En dag i världens alternativa centrum

Sociala världsforumet slår masscynismen på käften genom att samla femtiotusen deltagare till Porto Alegre i Brasilien för att undervisas av varandra, diskutera, äta, dricka, helt enkelt vara tillsammans. Här frodas filosofin, och detta inte minst tack vare internet, varförutan denna diskussions- och debattmaraton knappast hade kunnat förberedas.

"Alla här är VIP", lyder ett av forumets stående uttryck. Liksom internet är mer än ett medium är deltagarna i II Sociala världsforumet förmer än en mediepublik.

Ca 15 000 deltagare räknas som officiella delegater från organisationer och nätverk i 119 länder, resten är observatörer av olika slag från Brasilien och grannländerna. Ca 10 000 ungdomar har inrättat en egen tältstad åt sig.

Socialforumets deltagare fattar inte några gemensamma beslut och röstar inte heller fram några gemensamma resolutioner. Efter det första forumet i Porto Alegre i början av år 2001 antog arrangörerna i alla fall en principdeklaration som alla deltagande organisationer och delegater väntas ansluta sig till. På den grunden vägrade arrangörskommittén i år inbjuda Belgiens premiärminister Guy Verhofstadt, som bad om att få ordna en konferens under socialforumet. Mats Karlsson, svensk vicechef för Världsbankens utlandsavdelning, fick inte heller delta. I sista minuten avvisades också några personer som redan lyckats ackreditera sig som delegater på forumet när det hade uppdagats, att de representerade den spanska separatistorganisationen ETA.

Välstånd, makt och etik

Arrangörskommittén utgörs av en rad brasilianska medborgarorganisationer, inklusive fackföreningscentralen CUT samt den internationella Attac-rörelsen.

II Sociala världsforumets program är en 150-sidig tabloidtidning fast utan reklam och kändisreportage. Diskussionen under de fyra forumdagarna 1-4 februari 2002 vrider sig kring följande axlar: 1) framställningen och förnyelsen av välstånd, 2) tillgången till välstånd och en hållbar utveckling, 3) huruvida civilsamhället syns i offentligheten samt 4) politisk makt och etik i det nya samhället. Varje förmiddag hålls 7 stora konferenser, varje eftermiddag 20-30 seminarier. Programmet dokumenterar bortåt 800 arbetsgrupper jämte otaliga specialinslag som t ex Noam Chomskys föredrag (åhördes av ca 5.000 pers) och PTs 22-årsfest i saluhallen.

Partido dos Trabalhadores (PT) är en av förklaringarna till att denna enorma ansamling av samhällskritik och motstånd mot den rådande ekonomiska och politiska världsordningen (mot den globala avsaknaden av ett rättvist och hållbart samhälle snarare än mot "globaliseringen") kan äga rum i detta land med dess djupa sociala och politiska klyftor. Genom Olivio Dutra regerar PT i den sydligaste brasilianska delstaten Rio Grade do Sul. Som delstatens guvernör är Dutra värd för festen på lördag kväll. Det nya arbetarpartiets (grundat i slutet av 1980-talet) presidentkandidat Luis Ignacio Lula da Silva, allmänt kallad "Lula", stöds för närvarande av så många mänskor bland industriarbetarna och medelklassen, att han anses ha en reell chans att vinna valet senare i år. Men kommer "världens herrar" (Chomsky) i USA att tillåta en sådan utveckling i en latinamerikansk stat med över 160 miljoner invånare?

Mellan Dutras och "Lulas" tal kommer plötsligt ett befrielseteologiskt inslag i form av katolsk hymn på latin. "Berlinmuren föll, men inte över oss", tycks den säga, men jag tolkar den också som en själmässa över alla PT-borgmästare, som under de senaste måndaderna och veckorna har mördats av partiets motståndare, eller som en föreberedelse för de prövningar som komma skall.

Vems tur att utnyttja?

Redan under veckoslutet bryter sig ett tiotal beväpnade män in i fackföreningsrörelsen CUTs högvarter i Sao Paulo för att stjäla kontorsdatorerna och medlemsregistret.

Större delen av denna lördag har jag tillbringat med att åhöra och smälta en rad i grunden upprörande inlägg och diskussioner om "Kunskap, patent och kopieringsrättigheter", som faller under det övergripande temat "tillgången till välstånd och en hållbar utveckling".

På 1800-talet kopierade USA Europas kunskaper och teknik. På 1900-talet kopierade Japan Västerlandets kunskaper och teknik. På 2000-talet vore det väl Afrikas, Asiens och Latinamerikas tur att kopiera Europas, USAs och Japans kunskaper och teknik?

Just detta försöker emellertid våra vetenskapligt och teknologiskt långt utvecklade länders regeringar förhindra. De talar alltid vackert om frihandelns välsignelser, men i verkligheten understöder och tillämpar de den mest rigida protektionism som historien hittills skådat. Med hjälp av ett internationellt generalavtal strävar de till att föreviga de transnationella bolagens (sina egna transnationella bolags) privilegium. Det är fråga om Monsantos, Bertelsmanns, Microsofts, Sonys, Panasonics, IBMs, Nokias m fl korporationers ensamrätt till sin så kallade intellektuella egendom. Det ifrågavarande internationella avtalet heter "Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights" och brukar kallas TRIPS-avtalet.

TRIPS-avtalet

Intellektuell egendom, låter det inte högtravande? Bör man inte vara jur.dr. i immateriell rätt för att överhuvudtaget få uttala sig om TRIPS-avtalet?

I sälva verket handlar det om vardagen för alla, nu och i framtiden, understryker Michael Bailey från den brittiska humanitära organisationen Oxfam, som tillsammans med Jean-Pierre Berlain från Frankrikes agronomiska forskningscentral (INRA) är konferensens sammankallare.

En peruansk småföretagare tvingas avskeda sina arbetare för att kunna köpa nya datorprogram. En egyptisk familj har inte längre råd med skolböcker åt barnen. Böckerna utges och prissätts numera av ett multinationellt medieföretag. En indisk bonde måste också ta sin dotter ur skolan. Han sparar nämligen till utsädet, som ägs av ett amerikanskt bolag. Ett barn dör i Kenia, för att dess mor har inte råd att köpa de nödvändiga men patenterade läkemedlen.

Så går det och så kommer det allt oftare att gå även i fortsättningen ifall den "intellektuella egendomens" nuvarande huvudägare lyckas ro i hamn sitt TRIPS-avtal.

TRIPS-avtalets kungsbegrepp, den "intellektuella egendomen", är som hämtat ur Frédéric Bastiat's berömda petition "från tillverkarna av talgljus, stearinljus, lampor, kandelabrar, gatlyktor, ljussläckare, och producenterna av talg, olja, harts, sprit, och i allmänhet allt som rör belysning". I sin satiriska skrift från 1840-talet föreslog Bastiat att den värsta utländska rivalen, "som inte är någon annan än solen", bör förbjudas i lag.

1800-talsliberalen Bastiat förstod att göra sig lustig över de korporativa särintressena. Dagens nyliberaler däremot strävar efter att upphöja sina korporationers intressen till universell lag. Det mest hårresande exemplet utgör patenteringen av sädesslag, som genmanipuleras för att ge endast en skörd.

Enligt TRIPS-avtalet, som stadfäster bland annat den intellektuella egendomsrätten till sädesslag, "har naturen fel", påpekar Jean-Pierre Berlain. Naturen ger ju bönderna möjlighet att kringgå patenten med hjälp av kraftfulla utländska konkurrensmedel i stil med solen och regnet, som får säden att växa helt oberoende av deras, de nyliberala fabrikörernas, livsmedelsingenjörernas och juridikprofessorernas ingripande!

Som en sann liberal talade också datorprogrammeraren Richard Stallman på konferensen. Han betonade nämligen att diskussionen om kunskap, patent, kopiering och upphovsrätt först och främst handlar om människans frihet, inte om pengar och ekonomi. Enligt GNU/Linux-konceptets upphovsman Stallman bör vi överhuvudtaget inte godkänna begreppet "intellektuell egendom". Intellektuellt ohederlig är den, som utger sig för att täcka varumärken, datorprogram, böcker, naturlagar osv under detta enda luddiga begrepp.

TRIPS-avtalets sårbarhet för klassisk liberal kritik och dess analytiska brister kommer förhoppningsvis att hjälpa och uppmuntra avtalets motståndare. "TRIPS-avtalet är verkligen eländigt, vilket gör att vi nog kommer att vinna vår kamp emot det", försäkrar Michael Bailey.

Mikael Böök

Reportaget publicerades något förkortat och omredigerat i Hbl 10.2.2002 / Fler artiklar (på finska) och fotografier är länkade till sidan www.attac.kaapeli.fi/lib/organisations/wsf/001uutisia