Detta uråldriga rika och bördiga vinområde, med rötterna i en tid innan de romerska legionärerna planterade stockar, har först i modern tid börjat ändra inställning till den ädla drycken, från kvantitet till kvalitet. Här produceras framför allt rött och i mindre omfattning vitt och rosé. Som vanligt kan man med fördel odla vin där annat är omöjligt, på karga väldränerade tvärstupande sluttningar.
Med få undantag hadlar det om mjuka fruktiga eller extremt fruktiga druviga viner som inte är speciellt lagringsbara. Drick dem direkt. De sämsta lantvinerna skulle inte klara en transport till Norden. Eftersom den lokala maten saknar den mustighet som vi är vana med i gräddsåser, aromatiska kraftiga grytor osv, fungerar vinet bra till det lokala köket och är direkt förträffligt när det gäller välkryddad mat (pepparstek & pommes frites) utan mustighet eftersom den kryddförstärkande garvsyran nästan helt saknas (undantag Côtes du Roussillon med druvorna Mourvèdre och Syrah) och gör dem mindre lämpliga för lagring. I oktober / november kan man få årets primörviner som delar mycket av lättheten och den extrem fruktigheten med Beaujolais Nouveau (som borde heta Beaujolais Primeure).
De röda vinerna fungerar bra till ickemustiga kötträtter, utmärkt till anka, kyckling, kalv och gås, hårdost av ko och får, och till och med utmärkt till kokt fisk. De bästa: Cammany, Latour de ..
De stilla vita vinerna är friska i fruktsyran, trots solen, och fruktiga. De typiska druvorna är Maccabeo, Malvoisie, Rousanne, Marsanne och den vita Grenachen. Drickes kylslagna till fisk och skaldjur, ljust kött och fågel eller som socialt pratvin. Trots att de röda vinerna dominerar tycker jag att de vita har en allmän överlägsen trevlighet.
Det unikt speciella med de lokala vinerna är vin doux naturels. Är det något man definitivt skall botanisera i när man är här är det dessa viner som får sin jäsning stoppad med neutral alkohol så att sötma och fruktarom laddar till fulländning. Det finns fem typer med interna varianter. Starkvin således.
Ett sött vitt vin på tvp tillåtna muscatdruvor: Muscat Blanc à Petit Grains som svarar för muscatvinerna Rolls Royce i Alsace, Grekland och här samt den näst bästa Muscat d'Alexandrie som normalt bara når höjderna i Setribal i Portugal. Muscat des Rivesaltes är en strålande aperitif, utmärkt till anklever (billigare och smakrikare än gåslever) och till blåmögelostar och här finns det läcker Roquefort till desserter.
Rivesaltes finns både röda, rosé och vita. Vinerna kommer från olika håll i distriktet som Muscat des Rivesaltes. De röda som innehåller minst 75 % av Grenache Noir fungerar bra som aperitif, till melon, anklever och desserter även med choklad. De vita passar även bra till getost. Så finns det två kungar: Banyul med Banyul Grand Cru och Maury. Redan i sina enklaste former handlar det om en gudagåva till mänskligheten.
Banyul kommer från det sydöstligaste hörnet vid havet där vingårdarna klättrar i de roussillanska pyreneerna. Det finns vita, rosé och röda och de sistnämnda tar priset. Här har man perfekta följeslagare som aperitif, till melon, halvsöt till ank- och gåslever, exotiska rätter, lagrad getost och blåmögelost och all möjliga desserter: glass och sorbeter, frukttårtor och chokladröror. De långlagrade är bäst.
Banyuls Grand Cru kommer från de bästa lägena och finns från halvsött till halvtorrt och torrt. Viner till det tidigare uppräknade men här finns en nötaktig ton som påminner om Sherry Amontillado och Oloroso eller Portvin Tawny. Detta är en njutning tillsammans med sin själs älskade. Minst 75 % Grenache Noir, lagras länge, 7-10 år.
Grande Cuvee des Prestige av Banyuls och Banyul Grand Cru är så fantastiska att de väl kan mäta sig med prestigevinerna från Lustan i Jerez (Olorosa pata de Gallina) och 20-årig Tawny från Oporto. De är gjorda på 100 % Grenache Noir, är lagrade i decennier och kan sparas i det oändliga. Här handlar det om den oinologa evigheten. De är alla prisvärda.
Maury kommer från Aglys dalgång 3 mil väster om Perpignan. De är laddade och strukturerade, precis som Banyuls får man munnen full av vin och på samma vis kammar de bästa hem pris efter pris. Dessa viner är röda och i sina högsta klasser en gudarnas nektar precis som Banyuls. I Maury finns ett Maurysällskap för odlarna. 1998 års oktoberpriser visar upp Doré Vieux med en umbra- och guldliknande färg för aperitif- och dessertbruk. Även till melon och blåmögel- och getost, för 30.50 F. Redan Rancio för 36 F är en superb följeslagare till Roquefort och getost. Vieille Reserve för 55 F lyfter fois gras till himlen i sin mahognyfärg. När vi ökar kvaliteten kan vi jämföra med Portvinsdistriktets höjdare. Som ni vet skiljer man på Tawny lagrat på ekfat och Vintage Port lagrad på butelj med stora fällningar. Les Maury Recolté (Vintage, årsvin) skall således dekanteras före drickandet. En lidelse till anka med körsbär, rapphöna med svampsås, gödkyckling... Eller varför inte pröva den lokala osten Cantal väl lagrad och vilken dessert som helst. Den kostar 65 F (1993), 50 F (1991) och 117 F (det fantastiska året 1983 - det finns ett fåtal buteljer kvar). Chabert de Barberg kostar 150 F och är jämförbar med en 20-årig Tawny Port. Den här dricker man med sin älskade allra bäst som aperitif, en dessert är för mycket, eller en god Havanna. Himlen är nära men får vänta. Jag kan således inte nog rekommendera Vin Doux Naturels. De bästa sorterna får vi ytterst sällan till systemen i Finland, Sverige och Norge. Det är här och nu eller ta med hem. De kan lagras länge.
När det gäller vinerna i affärerna och på barerna kan man inte nog prisa våra statliga vinmonopol därhemma. Till och med Danmark har bättre vinutbud i sina affärer. Här kan man få en uppsjö av billiga enkla viner för en spottstyver men mycket sällan får man deras kvalitéer utom på välsorterade restauranger. Ni måste således åka till Maury och Banyuls-sur-Mèr för att få det de är kapabla att uppnå i gastronomins höjder (eller oinologins för att vara exakt). Här kan ni på plats hitta oskattbara höjdare men aldrig i butiken eller stormarknader - bara bara mängder av till intet förpliktande vardagsviner och en aldrig sinande källa av de nöjsammaste likörer och starksprit. Vill ni ha maltwhisky så kan man välja men ett besök över den spanska gränsen eller till Andorra ändrar priset ordentligt till konsumentens fördel.
Lycka till och njut !
PS Behöver ni ett mustigt rödvin så välj gärna ett Cahor från Provence (100 % Monvedre), Hermitage från Rhône, Chateauneuf-du-Pape (alkoholstarkt och eldigt) från Rhône eller naturligtvis de alltför dyra från Bordeaux och Bourgogne.