
23
TRAFIK OCH TELEKOMMUNIKATION
PTV, Nixdorf(s) Tietoässä Oy (s) Turun Telset(a) Kuljetuspörssi (a), Softis (s), Nokia Smail (s)
PTV i Lappland (nr 12) erbjuder bl a Koulujen tietopankki (a),en Skolornas Databank. Denna befinner sig på experimentstadiet.
24
HANDEL
Caratia(s), Dataflora (ö), Kirjavälitys (s), Kodak (s).
Idänkaupan tietopankki (ö,a) är KITEC v/o Vneshtorgreklamas databank om sovjetiska företag, patent och licenser; databanken verkar i Kotka i en SM-5 datamaskin från Sovjet. Kostar 1.50 mk /min att använda utan avtal. Uppgifter också på engelska och ryska.
Nixdorf(s), Startel (s;börslinje mm.), Kauppalehti (s), Tuko (s,ö).
Asiakastieto(a); producenten är Suomen Asiakastieto Oy som tidigare hette Luottokontrolli, ägs av bankerna. I Asiakastietos databas finns vissa kredituppgifter om 1,7 miljoner finländare samt uppgifter om 240 000 företag.
25
SAMHäLLE
Statistikcentralen (ö)
Statistiska nyheter, nya publikationer från SC, levnadskostnads-, producentpris-, konsumentpris-, byggnadskostnads- och inkomstnivåindex.
Kouvola stad
Hälsoservice, barndagvård Arktinen keskus
Vetenskapliga bibliotekens ADB-enhet(ö)
Info om databaser.
Tornion LT instituutti (s)
Nuorisotietopankki(a)
Startad hösten -88. Ska innehålla information om ca 20 områden för ungdom, bl a arbetslivet, resor, sexualrådgivning, bostäder producerad av ministerierna mm. Drivs av Nuorisotiedotuksen palvelukeskus/ Kansalaiskasvatuksen keskus. Ring Greta Storlund 90-630188 för närmare info.
Suomen Keskusta(ö)
Centerpartiets informationstjänst (startad på senhösten -88), med "grönt alternativ", "supporters", "löften", "Paavos postlåda".
KouluSampo (s)
26
BANKTJäNSTER (a)
Osuuspankki (OPTEL)
Postbanken
FBF(fyra olika tjänster)
Sparbanken SCAB
STS-banken
KOP Kymppikanava
Sparbankerna Kymppikanava
På seminariet "Yleinen tietoverkko ja kansalaisen tiedin" i Otnäs 15 december 1988 föreläste en representant för Telesyp (FBF) om dessa tjänster. Han sade bland annat att möjligheterna är stora i Finland eftersom bankservicen här är mer teknologiskt utvecklad än t.ex. i Frankrike.
27
INDUSTRI
Ett antal industri- och affärsföretag började informera om sig själva i videotex vid mitten av 1980-talet men upphörde med detta, att döma av de förlegade informationerna. Notera: många företag använder videotex för sin inre information.
28
EKONOMI
(Investering och finansiering. )
Startel
Register över störningar i betalningen (a)
Maksutieto Oy (a)
Asiakastieto Oy (a) (se också ovan under Handel)
29
ORGANISATIONER
Savon yrittäjät(ö), SAK-FFC (ö), Suomen Kello ja jalometallikauppiaat, SYKL (Kymppikanava)
3
Postlåda för gensvar till TeleSampo.
4
ALLMäNNA DATABASER
EasyNet (a), se nedan kap. 6.
Echo (ö),västeuropeiska databaser.
Otava (a), encyklopedi, uppslagsverk.
Tenttu (a)
Tekniska högskolans biblioteks on-line service för informationssökning om böcker, tidskrifter och diplomarbeten.
Statens datamaskincentral (a),se nedan kap. 5, 6
Suomen DIANE-keskus (ö)
Diane: Direct Information Access Network for Europe: grundades av EEC-länderna i slutet av sjuttiotalet för att "främja användningen av europeiska databanker". Fungerar sedan jan -88 i anslutning till Statens Tekniska forskningscentrals informationstjänst. Informationen om databaser från DIANE kan beställas direkt på TeleSampos Meddelandelinje(se nedan).
5
UTLANDSNäTET
Teletel (ö)
Tunnel till det franska Minitel-systemet. TeleSampo ger vägledning på finska, bl a en viktig tabell över Minitel-kommandon på mikrodator. Extra grundavgift 2 mk/min. Därtill kommer avgifter till kioskerna (informationstjänsterna i Minitel). Allt adderas till samma telefonräkning.
Videotex(ö)
Tunnel till videotex i Sverige.
Prestel (a), videotex i Storbritannien
BTX (a), tunnel till videotex i österrike
BTX (a), Bildschirmtext i BRD
Teledata(a), videotex i Norge
Teledata (a), videotex i Danmark
6
DATAPAK (ö)
över detta allmäna nät för dataöverföring når man många datanät och databanker i hela världen. Datapak erbjuder s k "paketkoppling" (packet-switching service), dvs data överförs i form av "paket" -- snabbare och till en avsevärt lägre kostnad än över det vanliga telefonnätet. Se vidare i kap. 6.
7
TELEBOX (a)
Post- och Televerkets elektroniska postsystem. Utöver e-posten erbjuder Telebox anslagstavlor (möten, conferences) som kan vara öppna för alla använadare eller mer eller mindre privata. Telebox ingår i det internationella Dialcom-systemet. Se vidare kap. 6.
8
MEDDELANDELINJE, TELEX
Meddelandelinje(ö)
Postsystem i videotex; användningsmöjligheterna begränsas bl a av standardformatet på videotex-rutorna. Innehåller en katalog över postlådorna och därmed över TeleSampos användare.
Telex (ö)
Varje TeleSampo-användare får ett eget telexnummer. Info om tariffer och telex-katalog ingår.
9
INFO, ANVäNDARUPPGIFTER, ANVISNINGAR (ö)
Framtidsplaner:
"Videotex-system har ännu inte helt
och hållet fått någon internationell
standard. Framför allt finns det många
gateway-protokoll (PRESTEL, EHKP)
på de högre nivåerna, som ännu inte är
sinsemellan kompatibla... Man kan anta att videotex
integreras i andra informationssystem
i den kommande telematiska
infrastrukturen."
99
NYTT I TELESAMPO (ö)
nätnyheter. Nyheter 17.11.88 : MiniTel; överraskning på Channel Five; Bland Ilosanomat: clochardspel ("puliukkopeli") 1,00 mk/min.
-- --
Efter rundturen beställde jag en sammanfattning av vad den kostade. (Om kostnader, se vidare kap. 6.)
Kostnaderna fås fram med kommandot *02:
PTL TeleSampo VDXl T A C K F ö R B E S ö K E T Sessionens kostnader var följande: TIDSAVGIFTER . sessionens längd 133:01 min . kostnader 28.44 mk . KOMMUNIKATIONSAVG. 0.66 mk . RUTAVGIFTER 0.35 mk KOSTNADER SAMMANLAGT 29.45 mk ....................................... I kostnaderna ingår ej telefon- avgifterna från abonnenten till det finska TeleSampo-nätet. ....................................... Med *0* kommer man tillbaks till systemet, utan att telefon- förbindelsen bryts.