Två utvecklingsparadigmer



På en gammal skämtteckning vänder sig Kanslern till Kungen med en fråga. "Sire, Ni har reserverat miljarder för försvaret, men inte en enda cent för de fattiga". "Det är riktigt", säger Kungen. " Men vad är förklaringen?" undrar Kanslern. För Kungen är svaret hur enkelt som helst. "När upproret kommer är jag beredd." (The Wizard of Id)

Paradigm 1: Den hållbara utvecklingen. Europa, Mellanöstern och Nordafrika börjar samarbeta för att producera elektricitet och avsaltat vatten med soltermisk kraft och vindkraft i Sahara och Arabiska öknen.

Samarbetet kring förnyelsebar energi runt Medelhavet grundades 2003 av Romklubben, Hamburgs klimatskyddsstiftelse och Jordaniens nationella energiforskningscentrum. Dessa har tillsammans med Tyska rymdflygcentret utvecklat DESERTEC- konceptet. Kärnan i projektet består av ett internationellt nätverk av vetenskapsmän, politiker och experter på förnyelsebara energikällor. Bland de ca 60 projektmedlemmarna märks Hans Kungliga Höghet prins El Hassan bin Talal av Jordanien. Enligt de senaste nyheterna väntas tysk storindustri, återförsäkringsbolaget Münchener Rück och Deutsche Bank investera 400 mrd euro i ett soldrivet jättekraftverk och en högspänningsledning från Sahara till Europa.

Paradigm 2: Den militära utvecklingen. I Jordanien, som styrs av prins Hassans brorson, kung Abdullah II, öppnades den 10 juni 2009 ett nytt militärt utbildningscentrum, kallat King Abdullah II Special Operations Training Centre (KASOTC).

Låt oss betrakta grundandet av KASOTC mot bakgrunden av den nyligen avhållna FN-toppkonferensen (New York 24-26 juni) om finanskrisens följder för utvecklingen.

Att denna FN-konferens överhuvudtaget kom till stånd tyder på viss medvetenhet om krisens följder för de fattiga. Men inga statschefer från det rika Västerlandet ansåg sig förpliktade att delta i evenemanget.

Denna försummelse är ett symptom på ett djupt problem. De mäktigaste staternas svar på krisen består snarare i att söka säkerhet genom militär styrka än genom en hållbar utveckling.

Krisen har inte lett till någon allmän minskning av militärutgifterna. Internationella fredsforskningsinstitutet SIPRI meddelar att dessa ökade med 4% under 2008. Åren 1998-2008 ökade militärutgifterna i världen med 45%.

Det är delvis fokuseringen på uppror och terrorism som driver dessa ökade militära satsningar. Nuförtiden investerar man hellre i obemannade militära luftfarkoster och precisionsstyrd ammunition än i kärnvapen och konventionella arméer.

Medan miljoner människor i världen och särskilt i utvecklingsländerna drabbas av finanskrisens följder diskuteras förvisso olika lösningar på krisen i offentligheten. Däremot råder tystnad kring de ökande militära satsningarna. Exemplet KASOTC visar att staterna har förblivit fångar under det militära paradigmet.

KASOTC omfattar en areal på ca 600 hektar. Anläggningskostnaderna beräknas till 90 miljoner dollar. Liksom sin föregångare, träningslägret Baladia i Södra Israel, ska KASOTC bli en hel låtsasstad, där de deltagande staterna får utprova militära metoder för regional upprorsbekämpning.Till att börja med kommer KASOTC att träna specialstyrkor från USA, Jordanien, Kuwait och Bahrain. I fortsättningen ska också andra länder sända dit kontingenter för specialutbildning.

Enligt tidskriften Jane's International Defence Review (juli 2009) är målet att göra KASOTC till världens största centrum för utbildning i terrorismbekämpning. Flera arméer har liknande utbildningscentra men KASOTC är unikt p g a sin transnationella karaktär.

De första kurserna på Kung Abdullahs utbildningscentrum för särskilda operationer ska hållas i augusti 2009, några veckor före det tredje G20-mötet (Pittsburgh 24-25 september).

Kommentar till de två paradigmen: DESERTEC kunde eventuellt vara en bra sak, ifall



Som läget är idag kan DESERTEC bara bli ett bidrag till den pågående ohållbara utveckling, som i synnerhet G20-ländernas regeringar måste hållas ansvariga för. Denna utveckling, som följer av det dominerande militära paradigmet, symboliseras av KASOTC.

Ang. DESERTEC, se www.desertec.org. Uppgifterna om KASOTC och historien om Kungen och Kanslern är hämtade ur Paul Rogers' artikel i Open Democracy 29 juni 2009.

Mikael Böök Isnäs