Kabelboken är naturligtvis också ett passande namn för ett bibliotek som har sitt egna Internet, Kabelknuten, och som erkänns vara ett av världens första allmänna bibliotek med en "World Wide Web server". Internet var dock inte någon del i den ursprungliga kabelboksplanen. Vårt Internet bibliotek kom egentligen till med bara ett minimum av planering. Ingen officiell kommitté eller regional planeringsinstans beträffande utvecklingen av strategisk informationsteknologi, hade förutsett detta. Det började att växa av sig självt därför att de nödvändiga delarna plötsligt samlades på ett enda ställe.
"Minimum av planering" utfördes av Jyrki Kuoppala, teknik och datastuderande. Det gjordes med andra ord av ett ungt datafreak. Sommaren 1993 skrev Jyrki en pm om hur Internet kunde bli tillgängligt för bibliotekets personal och besökare. Promemorian är en kortfattade teknisk beskrivning av det nya gränsnittet till Internet, som just hade introducerats på datascenen. Den beskrev alltså förmedlingen av hypertext via Internet, dvs World Wide Web, och den grafiska hypertextbläddraren NSCA Mosaic.
Detta var en teknik som för första gången hade gjort ett Internetbibliotek till en realistisk möjlighet. Jyrki presenterade sin plan för chefsbibliotekarierna i Helsingfors. Han skickade också över planen via email till mig i september 1993 och frågade om jag hade möjlighet att stödja planen finasiellt via medborgarorganisationernas informationsandelslag, Katto Meny vars direktör jag är. Vilket jag inte kunde.
Katto-Meny liksom jag själv råkade vara lokaliserade i kabelfabriken som snabbt hade vuxit till ett kulturellt centrum i Helsingfors eftersom konstnärer, ekologer, dansare, utbildningsgrupper, teatergrupper, musiker, kulturella tidskrifter hade flyttat in med sin verksamhet. Jyrkis plan var utan tvekan helt i linje med Katto-Menys. Idén med Katto-Meny var att hjälpa till exempel Kabelfabrikens grupper och individer att använda olika datasystem (informationssystem) särskilt NordNet, GreenNet, GlasNet, och PeaceNet dvs APC-network. Trots att jag själv inte är något ungt datafreak har jag också direkt erfarenhet av att använda Internet och the World Wide Web. Jyrkis praktiska förslag på hur dessa skulle bli tillgängliga via biblioteket var enligt mig utmärkt och jag beslöt mig för att göra vad jag kunde i frågan.
Kort därefter (i oktober 1993) återfanns en annons i Kabelfabrikens interna tidning där det sades att vi i början av 1994 kunde vänta oss en ny granne, en egen avdelning av stadsbiblioteket. Kabelbokens chefsbibliotekarie var redan i full färd med reparation och inredning av bibliotekshallen och han var intresserad av ideer från hyresgästerna i Kabelfabriken. Annonsen visade ett namn, Erkki Lounasvouri och ett telefonnummer. Jag ringde upp. På så sätt formade Jyrki, Erkki och jag själv ett team, team Kabelknuten.
Kabelboken öppnade sina dörrar den 8 februari 1994. Innan detta datum hade ett antal mer eller mindre officiella instanser visat grönt ljus för vårt pilot projekt som vi spontant hade börjat kalla det.
Särskilt viktigt var att chefsbibliotekarierna på stadsbibliotektet, nämligen Maija Berndtson, Sirkka Svedberg och Hannu Taskinen antog en positiv attityd till projektet och enades om att steg för steg, bli mer involverade. kabelknuten var och fortsätter att vara ett projekt, en gemensam förbindelse mellan två parter; Helsingfors Stadsbibliotek och medborgarorganisationernas informationsandelslag Katto-Meny.
Med denna Linux PC hade vi redan den centrala delen som behövdes för att kunna sätta upp en egen Internet nod. Linux medger särskilt "multitasking" dvs att många användare samtidigt kan vara inloggade på maskinen som används under Linux medan samma maskin håller reda på växelspelet med Internet. För att hedra Linus Torvalds bedrift bjöd vi in honom till det officiella öppnadet av Kabelknuten dvs bibliotekets Internet hörna den 28 februari 1994, en händelse som uppmärksammades av pressen. Dock inte på grund av Linus och Linux. De blev berömda (i sin hemstad) ett par veckor senare (i mars) när den första "officiella" versionen (version 1,0) av Linux -systemet publicerades vid Helsingfors universitet.
Finland med sin avreglerade telecom policy var en av de första länderna (åtminstone i Europa) där det blev möjligt för vem som helst att köpa en komplett Internet anslutning till ett överkomligt pris på den fria kommersiella marknaden. Företaget som började att tillhandahålla detta (under år 1993) var EUnet Finland AB som leds av Johan Helsingius, ytterligare ett datafreak (som har blivit internationellt känd för sin anonyma "re-mail server" på Nätet). Det var till honom som vi vände oss till för att bli anslutna. För ca 1800 FIM (360 USD) per månad beslutade EUnet att ge oss en fast anslutning (24 timmar per dag) om 38 kbp över en hyrd telefonlinje. Detta var ett pris som även vi kunde ha råd med eftersom biblioteket lyckades erhålla ett extra bidrag från Utbildningsdeprtementet på 70.000 FIM (ca 14.000 USD) för projekt Kabelknuten. Resten av summan användes till Jyrkis lön. Kostnaden för telekommunikationen fördubblades när bibliotekets interna nät blivit färdigt och användarstatistiken började visa på en uppåtstigande kurva.
Helsingfors stadsbibliotek köpte två nya PC till Kabelboken en till personalen och en annan till besökarna. Hewlett-Packard donerade 3 PCs, en färgskrivare och en färgskanner som sedan augusti 1994 står till allmännhetens förfogande, vilket också inkluderar den som är konfigurerad som en Linux-PC med en sk WWW-cache och erbjuder användaren X- window system. Resten av PC:na opererar med MS-Windows. Alla är inkopplade genom Ethernet till Katto-Meny Linux- system. Dessutom ingår i bibliotekets interna nät några äldre PCs och terminaler med teckenbaserade gränssnitt.
I januari 1995 beslöt Helsingfors stad att själv koppla in sig på Internet. För närvarande omorganiseras Kabelbokens anslutning. Framöver kommer biblioteket att få sin anslutning till Internet via den kommunala Internet noden medan medborgarorganisationerna informationsandelslag Katto-Meny har beställt en separat línje för sina medlemmar via en av de små Internet företagen som heter Clinet AB. Katto-Meny fortsätter att upprätthålla Kabelknutens tekniska system.
Kabelbokens personal och besökare har fri tillgång till all service på Internet. Detta inkluderar telnet, FTP (file transfer), IRC (Internet Relay Chat), Gopher and World Wide Web. Den sistnämnda som man "läser" med NCSA Mosaic och Netscape eller teckenbaserade Lynx tillhandahåller också Usenet News. Besökaren kan också läsa eller skicka email förutsatt att hon eller han har (eller har tillgång till) ett användarkonto på en av oräkneliga maskinerna på Nätet.
All denna service används verkligen av personalen och besökarna. WWW är den mest populära åtminstone bland besökarna. Det lästes ca 150 000 WWW-sidor tillgängliga under perioden september - december. Endast ca hälften av användandet var inifrån biblioteket. Den andra halvan kom från andra Internet platser i Finland och annorstädes. Kabelknuten är också tillgängligt för användare med egna login identiteter och passwords (dvs Katto-Meny medlemmar och bibliotekets personal) via ingående modem-linjer. Anonyma inloggningar är möjliga via TeleSampo (Finska telecom) på så sätt att vem som helst med en dator och en modem kan få tillgång till sidorna i WWW med hjälp av Lynx. Liknande ingångar tillhandahålls till skolorna genom Freenet Finland och genom ett annat system, också till bibliotekarier inom Stadsbibliotekets andra grenar.
Jämlik tillgång till information är ett av bibliotekets traditionella mål och jämn tillgång till Internet och elektronisk information är naturligtvis också ett mål för Kabelknuten i Kabelprojektet. Dock stod det klart från början att tillgång till elektronisk information inte var tillräckligt om informationen själv är innehållsmässigt tunn eller dåligt presenterad och då många av de verkliga informationsproducenterna som bekant fortfarande lyser med sin frånvaro i cyberrymden.
Finns det någon institution som passar bättre att stå som värd för elektronisk information än ett bibliotek? Det tycks i alla fall som om ingen annan än mer samhälleligt önskvärd. Bibliotekets position mellan staten och medborgarsamhället gör det oberoende av båda. Biblioteketet är också en äkta förmedlare mellan vetenskaplig och populärkultur och mellan "högkultur" och "lågkultur". Bibliotekets hypertextskärmar kan visa elektronisk information från alla riktningar och i alla riktningar. Men informationen kan inte samlas och presenteras genom något centralt kontor utan att resultatet skulle bli en infomationsfars. Information finns där den produceras och konsumeras. Om inte, är den en död matematisk enhet, något som endast fyller kabelns bandvidd. Den levande informationen är alltid lokal, även individuell.
Som konsekvens måste biblioteks personalen vid varje biblioteket skapa nya sociala länkar till den befintliga lokala informationsproducenten. I denna nya situation (som kallas informationssamhället) bör bibliotekarien ta en aktiv roll in den faktiska produktionen av(elektronisk) information.
Nedan återfinns en lista över Kabelknutens informationsproducenter (klicka här så för du den aktuella versionen av listan.)
Huvudsakligen har Katto-Meny som ett resultat av sin medverkan i Kabelknutsprojektet blivit ett kooperativ av informationsproducenter . Den elektroniska informationen som produceras av medlemmarna når allmännheten via biblioteket och Internet. Den inbördes integrationen av Katto-Meny (informationskooperativet) och Kabelboken (Internetbiblioteket) uppvisar ett exempel på hur ett bibliotek kan få grepp om sin nya roll som organisatör av informationsproduktionen.
Dessutom arbetar Jyrki Kuoppala och jag själv båda anställda av Katto-Meny, i biblioteket.
Det är här, på Kabelboken, som Ulla Rannikko bokbindaren har installerat sin hantverkslokal. För närvarande reparerar hon böcker från Helsingfors stadsbibliotek. I framtiden kommer denna service också att kunna erbjudas bibliotekets kunder.
För en tid sedan frågade jag Ulla huruvida den synliga samexistensen mellan det traditionella hantverket och cyber-surfing är en ren slump. "Nej", svarade hon, "detta är något som Erkki och jag omedelbart förstod när det stod klart att vi också skulle ha Internet. Vi tänkte att mitt bokbinderi och alla datorer tillsammans skulle få människor att stanna upp och tänka över en boks hela livslängd." "Dessutom" , tillade hon, tror jag att värdet på en tryckt bok kommer att växa ytterligare när mer och mer information publiceras elektroniskt. Vilket betyder att det antagligen kommer att bli mer av bokbinderi på biblioteken i framtiden än vad vi hittills varit vana vid."
Ulla "servar" också bibliotekets besökare med t ex boklån och katalog information. Stadsbibliotekets katalog som erhålls via en LIBS terminal, är ännu inte uppkopplad till Internet. Hursomhelst, boklån är endast en mindre aktivitet på Kabelboken (även om Helsingfors stadsbiblioteket på det hela taget, har den högsta lånestatistiken i proportion till befolkningen, i världen. Den lilla boksamlingen (ca 5 000 volymer) på Kabelboken är koncentrerad kring poesi, film, musik och modern konst.
Kabelbokens verkliga tillgång är utan tvekan att erbjuda allmänheten gratis inträde till Internet. Det är Internet och till en mindre del CD-ROM (inklusive interaktiv CD-ROM från en CDI station som donerats av Philips) som attraherar de flesta av Kabelfabrikens 150-200 besökare per dag.
Det innebär att Ulla och resten av oss spenderar mycket av vår tid till att lära nya saker. Vi genomgår också ett bestående försök att lära varandra och andra talrika personalgrupper från andra bibliotek ( i Helsingfors, andra städer och även andra länder) som besöker Kabelboken, nya saker.
Så nu är vi förtrogna med email och "World Wide Web". Vi organiserar sidorna i "World Wide Web" liknande som andra bibliotekarier organiserar bokhyllor. "Arbetet med sidorna pågår" (ofta förekommande uttryck i "WW"). Varje dag produceras massor av sidor överallt i Nätet och i direkt anslutning till biblioteket (se ovan). Vi försöker att länka och organisera och presentera denna information. Vi försöker med andra ord verket öka informationens tillgänglighet och dessutom utbudet. Det senare gör vi genom att initiera och uppmuntra till elektronisk utgivning av poesi, serier, veckojournaler etc.
Kabelboken (den fysiska platsen) och dess knut (Internethörnan eller "virtuella biblioteket") är oskiljaktiga. I detta avseende skiljer sig Kabelboken starkt från "Internetbiblioteket" (The Internet Public Library) som är ett projekt vid School of Information & Library Studies vid University of Michigan. Det ifrågavarande Internetbiblioteket har en virtuell lobby eftersom det är ett virtuellt bibliotek. Kabelknuten däremot, har endast en verklig lobby.
Mikael Böök
Ovanstående artikel har publicerats i Vine No 98, March 1995 ( Theme issue: Public Library Networking) under rubriken The Cable Book and Its Knot. An Internet Public Library
Översättning från engelska: Eva Thomas
Gatuadress:
Kabelboken
Tallberginkatu 1 B
00180 Helsinki
Finland
World Wide Web:
http://www.kaapeli.fi/
Email: kirja@kaapeli.fi (staff)
solmu@kaapeli.fi (Knot at the Cable team)
eke@kaapeli.fi (Erkki Lounasvuori, chefsbibliotekarie)
book@kaapeli.fi (Mikael Book, VD för Katto-Meny)
jkp@kaapeli.fi (Jyrki Kuoppala, teknisk planerare)
Fax: +358-0-693 3219
Tlf: +358-0-693 1407