född 28.1.1995   -   död 31.5.2009 Plötsligt står du i min dörröppning, och kommer in i mitt rum Du lägger dig på min säng, och tittar på mig Du hickar ljudlöst Jag ser rakt in i dina stora, vackra ögon fulla med vishet och dumhet Du spetsar öronen för varje litet ljud Du flåsar sakta, sluter långsamt dina ögon och lägger ned ditt huvud på sängkanten Nu låtsassover du, dina öron avslöjar att du inte sover på riktigt Din stora stolthet, din yviga svans, ligger utbredd på min dyna Du är så vacker och fin, så mjuk och len så svart Din nos är som sammet, och dina andetag så lätta Hos dig kan man alltid söka tröst när man är ledsen Nu stiger du upp och går ut ur mitt rum lägger dig på soffan Efter dig lämnar du några svarta hårstrån och ett minne av den stund som just varit